Dataspel och appar för barn

Forskarna är ömsom skeptiska, ömsom entusiastiska över hur appar och dataspel kan tänkas påverka barns växande hjärnor.

Och hur är det om TVn är på, surfplattan igång, och du samtidigt vill försöka prata och umgås med barnet? Vissa menar att så kallad multitasking gör att vi blir splittrade och får svårt att koncentrera oss djupt på en och samma uppgift. Andra hävdar att floden av intryck ger positiv stimulans och gör oss smartare.

Klart är dock att riktigt små barn verkar må bäst av en begränsad mängd intryck för att deras hjärnor ska kunna utvecklas och organisera sig på bästa sätt.

Vissa dataspel är snabba i sig, med mängder av visuella stimuli i hög takt, effekter och perspektivförskjutningar. Hos riktigt små barn kan detta leda till stress och förvirring, på samma sätt som TV-tittande. Nyligen konstaterade amerikanska forskare att många av de dataspel som marknadsförs som "utvecklande" snarare kan ses som "digital junk food" - kul, vanebildande, men föga nyttiga för hjärnan.

Skärmtid och rörelsetid

Med smarta telefoner och surfplattor kan barnen spela enklare spel var de vill. Men de blir sällan sittande så länge som äldre barn som spelar interaktiva, mer avancerade spel över nätet, oftast på en större dataskärm.

Det handlar inte bara om dataspel - utan om vad vi faktiskt använder vår tid till, menar specialpedagogen Ylva Ellneby, som skrivit boken "Cyberungar".

– Vi vet att datorn kan stjäla tid från annat. Utelek blir dataspel. Fysisk aktivitet ersätts av stillasittande framför en skärm. Samtal blir korthuggna fraser i spel eller, för lite större barn, förkortningar på facebook.

– Jag tycker att det vore bra om föräldrar satte upp begränsningar för sina barn, inte bara för hur länge de får sitta vid datorn, surfplattan eller telefonen, utan för "skärmtid" totalt, alltså även tid framför TV, säger Ylva Ellneby. "Skärmtid" kan för lite större barn kvittas mot tid för fysisk aktivitet eller utelek - för att spela data en timme så ska barnet vara ute en timme eller liknande. Tydliga regler ger mindre tjat!

Barn som har tillgång till dator i sitt eget rum sover mindre och är tröttare än andra barn. Man har också diskuterat om ljuset från alla typer av skärmar faktiskt gör att våra hjärnor får svårare att koppla om till en bra sömn.

Huruvida dataspelande kan kopplas till övervikt är osäkert - här utgör förmodligen TVn en större bov eftersom TV-tittandet hänger än mer samman med snacks och skräpmat.

Surfplattor och datorer i skolan

Erfarenheterna av IT i förskolan är begränsad, men i grundskolan får surfplattor och datorer en allt större betydelse. Det finns idag skolor där alla barn utlovas tillgång till egen "padda" eller dator. Ännu finns inga fullständiga utvärderingar av skärmarnas inverkan på vare sig inlärningen eller på elevernas hälsa.

I många skolor erbjuds surfplattor i första hand som verktyg för de barn som har koncentrationssvårigheter, att spela utvalda spel på (se nedan). Andra skolor har dragit slutsatsen att driftskostnader och underhåll inte alltid ger valuta för pengarna i form av den snabbare kunskapsutveckling som ofta sägs vara målet. Och rent filosofiskt borde vi kanske fråga oss varför vi måste få våra barn att nå vissa mål så tidigt som möjligt - mår vi själva särskilt bra i en sådan tidsanda?

Mobiltelefoner under lektionstid är förbjudet i de flesta svenska skolor.

Lär ditt barn att stänga av mobilen även medan hon eller han läser läxan eller umgås med andra. Inte bara för omgivningens skull: Den amerikanske forskaren David Meyer är inte den ende som uttryckt oro för utvecklingen av djupare intelligens och koncentrationsförmåga i en omgivning med ständiga störningsmoment. Han menar att återkommande avbrott genom sms-pip och andra signaler bidrar till att barn och unga aldrig tränar uthålligheten i hjärnans ”uppmärksamhetsmuskler”. De riskerar att bli dåliga på att koncentrera sig på en och samma sak under längre tid, och att snabbt bli uttråkade ifall det inte händer något "nytt" med jämna mellanrum.

Det är väl känt att dataspel är uppbyggda utifrån hjärnans efterfrågan på återkommande nyheter och belöningar. Verkligheten kan då upplevas som mer händelsefattig.

Värdet av dataspel kan bero på ålder och personlighet

Vissa psykologer har hävdat att överanvändning av datorer och skärmspel kan kopplas till sociala brister.

Men andra forskare, såsom engelskan Jo Bryce, har funnit belägg för att dataspel inte gör barn till introverta nördar - åtminstone inte i lite högre åldrar. Hennes omdiskuterade studier har tvärtom visat att ungdomar som spelar dataspel ca 18 timmar i veckan uppvisar en ovanligt bra förmåga till både koncentration och koordination. De hade dessutom många kompisar och var mer välanpassade än andra ungdomar.

Den här forskningen ska man dock vara försiktig med att applicera på lägre åldersgrupper eftersom vi fortfarande inte känner till särskilt mycket om funktionsutvecklingen i det lilla barnets hjärna.

Arbetsminnet kan tränas upp

Då är det måhända intressantare att titta närmare på de studier som gjorts av en forskargrupp vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Där har man studerat hur dataprogram kan träna upp arbetsminnet hos barn som har svårt med koncentrationssvårigheter, till exempel ADHD.

Arbetsminnet hjälper oss att hålla saker i huvudet under en kortare stund - t ex ett telefonnummer man nyss slagit upp eller vilken figur som nyss syntes på dataskärmen. Det gör också att vi kan behålla koncentrationsförmågan, alltså att minnas vad det är vi ska koncentrera oss på. Det är en del av vårt minne som kommer väl till pass när man spelar de flesta typer av dataspel.

Tillsammans med spelkonstruktörer tog forskarna fram datorprogrammet "Robomemo" för några år sedan, ett program ämnat att träna upp arbetsminnet hos små barn. Programmet är adaptivt, vilket innebär att svårighetsgraden ökar när barnet blir duktigare. Det finns vissa belägg för att en halvtimmes daglig träning framför datorn förbättrar arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter, även på sikt. Programidén har också testats med namnet Cogmed, för större barn med diagnosen.

Stimulerande mål och spännande lek

De flesta barn spelar på datorn eller mobilen för att det är roligt - och det är det ju! Och det är förstås ingen nackdel om barnet lär sig några engelska ord eller logiskt tänkande utan att ens märka det.

Petter Sydow har varit speldesiger hos bland annat PAN Vision som utvecklat Lek & Lär-programmen och Levande Böcker. Han tycker att svenskproducerade småbarnsspel ofta håller högre kvalitet än de översatta spelen från USA.

– Ett bra spel ska se till helheten, innehålla "mål" som stimulerar de barn som tycker om att jobba målinriktat, men vägen dit ska vara lekorienterad med massor av kul uppgifter att "fastna" på. Många mindre barn är inte särskilt intresserade av att vinna, eller nå något mål - de vill bara ha roligt.

Spelet ska ha en bra balans mellan skriven information och ljud. Även de barn som lärt sig läsa tröttnar fort om de skrivna styckena är för långa. Möjligheter att anpassa nivån på spelet är ett stort plus.

Appar och spel för ditt barn

Några tips när du godkänner vilka spel du låter ditt barn spela:

• Innan du köper ett nytt spel eller en app: Läs recensionerna, precis som när du väljer biofilm.
• Om ni installerar en app - var med och spela spelet själv första gången. För betal-appar går det oft att testa en demo-version av spelet innan du köper det.
• Om du köper ett dvd-spel, titta inte bara på den lilla rutan med ålder som brukar stå i kanten på förpackningens framsida - den är ofta baserad på programmets innehåll av våld, sex etc, inte vilken ålder spelet lämpar sig bäst för. Kolla istället på baksidan där brukar det framgå vilken åldersgrupp som har mest glädje av spelet.
• I de flesta datorer, surfplattor och smarta telefoner finns möjlighet för föräldrar att begränsa vilka sajter och spel som ens barn får besöka på nätet.
• Se till att du har en begränsning för "Köp inne i appen" (finns i inställningar), så att telefonen eller surfplattan alltid frågar efter ett lösenord för att göra av med pengar för extra gubbar, ädelstenar eller nya roliga djur under spelets gång. Det kan bli dyrt annars, och det är inte alltid barnet själv vet vad som är "spelpengar" och riktiga utgifter.
• Finns det våldsamma inslag i spelet? Om du ändå tycker att det är okej att ditt barn spelar, så prata om att man faktiskt inte får mosa myror i verkligheten, kasta sten på ankor - eller slåss, såklart.

Författare

Åsa Fagerström, medicinjournalist