Till innehållet
Familjen

Skilsmässa - när föräldrar är oense

För de allra flesta barn fungerar det utmärkt att de separerade föräldrarna har olika regler i sina respektive hem. En förutsättning för att det ska bli bra är att föräldrarna är överens om att de får ha olika regler - och att barnen är införstådda med denna överenskommelse.

Här kommer ett fiktivt exempel ur vardagen, ett inte helt ovanligt scenario:

De separerade föräldrarna har gemensam vårdnad om barnen. Men de är inte överens i en praktisk fråga – barnens tv-tittande och lämpliga kvällsrutiner.

Oense om vardagsrutinerna

Den andra partnern tycker att barnen får se en del olämpliga TV-program hos mamman, och hen tycker också att barnen får lägga sig alldeles för sent hos henne.

Mamman säger till partnern att hen inte ska lägga sig i de regler som hon har hemma hos sig. Hon bryr sig inte om vilka regler hen har och då ska inte hen lägga sig i hennes.

Partnern menar att barnen kommer att bli rädda och otrygga om de får se olämpliga TV-program och att barnen kommer att prestera sämre i skolan om de får lägga sig för sent på kvällarna. Hen kanske även frågar barnen om de tycker att det är bra att de får se programmen hos mamman. Hen frågar även barnen om de är trötta på dagis och i skolan när de får vara uppe så sent hos henne.

Partnern tolkar eventuella problem som om de berodde på dåliga kvällsrutiner.

Hen är missnöjd och säger till barnen att mamman borde ändra på sina regler.

Hur stort är problemet för barnen – egentligen?

Innan den andra partnern ifrågasätter mammans regler så bör hen fundera en gång extra på hur stort problemet egentligen är för barnen. Det är viktigt att den andra partnern skiljer på sina egna känslor och behov och barnens känslor och behov.

Att vara intresserad och nyfiken när barnen kommer hem från den andra föräldern är bra. Men motivet får inte vara att snoka och söka information som ska användas mot barnen eller mot den andra föräldern.

Föräldrarna bör istället visa barnen att de kan berätta om jobbiga händelser hos den andra utan att det startar en brandkårsutryckning och ett bråk.

Barn mår bra av att veta att föräldrarna litar på deras förmåga att ta hand om sådant som varit besvärligt hos den andra föräldern – ifall det inte handlar om några allvarliga brister, givetvis.

Om den andra partnern vill att mamman ska ändra på sina regler så bör han vända sig direkt till henne. Barn ska inte behöva ansvara för att information, negativ eller positiv, förmedlas mellan oeniga föräldrar.

Undvik att sätta barnens lojalitet på prov

Barnen vet med stor sannolikhet när den andra partnern och mamman har olika åsikter i en viss fråga – till exempel vad det gäller deras TV-tittande och läggtider. Men om den andra partnern ifrågasätter mammans regler inför barnen är risken stor att barnen ständigt hamnar i en lojalitetskonflikt.

Tänker partnern använda informationen som ett vapen mot mamman riskerar hen att sätta barnen i en riktigt svår situation. Barnen kan komma att varken våga eller vilja berätta om sina tankar och önskemål nästa gång hen frågar.

Acceptera skillnaderna om barnen verkar må bra

Det är en stor utmaning för separerade föräldrar att hantera den oro som ibland infinner sig när barnen är hos den andra. Men för både egen del och för barnens del är det viktigt att varje förälder överlåter omvårdnaden till den andra parten när barnen bor där.

Om barnen verkar nöjda måste de separerade föräldrarna acceptera att barnen inte har det precis som de själva skulle önska när de är hos den andra.

Föräldrar har kommit långt i sin separationsprocess när de accepterar att barnen, på både gott och ont, har andra regler och lever ett annat liv när de är hos den andra.

Ok med olika regler på olika håll

För de allra flesta barn går det utmärkt om föräldrarna har överenskomna men olika regler i sina respektive hem. När det exempelvis gäller tider för läggning så är det naturligtvis en fördel för barnen om föräldrarna har liknande regler, men det viktigaste är att föräldrarna tillsammans kan diskutera och besluta i olika vardagliga frågor utan att starta allvarligare konflikter.

Du får kanske ta första steget

Ibland tänker föräldrar att om bara den andra slutade upp med det ena eller det andra, så skulle allt bli bättre. Om bara den andra först gör si eller så, så är de själva beredda att ta nästa steg. Något som är både naturligt och förståeligt.

Men ofta resulterar ett sådant tänkande i att det blir svårare att gå vidare i det gemensamma samarbetet och föräldraskapet.

Om barnen far illa - sök stöd och hjälp

Om den ena föräldern på allvar ser att barnen far illa hos den andra kommer saken naturligtvis i ett annat läge. Vill inte den andra parten lyssna är den enda utvägen att söka hjälp och stöd, till exempel via kommunens familjestöd, eller via BVC om det gäller små barn.

Ofta kan det vara bra att diskutera saken med andra föräldrar med liknande erfarenheter. BRIS har en föräldratelefon där du kan få värdefulla råd om hur du ska hantera problemen.

Texten bygger på material från Mats Klasson, familjerådgivare som skrivit boken "Handbok för separerade föräldrar".


Redigering/sammanställning av Åsa Fagerström, medicinjournalist