Lunginflammation

Lunginflammationen (pneumoni) orsakas av flera olika virus eller bakterier. En virusinfektion i luftvägarna kan bereda vägen för en bakterie som sedan orsakar lunginflammation.

RS-virus (RSV) och influensavirus drabbar spädbarn medan pneumokocker och hemofilusbakterien är vanligast hos småbarn, mykoplasmabakterien hos skolbarn. Lunginflammationen kan också vara ”kemisk” och bero på t.ex. rök, tändvätska eller lösningsmedel, som kommit ner i luftrören.

Influensa och pneumokockbakterien.

Mykoplasma förekommer som smitta i familjen, skolan eller samhället under vinterhalvåret. Lunginflammation är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn i fattiga länder.

Symtom

Symtomen på lunginflammation kan komma hastigt eller utvecklas med försämring under flera dagar. Om febern inte ger med sig vid en förkylning, eller om den går ned och sedan plötsligt stiger igen med frossa, samtidigt som hostan ändrar karaktär eller barnet blir tröttare och mer taget, kan det vara tecken på lunginflammation.

Andningen blir snabbare, ytlig eller flämtande. Hostan kan vara ihållande, rosslig eller torr. Klär man av barnet kan man se som ”indragningar” mellan revbenen och hur näsborrarna vidgas (s.k. näsvingespel) i takt med att barnet andas.

Småbarn kan klaga över smärtor som förläggs till buken medan skolbarn upplever smärta i bröstet.

Diagnos

Om man misstänker lunginflammation hos barnet skall man söka sjukvården. Symtomen kan ibland vara svåra att skilja från astma eller luftrörskatarr (bronkit).

I de typiska fallen brukar läkaren kunna ställa diagnosen vid en enkel undersökning. CRP, s.k. snabbsänka, kan ge vägledning om det är virus eller bakterier.

För att säkerställa diagnosen och få klarhet i vilken del av lungan som är inflammerad gör man ofta lungröntgen.

Behandling

Om man misstänker bakterier som orsak börjar man behandling med vanligt penicillin i första hand.

Om barnet är kraftigt påverkat av sin sjukdom blir barnet inlagt för att få antibiotika direkt i blodet (intravenöst), eventuellt syrgas och hjälp med rensugning av luftvägarna. I de flesta fall kan barnet vårdas hemma.

Om man finner att lunginflammationen beror på t.ex. mykoplasma måste man byta till ett annat antibiotikum (t.ex. erytromycin). Febernedsättande medicin kan ges vid temperaturer över 38.5 grader. Barnet kan också behöva slemlösande eller luftrörsvidgande medicin beroende på hostans karaktär. Barnet behöver rikligt med vätska.

Någon enstaka lunginflammation är vanligt. Om barnet får flera lunginflammationer bör man göra en större utredning. Det kan då bero på någon bakomliggande sjukdom (t.ex. cystisk fibros), nedsatt immunförsvar eller missbildning.

Uppdaterad jan 2016

Författare

Gudmund Stintzing, barnläkare, docent