Det är samma bakterier (streptokocker, grupp A), som orsakar bland annat scharlakansfeber (scarlatina), halsfluss och vissa hud- och mjukdelsinfektioner.
Den som haft scharlakansfeber kan få halsfluss en annan gång, men man kan också få scharlakansfeber mer än en gång.
Det finns många olika stammar av streptokocker men det är bara vissa som orsakar scharlakansfeber. Något vaccin mot streptokocker finns inte.
Streptokockbakterien sprider sig mycket lätt, som droppsmitta. Den överförs vid direkt kontakt men också indirekt via till exempel handdukar och leksaker. Många barn (ungefär vart tionde) och vuxna är symtomfria smittbärare.
Scharlakansfeber har en inkubationstid på 1 - 3 dagar.
Scharlakansfeber är vanligast hos barn i yngre skolåldern. Sjukdomen börjar som halsfluss. Barnet får feber, upp till 40 grader, och har ont i halsen. Mandlarna svullnar och får gråvita proppar och körtlarna på halsen svullnar och ömmar. Illamående, kräkning och huvudvärk hör till.
Utslagen som är röda, tättsittande och stora som knappnålshuvuden, kommer efter ett eller ett par dygn. De är något upphöjda och gör att huden känns som gåshud, litet sträv. Utslagen börjar i armhålor och ljumskar och sprider sig sedan över magen, sidorna, ryggen, nacken och nedåt armar och ben. Utslagen kan vara så svaga att man nästan inte lägger märke till dem.
Ansiktet är oftast fritt från utslag men kinderna blir röda och partiet kring munnen bleknar. Tungan har de första dagarna ofta en gråvit beläggning. När den försvinner blir ytan starkt röd med små upphöjda prickar, så kallad smultrontunga. Smultrontungan är det mest karaktäristiska för scharlakansfeber.
Utan behandling är febern och utslagen ofta över på en vecka. Två till fyra veckor efter insjuknandet fjällar huden, framför allt på handflator och under fötterna men också på fingrar och tår.
När utslagen är borta, när barnet fått penicillin och varit feberfritt ett par dagar och i gott allmäntillstånd kan det gå till förskolan eller skolan igen.
Barnet skall vårdas hemma och kan stanna i sängen så länge det själv vill.
Man behandlar scharlakansfeber med penicillin. Det förkortar sjukdomsförloppet, minskar smittspridningen och risken för allvarliga komplikationer.
Efter ca 48 timmars antibiotikabehandling kan man räkna med att sjukdomen inte längre smittar.
Penicillinbehandlingen skall dock pågå i tio dagar. Om barnet är allergiskt mot penicillin ges i regel erytromycin.
Förr var scharlakansfeber en allvarlig sjukdom med fruktade komplikationer. Hjärtmuskel- och njurinflammation är idag lyckligtvis ovanliga, och när de inträffar brukar de vara relativt godartade.
Bihåleinflammationer och halsböld förekommer i samband med scharlakansfeber.
Komplikationer uppträder 2-3 veckor efter den akuta infektionen.
Kontakta läkare ifall
I mycket ovanliga fall tros streptokockinfektion kunna kopplas till neuropsykiatriska tvångssyndrom.
Uppdaterad maj 2017
Text:
Barbro Ernemo, Åsa Fagerström
Faktagranskad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent
Vattkoppor börjar med feber, trötthet och ofta huvudvärk. Sedan kommer prickar som förvandlas till kliande blåsor på ett par timmar.
Om en gravid kvinna får vattkoppor ska hon behandlas av specialister. En infektion tidigt under graviditeten innebär mindre risk än närmare förlossningen.