"Extra" vaccinationer

Späda och små barn kan bli lika sjuka som äldre av influensa. Risken att hamna på sjukhus är lika stor som för personer över 65 år. Vaccination mot influensa kan minska den risken, Och det finns andra sjukdomar som kan förebyggas genom frivillig vaccinering, till exempel TBE, vattkoppor och tuberkulos.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot en rad viktiga sjukdomar. Men vilka ”extra” vaccinationer kan vi överväga för våra barn? Här följer fyra aktuella exempel.

Influensa

Den influensa som i regel dyker upp inför vintersäsongen ser olika ut år från år. Den kan vara rejält besvärlig, men går i regel över på en vecka. Även om barn, precis som vi vuxna, kan få snuva, värk i kroppen, hosta och hög feber, så uppfattar förmodligen många föräldrar symptomen som en elak förkylning.

Men små barn är effektiva smittspridare; de drabbas i regel tidigt under influensasäsongen och har möjligen också en högre så kallad ”attack rate”, dvs andelen som insjuknar blir högre än bland andra som utsätts för viruset. Dessutom utsöndrar barn virus under längre tid, och i större mängd, än vuxna. Om syskon och föräldrar blir smittade blir det en hel del sjuk- och VAB-dagar (vård av barn).

Komplikationer som lunginflammation, öroninflammation eller feberkramper kan leda till läkarbesök och vård på sjukhus. Forskningen visar att barn upp till sex års ålder får mer långvariga influensabesvär, och fler komplikationer, än större barn, eller vuxna.

Sammantaget finns det alltså en rad goda skäl för att vaccinera barn mot influensa, anser Folkhälsomyndigheten. Tills vidare rekommenderar man att alla barn som har hjärt eller lungsjukdom eller tillhör någon annan riskgrupp kan influensavaccineras men inte på BVC. I USA däremot rekommenderas allmän influensavaccination av små barn och i Finland erbjuds allmän vaccination av barn de tre första levnadsåren.

En fördel med influensavaccinerna är att de anses säkra, eventuella biverkningar är i regel överkomliga – lätt feber, halsont. Misstankar om ökad risk för astma utreds, men har inte kunnat bekräftas. För vaccinet Pandemrix, som användes för vaccinering mot den nya influensan H1N1 2009/2010, fanns däremot en riskökning för den allvarliga sjukdomen narkolepsi. Sambandet anses klarlagt för barn, men har inte kunnat ses hos vuxna som vaccinerades under denna epidemi. Det vaccinet har inte använts senare.

Influensavacciner är knepiga att framställa eftersom det finns så många olika typer av influensavirus, och nya varianter kommer ständigt till. Men vaccinerna blir allt bättre: En variant är en nässpray med försvagat, levande virus, som ger uppåt 90-procentig skyddseffekt.

Fästingburen hjärninflammation, TBE (Tick Born Encephalitis)

TBE orsakas av ett virus, som också finns hos gnagare och hjortdjur. Viruset överförs till människan genom fästingbett. Det finns två TBE-vacciner för barn och unga (Encepur Barn och FSME-Immun Junior), och båda kan ges till barn från ett års ålder.

För att grundvaccinera ger man sprutor vid tre tillfällen. För bästa skydd bör man vaccinera under den kalla delen av året. Det finns också ett snabbare vaccinationsschema om det brådskar, men det garanterar inte ett lika gott skydd som det förstnämnda. Skyddet kan sedan byggas på med en påminnelsevaccination med några års intervall.

Biverkningarna är lindriga, t.ex. lokal svullnad på injektionsplatsen och feber efter några dagar. Barn har i regel bra immunsvar på TBE-vaccin och får ett gott skydd.

Vattkoppor

Vattkoppor är en mycket smittsam sjukdom. Nästan alla barn smittas tidigt i livet. I flera länder ingår vaccination mot vattkoppor i barnvaccinationsprogrammet. Allmän och kostnadsfri vaccination mot vattkoppor diskuteras av våra myndigheter. Sannolikt kommer allmän vaccination att införas även i Sverige. Tills vidare rekommenderas vaccination av barn med vissa kroniska sjukdomar, cancer och nedsatt immunförsvar.

TBC – Tuberkulos

Tuberkulos, tbc, är en sjukdom som vi sett utbrott av på svenska förskolor. Idag erbjuds skydd mot tbc, så kallad BCG-vaccination bara för de barn som löper ökad risk för att utsättas för smitta. Det gäller i första hand barn till invandrare från sådana länder där tbc fortfarande är vanligt. BCG-vaccination kan också rekommenderas till andra barn, som kommer att vistas längre tid (>6 mån) i andra länder med förhöjd risk för tbc-smitta.

I vissa förorter till Stockholm BCG-vaccineras i princip alla barn. Barn med föräldrar eller nära anhöriga som haft tuberkulos brukar också rekommenderas detta skydd. Att man inte vaccinerar alla barn beror på att vaccinet inte är biverkningsfritt för den som har nedsatt immunförsvar.

Är barnet över tre år vaccinerar man aldrig utan att först kontrollera ifall det redan finns immunitet., med s.k. PPD eller IGRA-test. BCG-vaccinet ger egentligen inte något särskilt bra skydd mot tbc över lag. Dock anses det förebygga de allra farligaste tuberkulosformerna – miliartuberkulos och hjärnhinneinflammation – som i första hand drabbar små barn.

Faktagranskad och uppdaterad februari 2020 av:

Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

Föräldrar måste själva ta ställning

Gudmund Stintzing, barnläkare och tidigare barnhälsovårdsöverläkare i Stockholm, anser att alla föräldrar bör tacka ja till de vaccinationer som erbjuds inom ramen för det allmänna programmet.

– Föräldrar som bor i invandrarrika områden erbjuds att vaccinera sitt barn mot tbc. Jag skulle definitivt tacka ja till de vacciner, som ger skydd mot allvarliga sjukdomar.

Inte heller är det fel att på eget initiativ se till att barnet vaccineras mot influensa, menar han.

– Men det är med vaccin som med allt annat, intresset för att vaccinera sig och sina barn går i vågor. Efter en period av misstro mot vacciner vill människor skydda sig mot allt fler sjukdomar.

I vissa fall handlar det kanske om att vi vill minska antalet sjukdagar av ekonomiska och praktiska skäl, funderar han. I andra fall handlar det om att vi reser allt mer och ger virus och bakterier lift över jordklotet. Det viktigaste skälet är ändå att skydda det enskilda barnet mot sjukdom och lidande.

Vacciner vi saknar

Det finns några smittämnen som det vore särskilt angeläget att vi hade vaccin emot men som vi får vänta på ännu ett antal år.

Hit kan vi t.ex. räkna vaccin mot RS-virus som ger svår lunginflammation hos späda barn, vinterkräksjuka (orsakas av calicivirus) och borreliabakterien som bland annat kan orsaka fästingburen hjärnhinneinflammation och ansiktsförlamning.