Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Medicinsk smärtlindring under förlossning

shadow

Upplevelsen av förlossningssmärta är mycket individuell. Ingen upplevelse är exakt den andra lik. Upplevelsen av smärta påverkas också av flera faktorer runt omkring oss.

Vi påverkas till exempel av den kultur vi lever i. I vårt samhälle är förnuft, planering och effektivitet viktiga begrepp. Det faktum att förlossningssmärtan är oförutsägbar kan få den att verka mer skrämmande. Förväntningar har också stor betydelse för hur vi upplever smärta.

Trygghet och kunskap ger smärtlindring. Den kvinna som känner sig trygg, väl förberedd och säker på sin förmåga att föda barn, har ofta lättare att hantera smärtan. Därför är det många som gått en profylaxkurs under graviditeten.

Att välja smärtlindringsmetod

Det är i första hand du som ska föda som avgör vad du vill ha för smärtlindring. Skaffa kunskap om de olika metoderna, diskutera med din barnmorska på barnmorskemottagningen. Försök att bortse från trender och duktighetskrav.

Medicinska smärtlindringsmetoder kan delas in i två grupper: generellt verkande medel och lokalbedövning.

De generellt verkande medlen, som lustgas eller morfinliknande preparat verkar huvudsakligen i hjärnan och påverkar upplevelse av smärtan. De kan medföra trötthet, minnesluckor och dåsighet. Fördelen med denna typ av smärtlindring är att man kan slappna av, vilket är bra om man är mycket orolig och spänd.

Lokalbedövningsmedel påverkar nervfunktionerna lokalt. Förutom att dämpa smärtan kan de också dämpa rörligheten och kan därigenom påverka värkarbetet. Läkemedel som tillförs mamman under förlossningen går i varierande grad över till barnet.

Generellt verkande medel

Lustgas

Lustgas är den vanligaste medicinska smärtlindringsmetoden. Gasen består av en kemisk förening av kväve och syre.

Koncentrationen i lustgasen anpassas till mammans behov av smärtlindring. Lustgasen inandas genom en andningsmask som finns i anslutning till varje förlossningsrum och regleras av kvinnan själv.

Effekten kommer efter några andetag och kvarstår någon minut. Den kan upplevas som en känsla av lätt berusning. Många upplever att lustgas ger en bra smärtlindring.

Lustgasen försvinner snabbt ur kroppen och har inga kända negativa effekter på barnet eller värkarbetet.

Morfinliknande preparat

Morfinliknande preparat, till exempel petidin, morfin och ketogan, kan ges under öppningsskedet och då i form av spruta.

Petidin har tidigare varit mycket vanligt och använts vid 80-90% av alla förlossningar. Idag har morfinet åter börjat användas i större utsträckning eftersom det anses försvinna snabbare ur kroppen och därmed påverka barnet mindre.

Många kvinnor anser att smärtlindringen är god. Det hjälper dem att slappna av. Eftersom medvetenhetsgraden påverkas för kvinnan, kan förlossningsarbetet påverkas negativt för vissa kvinnor. Även barnet påverkas. Ges smärtlindringen kort tid före förlossningen kan barnet bli slött och sömnigt när det föds.

Lugnande medel

Användandet av lugnande medel, typ Sobril, har minskat kraftigt inom förlossningsvården. Biverkningarna anses alltför besvärande för barnet.

Kvinnor som behöver sova inför förlossningsarbetet erbjuds i första hand andra lösningar – att ta ett avslappnande bad, lyssna till avslappnande band eller liknande.

I bland ges en ”sovdos”. Innehållet i denna ”sovdos” varierar lokalt, men innehåller oftast Alvedon och Bricanyl, en tablett som gör att värkarnas frekvens minskar för ett par timmar. Värkarna återkommer dock alltid, men mamman kan få några timmars välbehövd vila.

Insomningstablett av typen Nitrazepam kan också ges. En enstaka insomnings tablett skadar inte barnet. Vinsten att mamman faktiskt får vila är mycket stor.

Lokalbedövningsmedel och blockader

Livmoderbedövning – Paracervicalblockad (PCB)

PCB är en lokalbedövning av nerverna runt livmoderhalsen och ges med spruta längst in i slidan. Det tar omkring 20 minuter att förbereda sprutan, men smärtlindringen uppnås sedan efter några minuter och varar i 1,5 timme.

Bedövningen kan ges från det att livmodermunnen är öppen 3-4 cm tills den är öppen 7-8 cm. För att lägga en PCB krävs vattnet gått, och att förlossningen fortskrider normalt. Vid påverkat CTG eller ex missfärgat fostervatten, eller vaginal blödning, rekommenderas annan typ av smärtlindring.

PCB kan upprepas en gång vid behov men inte efter det att livmodermunnen är nästan eller helt öppen. Behandlingen kräver kontinuerlig fosterövervakning, före och efter sprutan.

Ryggbedövning – Epiduralblockad (EDA)

Epiduralblockad ges av narkosläkare i det så kallade epiduralrummet i ryggraden. Blockaden innebär att nerverna som förmedlar smärta från livmodern till hjärnan blockeras.

Kontinuerlig fosterövervakning sker normalt. Mamman får en kanyl med dropp för att motverka blodtrycksfall och ibland dropp för att stimulera värkarbetet. Epiduralblockaden ger mycket god smärtlindring.

Den vanligaste formen av epiduralblockad, den så kallade ”stå-upp-epiduralen”, ger kvinnan möjlighet att behålla rörligheten. Det finns en liten risk för blodtrycksfall och frossa samt besvärande klåda.

På många förlossningskliniker erbjuds idag EDA-pump, dvs kontinuerlig tillförsel av bedövningsmedel i epiduralrummet genom den inlagda epidural-katetern.

Bedövningen styrs till stor del av kvinnan själv. Med denna typ tillförs en kontinuerlig mäng bedövningsmedel, samt att kvinnan själv kan öka mängden genom en enkel knapp tryckning.

Nya forskningsrön visar att denna typ av smärtlindring kan vara att föredra, då det inte förkommer några ”smärtgenombrott” utan tillförseln är kontinuerlig. Total mängden bedövningsmedel borde då kunna minskas.

Bäckenbottenbedövning – Pudendusblockad (PDB)

Pudendusblockad ger smärtlindring i bäckenbotten och mellan slidan och anus. Den ges under utdrivningsskedet. Numera används den allt mer sällan eftersom blockaden försvårar den naturliga krystningen. Mamman känner inte riktigt hur hon ska göra.

Många kvinnor upplever att sprutan är smärtsam under ett känsligt skede av förlossningen. Pudendusblockaden kan också läggas när barnet är framfött och bristningar måste sys. Det kallas då för en ”yttre PDB”.

Smärtlindring kan behövas även efter förlossningen

Ibland kan barnmorskan behöva sy bristningar som uppkommit i samband med förlossningen. Kvinnan kan under det här skedet vara extremt känslig för beröring av underlivet.

Innan barnmorskan syr, lägger hon ett lokalbedövningsmedel. Vid ytliga bristningar räcker det ofta att ge ett lokalbedövningsmedel i form av spray.

Vid lite större bristningar kan en ”yttre PDB” användas, vilket ofta ger en mycket god smärtlindring.

Eftervärkar kan förekomma i flera timmar efter förlossningen. Smärtan kan lindras med vanliga värktabletter, typ Alvedon eller tabletter med morfinliknande effekt.

Även medel mot menssmärtor, t ex Voltaren användas om inte blödningarna i samband med förlossningen varit kraftiga.

Uppdaterad feb 2016

Text:
Eva Gärdsmo Pettersson, Gisela Zeime

Granskad av
Eva Wiberg-Itzel, docent, förlossningsöverläkare

shadow

Naturlig smärtlindring under förlossning

Naturlig smärtlindring vid förlossningen kan till exempel bestå i värme, massage, akupunktur, TENS eller sterila kvaddlar.

Läs mer
play-button
shadow

Hej Bebis del 8 av 10 - Första hjälpen

Den som kan Första hjälpen kan vara med och rädda liv. I den här filmen visar Ingegärd Bäcklund Reboia, sjuksköterska på BVC, vad du som förälder kan göra om din bebis sätter i halsen.

Se filmen här