Förkylning

Barn utvecklar efter hand egen motståndskraft och redan efter några år kommer förkylningarna mer sällan. Men helt immun mot förkylningar blir man aldrig. Det finns inte heller något vaccin mot vanlig förkylning.

Smitta

Förkylningsvirus - det finns hundratals - smittar genom de små droppar som sprids i luften när någon hostar eller nyser (droppsmitta) eller via huden, leksaker, dörrhandtag etc (kontaktsmitta). Risken för smitta är störst just när förkylningen bryter ut.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från smitta till dess symtomen kommer, kan variera från någon dag och upp till 3-4 dagar.

Barn blir oftare förkylda på hösten och vintern. Det beror på att vi vistas mindre utomhus och att virus lättare överlever inomhus.

Spädbarn blir inte så lätt förkylda det första halvåret eftersom de har ett visst skydd av antikroppar som överförts från mamman under graviditeten. Amning innebär också ett visst skydd mot vanliga förkylningar.

Förkylningssmitta kan förebyggas och spridningen minska genom utevistelse, tvätta händerna ofta, gärna med handsprit (Alcogel) och genom att hosta och nysa i näsduk eller armvecket.

Antibiotika har ingen effekt på virus och skall bara ges vid ev komplikationer orsakade av bakterier. En överdriven användning av antibiotika kan leda till resistens, dvs att antibiotikan blir verkningslös.

Symtom

Snuva, halsont, måttlig feber och rethosta är de vanligaste symtomen.

Barnet kanske tappar aptiten och blir hängigt några dagar. Huvudvärk och muskelvärk är också vanliga symtom.

Vissa förkylningar ger också symtom från magen med kräkningar och lös avföring

(vilket annars kan vara maginfluensa).

Ibland kan febern återkomma, efter att först ha gått ner och hostan ändra karaktär. Det kan betyda att infektionen komplicerats med bakterier och gått längre ner i luftrören, som luftrörskatarr (bronkit) eller lunginflammation.

Öroninflammation med öronvärk är annars den vanligaste komplikationen. Bihåleinfektion är mycket ovanligt hos små barn. Värk och svullnad kring ena ögat kan dock vara tecken på en sådan allvarlig komplikation.

Behandling

• Använd näsdroppar eller koksaltdroppar vid nästäppa.
• Höj huvudändan på sängen alternativt ha barnet i bilbarnstol, det underlättar andningen för späda och små barn.
• Ge ej hostmedicin till barn yngre än två år om det inte ordinerats av läkare.
• Ofta är febern så måttlig att du inte behöver ge något febernedsättande medel.
• Om barnet har feber, över 38,5 grader, eventuellt i kombination med huvudvärk eller ont i kroppen kan man ge febernedsättande. Paracetamol (t.ex. Alvedon) till barn från tremånaders ålder och alt. ibuprofen (t.ex. Ipren) från sex månaders ålder.
• Undvik rökiga miljöer och rökning i barnets närhet.
• Barnet kan vistas ute när febern gått tillbaka.
• Ge ditt barn rikligt att dricka om det har feber för att ersätta de ökade vätskeförlusterna.

Hur snyter man små barn, är vita kråkor i näsan tecken på förkylning? Läs barnläkarens svar på vanliga frågor om förkylning hos spädbarn och små barn.

När räknas barnet som friskt igen?

Förkylningar brukar gå över på 3-5 dagar. Särskilt i flerbarnsfamiljer och bland förskolebarn, kan flera virus gå runt mellan barnen och förkylningarna avlöser varandra och pågår ibland i flera veckor.

Barnet är friskt och kan återgå till förskolan eller skolan, när febern är borta, barnet är piggt och aptiten återkommit. Många småbarn kan ha en kvardröjande snuva och även torr hosta men allmäntillståndet är gott och smittsamheten borta.

Uppdaterad juni 2014

Faktagranskad av

Gudmund Stintzing, barnläkare, docent