Till innehållet
Familjen

Influensa och influensavaccin

Varje vinter kommer influensan till Sverige. Eftersom viruset förändrar sig hela tiden är det aldrig exakt samma slags influensa år från år.

Vissa år liknar viruset en variant som vi sett förut, och då fungerar vaccinerna bättre än i sådana fall då det kommer en alldeles ny sort. Smittan sprids snabbt och leder inte sällan till en influensaepidemi som pågår i två till fyra månader. Mellan två och femton procent av den svenska befolkningen drabbas av den årliga influensan.

Det finns tre olika slags influensavirus, A, B och C.

Den, allvarligaste, influensa A, ger epidemier över hela världen medan den lättaste, influensa C, bara ger lättare förkylningssymptom.

Några allvarliga influensaepidemier under 1900-talet var "Spanska sjukan", "Asiaten" och "Hongkong". Under senare år har vi haft "Fågelinfluensan" och "Svininfluensan" samt "H1N1".

Så sprids influensa

Små barn drabbas i regel tidigt under influensasäsongen och smittar under längre tid än vuxna. Influensan smittar via luften, genom att vi får i oss virus som en smittad person andats, eller hostat, ut. En enda nysning kan sprida viruspartiklar upp till två meter.

Smittan kan också överföras då vi tar någon i hand eller via föremål som ledstänger eller dörrhandtag. Smittrisken är dessutom störst inomhus, i miljöer med många människor, såsom förskolor eller bussar. Den som bär på influensan smittar som mest dygnet innan symtomen börjar visa sig, alltså innan personen ens märkt av sjukdomen.

Från det att en person blivit smittad tar det en till tre dagar tills sjukdomen bryter ut — ifall kroppens immunförsvar inte lyckas stoppa viruset dessförinnan.

Influensa är mycket smittsamt under hela sjukdomsperioden. Ett barn med influensa bör vara hemma minst någon dag efter det att hen blivit feberfri.

Två till fyra veckor efter influensan brukar kroppen ha utvecklat immunitet mot den aktuella virusstammen, därför drabbas samma person mycket sällan två gånger under en och samma epidemi.

Symtom

"Snällare" influensavirus kan ge symtom som motsvarar en lättare förkylning, och vissa personer får bara en "släng" även av de mer aggressiva virusformerna.

De klassiska tecknen på influensa är hög feber, hosta, huvudvärk, ont i muskler och leder, halsen och ögonen under 3-5 dagar. Vissa får frossa, ont i bröstet eller orolig mage.

Tröttheten efter en influensa kan hänga med i flera veckor efter det att man tillfrisknat.

Forskningen har nyligen också visat att barn under sex års ålder får mer långvariga influensabesvär och fler komplikationer än äldre barn och vuxna. Till komplikationerna hör luftvägsinfektioner, öroninflammation och feberkramper, i sällsynta fall också hjärninflammation.

Influensa är svår att behandla, men så här lindrar du besvären

Eftersom influensa beror på ett virus kan den inte behandlas med penicillin. De virusmediciner som finns används inte särskilt ofta - de måste tas tidigt i sjukdomsförloppet och lindrar bara till viss del.

I de flesta fall av influensa räcker det gott med att lindra besvären:

  • Låt barnet stanna hemma, ta det lugnt och sova mycket.
  • Se till att barnet dricker ordentligt även om matlusten inte är på topp.
  • Ge febernedsättande eller smärtstillande medicin om det behövs.
  • Sök vård ifall symptomen håller i sig mer än en vecka, om barnet får feberkramper, andningssvårigheter eller mycket ont.

Granskad februari 2020


Text:

Åsa Fagerström, medicinjournalist

Granskad av:

Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

Vem bör vaccineras mot influensa?

De dödsfall som inträffar under influensasäsongen gäller i första hand äldre personer. Hittills har därför vaccination mot influensa rekommenderats endast till personer över 65 år samt till vuxna och barn inom vissa riskgrupper. Till riskgrupperna hör bland annat barn med kroniska sjukdomar och ett nedsatt immunförsvar.

Men under senare tid har många smittskyddsläkare diskuterat möjligheterna till en mer allmän vaccination av svenska småbarn. En anledning är att barn under sex års ålder visat sig få betydligt mer långvariga influensabesvär, och fler komplikationer, än vuxna.

De drabbas inte sällan av svårare luftvägsinfektion under längre tid barn än vuxna influensasjuka, och är därmed mera smittsamma.

Tills vidare rekommenderar smittskyddsläkare fortsatt vaccination av barn som tillhör någon riskgrupp, plus barn till föräldrar som själva efterfrågar sådan vaccination. Barn kan vaccineras från 6 månaders ålder om inga medicinska hinder finns (allergi mot någon del av vaccinet).

Eftersom det tar ca två veckor innan vaccinationen ger immunitet, gäller det att vara ute i god tid före influensasäsongen.

Från Folkhälsomyndighetens sida anser man att influensavaccination av fler små barn kan motiveras genom den minskade risken för besvärliga komplikationer. Men det finns ännu inte något beslut om att erbjuda influensavaccination till alla barn på BVC.

För vaccinet Pandemrix, som användes för vaccinering mot influensan H1N1 2009/2010, upptäcktes dock en riskökning för den mycket sällsynta men allvarliga sjukdomen narkolepsi. Sambandet anses klarlagt för barn, men har inte kunnat ses hos vuxna som vaccinerades under denna epidemi.

Vilka vacciner används?

Det är svårt att framställa effektiva influensavacciner eftersom virus förändras från år till år. Vaccination är därför ingen garanti för att slippa influensa — i bästa fall ligger skyddseffekten på 90 %.

Effekt och risk med vaccinationen

Vaccinationens skydd räcker inte särskilt länge, och man måste alltså vaccinera sig på nytt varje år. En fördel med influensavaccinerna är att de anses säkra, eventuella biverkningar är överkomliga — lätt feber, halsont. Misstankar om ökad risk för med astma utreds, men har inte kunnat bekräftas.

Expertsvar och mer fakta:

Försäkra ditt barn

Med vår barnförsäkring är ditt barn försäkrat dygnet runt mot sjukdom och olycksfall.

Läs mer och teckna barnförsäkring