Som förälder vill vi idag ofta så mycket med våra barn. Men engagemanget och de många intrycken kan skapa stressade småbarn.
Missa inte psykologens åtta goda råd för att barnet ska utvecklas harmoniskt. Läs i faktarutan längst ned.
Vi är pålästa och intresserade och på många plan mycket mer engagerade i våra barn än förr. Men strävan att stimulera våra bebisar och oss själva kan många gånger slå fel. Allt för många blir istället överstimulerade.
– Ransonera kraftigt bland aktiviteter. Ta det lugnt och umgås mycket med ditt lilla barn. Det ger barnet en bra möjlighet att bygga upp sin självkänsla och förståelse för omvärlden. Det behöver det, för att stå väl rustad att stå emot det snabba tempot i samhället.
Det säger Gunilla Källgren, psykolog som föreläser om det växande problemet med små barn och stress.
Närhet, lugn och ro är nödvändigt för spädbarnet - och för föräldrarna.
– Kunskap kring hur vårt levnadssätt påverkar våra barns psykiska och fysiska hälsa, borde vara ett självklart ämne att diskutera på alla föräldrautbildningar. För det handlar till stor del om okunskap bland välmenande och engagerade föräldrar. Vi märker idag ett destruktivt levnadssätt som går relativt lätt att bryta om det sker i tid, konstaterar Gunilla Källgren.
Ett vanligt problem är att det i dagens samhälle är "fint" att ha ett högt tempo i sitt liv med fyllda agendor. Att prestera och alltid vara flexibel. Man ska ha massor på jobbet och en lika intensiv och stimulerande fritid. Att bli förälder ska enligt denna sociala norm inte innebära alltför stora avvikelser från det tidigare livet. Det är "business as usual" som gäller.
– Även om vi skulle önska ett annorlunda samhälle, är det inte troligt att det kommer att ändras på något påtagligt sätt. Därför är det extra viktigt att barnen får möta världen så väl rustade som möjligt.
Gunilla Källgren pekar ut två saker som är viktiga för att hjälpa våra spädbarn att utvecklas till starka individer med god självkänsla och god förmåga att stå emot trycket från en snabbt förbivirvlande värld.
– Det är självklara saker, men ett problem idag är att just det självklara håller på att gå förlorat, säger Gunilla Källgren.
Att barn behöver lugna, stimulifattiga perioder är inte detsamma som att små barn inte också behöver intryck från yttervärlden. Men vad alla barn behöver och då, i ännu högre utsträckning de minsta barnen, är en balans mellan stunder med intryck från omvärlden och perioder utan yttre stimulans.
Dessutom behövs naturligtvis mycket sömn när alla funktioner får vila. För spädbarnet som fortfarande har relativt outvecklade sinnen och som ofta tar in sin yttervärld för första gången, går det åt mycket inre energi att smälta och sortera alla intryck, att försöka förstå världen.
Det är under de lugna och stimulifattiga stunderna som världen kan bli begriplig för barnet. Det är då det lär sig, och utvecklas.
Många av de stimuli som finns runt ett litet barn är dessutom inte ens möjliga att begripa för ett litet barn, oavsett hur mycket tid det får att bearbeta dem. Det gäller till exempel en stadsmiljö eller vad barnet ser på TV.
Förskolan är en nödvändig och för det mesta en övervägande positiv realitet för de flesta föräldrar och barn. Men de stora nedskärningarna inom barnomsorgen har lett till allt större barngrupper och allt större personalomsättning.
Det belastar barnet på flera sätt, bland annat genom höjd ljudnivå, mindre vuxenkontakt, fler konflikter och ökad skaderisk. Bara det faktum att det totalt är många individer samlade på en plats innebär att det blir fler relationer och intryck för barnet att bearbeta.
– Desto viktigare att ge barnet lugn och ro efter förskolan och begränsa ytterligare aktiviteter så långt som möjligt, påpekar Gunilla Källgren.
Lika viktig som balansen mellan intryck och lugn är för det lilla barnet, är behovet av samspel mellan förälder och barn. De minsta barnen behöver mycket uppmärksamhet och reaktioner från föräldern på allt nytt som händer för att förstå sin omvärld.
Om det till exempel kommer en stor hund på gatan, eller en främmande människa kommer in i rummet vänder sig barnet omedelbart till sin trygga punkt för att få stöd i sin reaktion. Är det farligt? Ser mamma eller pappa glad ut?
Samspel är dubbelsidigt. Barnet behöver få visa sina känslor för föräldern och i sin tur få dem bekräftade för att känna trygghet, bygga upp självkänslan, våga utforska omvärlden och på så sätt bättre kunna förstå sin omvärld.
– Många föräldrar lever själva i ett uppskruvat tempo. De behöver stanna upp och tänka till, så att barnen erbjuds sådana stimuli som de behöver men besparas så mycket som möjligt av sådant de inte är mogna att ta in. Det är inga konstigheter. Men det kräver tid och eftertanke.
I gengäld kan belöningen bli stor: Ditt barn får bättre förutsättningar att klara av livet så som det ser ut i dagens samhälle.
Granskad av:
Gunilla Källgren, legitimerad psykolog
Text av:
Eva Gärdsmo Pettersson, journalist
Uppdaterad oktober 2020
Ett litet barn som älskat att bada kan plötsligt bli rädd så fort badbaljan kommer fram. Det kan bero på flera olika saker - läs psykologens förklaringar.
Prata, sjung, lek och busa med ditt barn. Varje minut av sådan uppmärksamhet hjälper hans eller hennes hjärna att utvecklas. Nyckelordet är: lek.
Vet du vad som påverkar barns koncentration, känsla av glädje och minne på ett positivt sätt? Läs om 10 goda vanor som skapar en god hjärnhälsa.
Tvåårssåldern borde kanske kallas för självständighetsåldern. Barnets egen vilja bör respekteras, men det är du som förälder som fattar besluten.