Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Stor blir liten igen - regression

shadow

Att barn går tillbaka i utvecklingen är ett vanligt fenomen. Speciellt när ett barn får syskon är det mycket vanligt att det större barnet börjar härma – krypa, prata bebisspråk, vilja ha napp, blöja, välling eller bli buren mer än vanligt.

Det stora barnet vill ha all den där mysiga omvårdnaden som det lilla syskonet får som det blir påmint om när det ser föräldrarnas beteende mot det lilla barnet och som det också en gång vet att hon/han har fått. Den psykodynamiska teorin kallar tillbakagången för regression och menar att det är en försvarsmekanism för att slippa bli medveten om något som oroar en.
Läs gärna Familjens artikel om syskonsvartsjuka.

Ett större barn kan tänkas vara trött på att få höra att det är stort och skall ta ansvar för än det ena än det andra och återvänder då till ansvarsfriheten som det lilla barnet ofta har genom att ”bli bebis” igen. Det kan vara i situationer med potträning, eller i situationer där föräldrarna börjar kräva att barnet äter upp sin mat och klär på sig själv som det stora barnet känner ett behov av att regrediera.

Fyraåring som börjar prata bebisspråk

Olika typer av förändringen i ett barns liv kan leda till att barnet går tillbaka i utvecklingen. Det kan handla om att familjen flyttat, att barnet har bytt förskola eller en skilsmässa. Plötligt börjar ett barn kissa på sig eller prata bebisspråk igen.

Förklaringen kan också vara enkel. Barnet känner kanske helt enkelt en längtan efter den mjuka snälla föräldern som pysslar om henne/honom och experimenterar med sin röst och sitt sätt att vara för att se om hon/han kan få mer uppmärksamhet och kanske mer närhet på detta sätt.

Man kan också tänka sig motsatsen att barn vars föräldrar inte ger dem tillräckligt med ansvar går tillbaka i utveckling för att uppfylla föräldrarnas önskan om att barnet skall förbli ”bebis”. Det är viktigt att hitta en balans för mängden ansvar föräldrar ger sina barn och vara lyhörd för barnets reaktioner på det föräldrarna kräver.

Normalt att prova roller – så kan du hjälpa till

Det kan också vara en rollek som trots allt är en vanlig lekform i förskoleåldern. Barn provar mamma-, pappa- och bebisrollen och många andra roller som ”Superman” eller ”Pippi Långstrump” omväxlande för att arbeta med ”potentiella själv” som de drömmer om att de skulle vilja vara.

Som förälder kan du inte göra speciellt mycket för att ändra på detta beteende utom att bara vänta ut dessa infall. Ge lite extra uppmärksamhet, erbjud lite mer närhet än vanligt och ställ inte alltför många stränga krav på barnet under en tid.

Du kan också ”spela med” i leken under en stund varje dag för att ge barnet den där känslan att få vara liten ett litet slag. Efter ett tag kommer barnet själv att ha fyllt upp sitt behov ”att vara liten” och vilja fortsätta ”vara stor” igen.

När ditt barn släpper ”bebisrollen” bör du vara noga med att fortsätta att ge barnet så mycket närhet, uppmärksamhet och ansvar som det behöver.

Uppdaterad maj 2015

Faktagranskad av
Eva Hoff, utvecklingspsykolog

shadow

Stressade småbarn

Ditt lilla barn behöver lugna, stimulifattiga stunder när det är vaket. För många intryck kan stressa barnet och göra barnet oroligt och okoncentrerat.

Läs mer
play-button
shadow

Hej Bebis del 5 av 10 - Gravid och gravidförsäkring

En gravidförsäkring är ett viktigt skydd för både dig och ditt ofödda barn. Den ger en extra trygghet om något oförutsett skulle hända under graviditet eller förlossning.

Se filmen här