Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Ultraljud, KUB och annan fosterdiagnostik

shadow

Genom fosterdiagnostik kan man bedöma risken för kromosomavvikelser och skador hos fostret.

Det finns inga fosterdiagnostiska undersökningar som kan ge hundraprocentig garanti för att ditt barn kommer att vara helt friskt vid födelsen. Men det finns metoder som kan visa på sannolikheten för vissa typer av problem, såsom ultraljud och blodanalys som ingår i det så kallade KUB-testet.

Ultraljud

Vid ultraljudet får den gravida kvinnan reda på ungefär när barnet (eller barnen..!) kommer att födas och om allt ser bra ut inne i livmodern.
Ultraljud är en smärtfri, enkel och ofarlig metod, där man får en bild av fostret eller barnet utan att behöva sticka genom huden vid undersökningen.
Alla gravida svenska kvinnor erbjuds idag ett ultraljud i v 18-20, och 99 av 100 tackar ja.
Ultraljudet kan göras från utsidan av magen, eller vaginalt, via slidan.

Vid undersökningen får du veta ifall det finns ett, två eller tre barn i magen. Att ”se” sitt barn för första gången kan vara en omvälvande upplevelse, och många inser först nu att det verkligen ”finns någon därinne”.

Genom att mäta fostrets olika kroppsdelar kan den specialiserade barnmorskan datera graviditeten och räkna fram en ungefärlig dag för förlossning. Man mäter på lite olika sätt beroende på vilken vecka mamman är i:
Fram till graviditetsvecka 12 mäter man sitthöjden från hjässa till stjärt.
Från graviditetsvecka 13 mäter man huvudets bredd och lårbenets längd.

Ytterligare en sak man kan kontrollera med hjälp av ultraljudet är hur moderkakan ligger placerad.

Många missbildningar hos foster kan ses på ultraljudsbilderna, men inte alla. Ett riktat, mer noggrant, ultraljud kan göras efter vecka 15 om det finns misstankar om att allt inte står rätt till.
Ibland görs flera återkommande ultraljudsundersökningar för att kontrollera barnets tillväxt och viktuppgång.
Vid blödningar längre fram i graviditeten kan ultraljudet ge svar på om fostret är vid liv, eller om det är fråga om missfall.

NUPP och KUB

Vid ett tidigt ultraljud, i graviditetsvecka 12-14, kan man göra en mätning av NackUPPklarningen (NUPP) hos fostret i din mage.
Nackuppklarning är termen för ett tunt vätskeskikt under fostrets hud i nacke-hals-området som kan mätas med ultraljud. Alla foster har sådan vätska, men ett tjockare skikt höjer sannolikheten för en kromosomavvikelse.
Gör man dessutom en blodanalys några dagar innan NUPP-ultraljudet får man ännu säkrare svar. Tillsammans kallas metoden för KUB (eller CUB på engelska), vilket står för Kombinerat Ultraljud och Biokemi.
Genom att kombinera resultaten från KUB-testerna med andra riskfaktorer kan man uppskatta hur troligt det är att barnet har en kromosomavvikelse, t ex Downs syndrom. Den riskfaktor som väger tyngst är din egen ålder, men även din vikt och eventuella rökvanor tas med i den sammantagna sannolikhetsbedömningen.

Efter undersökningen erhåller du en risksiffra, till exempel ”1:3500” eller ”1:80”. Ju högre siffran är, desto lägre är risken för kromosomavvikelse. ”1:3500” innebär mindre risk för Downs syndrom än ”1:80” och betyder att EN kvinna av 3500 gravida med denna risknivå bär ett foster med Downs syndrom, trisomi 21. Testet anger även risknivå för trisomi 13 och 18, kromosomavvikelser som innebär dödliga skador hos fostret.
Är sannolikheten 1:200 eller högre (t ex 1:180) erbjuds du provtagning från moderkaka eller fostervatten för att få mer vetskap om huruvida fostret har en kromosomavvikelse.

Allt fler väljer KUB

Många som genomgår KUB-undersökning är kvinnor över 35 år som erbjudits ett fostervattenprov, men som är oroliga för den ökade missfallrisken efter ett sådant prov.
Ifall sannolikheten för kromosomavvikelse visar sig vara hög kan dessa kvinnor sedan välja att gå vidare med fostervattenprov.
Alla kvinnor erbjuds alltså inte automatiskt att genomgå KUB, men i vissa delar av landet har testet blivit mycket vanligt – även bland yngre kvinnor som känner sig oroliga.
Man bör dock hålla i minnet att inte heller KUB ger några garantier för att barnet är friskt, bara en sannolikhet för om det finns avvikelser eller ej.

Fostervattenprov och moderkaksprov

Fostervattenprov och moderkaksprov är s k invasiva prover. De görs genom att man sticker en nål in i livmodern (via magen) och suger ut lite vatten, alternativt vävnad från moderkakan. Ingreppet görs under ultraljudskontroll, det kan upplevas som obehagligt men är i regel inte smärtsamt.

Från proverna görs tester som kan visa på kromosomavvikelser, t ex Downs syndrom.
Både fostervatten och moderkaksprover används dessutom då det finns en ökad risk för ärftlig sjukdom.
Den vanligaste typen av analyser tar några dagar att göra, och provsvaret kommer vanligtvis med posten. Här kontrollerar man sannolikheten för avvikelser i kromosom 21 (vilket ger Downs syndrom) samt de dödliga avvikelserna i kromosom 13 och 18.
Vid misstanke om avvikelser på andra kromosomer än dessa tre kan man göra en utvidgad analys.
Moderkaksprov görs tidigast efter graviditetsvecka 11, fostervattensprov tidigast efter graviditetsvecka 14.

Provtagningen innebär en risk för missfall som beräknas ligga på ca en halv procent. Missfallet kan komma strax efter provet eller flera veckor senare. På grund av missfallsrisken bör du ha ett tydligt skäl till att göra provtagningen. Du bör också tänka igenom hur du vill hantera ett svar som visar att barnet har en kromosomavvikelse.

Andra prov som kan tas för fosterdiagnostik

Ett blodprov från den blivande mamman kan tas för att se om där finns antikroppar mot blodgrupper andra än kvinnans egen. Sådana antikroppar kan finnas om kvinnan fått en blodtransfusion med annan blodgrupp, eller om hon tidigare väntat ett barn med en annan blodgrupp. (På mödravårdscentralens blodgrupperingskort står det att antikroppsscreeningen är negativ om det inte funnits sådana antikroppar i provet.)
Både i mammans blod och i fostervattnet kan man dessutom analysera nivån på antikroppar mot olika virussjukdomar.

Om barnet växer dåligt längre fram i graviditeten kan man göra en så kallad blodflödesmätning i moderkakan, för att säkerställa att barnet verkligen får det syre och den näring som behövs härifrån.

Uppdaterad juni 2014

Författare:
Åsa Fagerström, medicinjournalist

Granskad av
Gudrun Abascal, barnmorska

shadow

Vaccination under graviditet

Vilka resevaccinationer kan du ta och vilka bör du undvika om du är gravid och ska åka utomlands? Här hittar du fakta och experttips.

Läs mer
shadow

Frågor och svar om underliv och hormoner

Ska man dra tillbaka förhuden på små pojkar, och tvätta där? Eller ta bort det där vita kletet på bebisar som är flickor? Läs expertsvar och goda råd.

Läs mer