Friskare barn i ur och skur

Friska, modiga och kreativa barn - det är vad utomhuspedagogiken vill utveckla. Och vetenskapliga studier tyder på att naturen verkligen är den perfekta lek- och inlärningsmiljön för våra barn.

Förskoleverksamhet utomhus ger färre infektioner, bättre motorik, ökad koncentrationsförmåga och en djupt rotad känsla för vår miljö. Ytterligare en bonuseffekt är friskare pedagoger, vilket innebär färre vikarier och bättre kontinuitet i verksamheten. Kanske finns också pedagogiska fördelar vid utelektioner när det börjar handla om grundskola.

Nackdelarna? Ja, det skulle väl vara att du som förälder behöver speja ut mot himlen och tänka igenom barnens klädval varje morgon.

Fler steg och bättre balans

En rapport som gjorts av tidigare Centrum för folkhälsa kom fram till att förskolornas utemiljöer viktiga för att utlösa "spontana hälsobeteenden hos barn".

Stegräkning visade här att barn som leker i områden med kuperad terräng, träd och buskar automatiskt rör sig mer än de som leker på plana ytor utan så mycket naturlig växtlighet: Barnen i den mer kuperade miljön hoppade, gick eller sprang mer än 20 procent fler steg per minut.

Funderingar har dock funnits kring att utevistelsen skulle kunna medföra för mycket av den farliga UV-strålningen.

Den nya rapporten har därför undersökt hur stor UV-exponeringen är i "vanlig" förskoleverksamhet respektive utomhusverksamhet.

Men jämförelsen ger lugnande besked för mulleverksamheten; kuperade lekområden med berg och träd ger mer skugga och skydd mot farlig UV-strålning än asfalterade lekplatser och skolgårdar. De extra utetimmarna ger ingen anledning till oro för hudskador.

Och det finns en rad andra studier som visar på fördelar med att barnen är ute: Forskare vid Alnarps Lantbruksuniversitet jämförde för några år sedan en "traditionell" förskola och en I Ur och Skur-förskola.

En påtaglig skillnad var att utebarnen och deras pedagoger hade färre sjukdagar än de på den vanliga förskolan. Men resultatet visade också att barn som leker mycket i naturen har en mer utvecklad lek, bättre balans och motorik än barn som inte har tillgång till natur på gården.

De övar dessutom uppmärksamhet och koncentrationsförmåga bättre, enligt forskarnas slutsatser.

Mindre stress – mer energi

Att vi blir mindre stressade av att vistas i naturen, både känslomässigt och kroppsligt, finns det också bevis på. Bland sängliggande sjukhuspatienter har man kunnat slå fast att utsikten mot en park påskyndar tillfrisknandet och minskar behovet av smärtstillande medicin. Blodtrycket sjunker och uppmärksamheten ökar när människan går ut i naturen.

Inte heller ligger det något märkligt i att skog och äng medför mindre stress än en vanlig förskolelokal. Att sortera de många moderna bakgrundsljuden i en inomhusmiljö kostar oss energi.

En stund i naturen gör däremot att vi förmår ladda våra batterier, här finns de bakgrundsljud som den mänskliga hjärnan processat under årtusenden. Ljudnivån blir också en annan inomhus, där ljudet studsar mot väggar och tak, än ute i markerna.

Den som ofta är ute i naturen lär sig också leva på ett mer naturmedvetet sätt, vilket gagnar oss alla i längden. Medvetenhet om naturliga råvaror ingår i I Ur & Skur-konceptet, det kan gälla såväl svampletning som egna grönsaksrabatter.

Ekologiska råvaror utan bekämpningsmedel har kopplats till lägre risk för allergier i vetenskapliga studier. Och vilka barn vill inte äta de grönsaker som de själva odlat fram, från planta?

"Spräng inlärningsrummets fyra väggar!"

Friluftsfrämjandet och I Ur & Skur-konceptet har inte har någon patenträtt på utelek. Idag försöker många vanliga förskolor och skolor förlägga "samlingar" och undervisning utomhus. Grundskolor arbetar målmedvetet med "uterum".

Hur går det då med inlärningen? Anders Szczepanski är enhetschef vid Centrum för Miljö-och Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet.

– Idag har vi vetenskapligt underlag för att kunna konstatera att barnen blir friskare om de är ute mer, säger han.

Mycket tyder på att även inlärningen faktiskt kan fungera bättre. Anders Szczepanski hänvisar till siffror från ett forskningsprojekt vid två skolor i Linköping. I en av de två skolorna gjorde man en satsning på utomhuspedagogik.

Utevistelse visade sig ge lägre nivåer av stresshormonet kortisol hos barnen. Höga kortisolnivåer tyder på stress, och stress har en dokumenterat negativ inverkan på minneskapaciteten. Rent logiskt finns det alltså goda möjligheter till att utomhuspedagogiken kan bidra till bättre inlärning, menar Anders Szczepanski.

– Det handlar absolut inte om att flytta ut undervisningen i det fria, som många verkar tro. Lärarna måste få redskap för att kunna ha lektioner utomhus, och tips på hur man kan använda det material som natur- och kulturlandskapet erbjuder.

Hur kan då utomhuslektionerna se ut? Några exempel bara: Den tidiga matten kan tränas med hjälp av tallinjer som formas med olikfärgade rep (flagglinor) till siffror på marken, som barnen t ex kan få hoppa i "bana" över.

Samma metod kan användas för att koppla matematik till att räkna på engelska. Svenska ordklasser plockas ihop ur naturen till meningar och rebusar.

Geometriska figurer kan formas med dessa rep och sökas bland naturens egna former. Billiga och enkla redskap som "nya" läromedel, där kroppen sätter tanken i rörelse.

Men man bör ju inte gå till överdrift. Ingen säger att vi måste ha varenda lektion utomhus, tillägger Anders Szczepanski. Dessutom måste barnen vara torra, varma och mätta för att kunna koncentrera sig.

Text: Åsa Fagerström, medicinjournalist