Pappan bryr sig inte

Fråga:

Jag och min dotters far har varit skilda åt sedan hon var 8 månader gammal, nu 14 månader. Efter då 2 månaders kamp för att hitta ett kontinuerligt umgänge har hennes far har nu inte träffat henne på 4 månader.

Vi har fortfarande gemensam vårdnad trots att han inte på något sett finns med i bilden, och för övrigt inte visar något intresse, inte ens på hennes ettårs-dag. Trots detta vägrar han att ses på familjecentralen för samtal.

Känner mig rådvill inför framtiden. Vad säger jag den dagen hon undrar varför/om hon har en pappa? Det sista man vill som förälder är ju att se sitt barn besviket.

Svar:

Du låter frustrerad och jag förstår det. Tyvärr går det ofta inte ändra på andra om de inte vill det själva. Man kan bara försöka ändra på sig själv.

Din partner vill uppenbarligen av någon anledning inte träffa sin dotter. Det är synd för både din dotters räkning och för hennes pappas skull om detta kommer att vara en längre tid - kanske löser det sig när din före detta partner får lite distans till uppbrottet (eller skilsmässan) och han börjar sakna sin dotter.

Kanske finns många negativa känslor som behöver bearbetas. Kanske vill han av någon anledning inte ha kontakt. I vilket fall får du försöka göra det bästa av situationen och lägga din energi på att ge din dotter så god omvårdnad du kan (utan pappan).

Det kan säkert vara bra att gå i samtal hos någon för att bearbeta dina eventuella negativa känslor från uppbrottet och gentemot partnern så att du kan släppa din frustration och koncentrera dig på ditt liv tillsammans med dottern.

Försök hitta andra personer som kan hjälpa dig i uppfostran som kan fylla "hålet" efter fadern.

Det blir många vinster för dig om du kan bli av med eventuellt agg mot fadern: dels kan du berätta om honom för dottern mer objektivt (ge både positiva och negativa sidor och inte bara lyfta fram hans försvinnande och eventuella negativa känslor som du har inför honom i samband med uppbrottet), dels kan du vara öppen för ett delat föräldraansvar om han skulle ångra sig och vilja ta del igen i framtiden.

Till din dotter kan du vara öppen med att du gjorde ditt bästa för att få med fadern i uppfostransarbetet men att han valde att avstå om situationen skulle kvarstå som ni har det idag. Dottern kan söka upp honom och ställa sina frågor till honom - om han svarar får vara upp till honom.

Besvarad av: Eva Hoff, utvecklingspsykolog

Läs gärna artikeln om barns grundtrygghet och självkänsla