Till innehållet
Familjen

Mässling

Mässling (morbilli) är en mycket smittsam virussjukdom som numera är mycket sällsynt i Sverige eftersom de allra flesta barn vaccineras på BVC vid ett och ett halvt års ålder.

I länder med bristfälliga vaccinationsprogram och där barnen ofta är undernärda eller påverkade av andra sjukdomar tar mässlingen många barns liv.

Men även i Europa förekommer det utbrott med dödsfall och svåra komplikationer på grund av dålig vaccinationstäckning.

I Sverige blev vaccination mot mässling allmän för mer än trettio år sedan och vaccinationstäckningen är hög (mer än 97%). Det är därför osannolikt att det blir utbrott eller epidemier med mässling i Sverige. Däremot förekommer det enstaka fall av mässling hos ovaccinerade, som nästan alltid smittats utomlands.

Symtom

Mässling börjar som en vanlig förkylning med torrhosta, snuva och måttlig feber som stiger. Ögonen blir röda och irriterade (konjunktivit), börjar rinna och blir känsliga för ljus.

Efter ett par dagar kan man se små vita utslag eller prickar, som ser ut som saltkorn, på munslemhinnan på insidan av barnets kinder. De vita utslagen är mycket typiska just för mässling.

På fjärde eller femte dagen stiger febern och kan bli så hög som 40 grader under 2-3 dagars tid. Samtidigt kommer mässlingsutslagen, först som små röda fläckar, i hårfästet, bakom öronen, halsen och sprider sig sedan till resten av ansiktet och neråt bålen. Utslagen kliar ofta, blir allt mörkare och flyter så småningom samman.

Symtomen vid mässling kan förväxlas med andra barnsjukdomar, till exempel röda hund, andra virussjukdomar med utslag, men även med läkemedelsreaktioner.

När är barnet friskt?

Efter en veckas sjukdom bleknar utslagen och försvinner och även de övriga symtomen (feber, hosta, snuva, ljuskänslighet, klåda) försvinner.

När barnet har varit feberfritt i tre dagar och åter mår bra kan det gå till förskolan eller skolan. Det brukar vara på dag 9-14 efter de första symtomen på mässling.

Behandling

Det saknas specifik behandling mot sjukdomen. Men man kan lindra barnets besvär genom att:

  • Dämpa ljuset i sjukrummet för att minska ljuskänsligheten.
  • Badda och droppa fysiologisk koksaltlösning i ögonen (en tesked koksalt i en liter kokt vatten).
  • Ge febernedsättande medel, exempelvis Alvedon eller Panodil, och ha det svalt i rummet.
  • Badda barnet med svalt vatten och fuktiga handdukar när temperaturen är hög.
  • Var uppmärksam på eventuella komplikationer med kraftigt försämrat allmäntillstånd kontakta sjukvården.

Komplikationer

Mässling tar på barnets krafter och immunförsvar och en del barn kan bli väldigt sjuka. Komplikationer förekommer hos ungefär vart femte barn.

I ovanliga fall kan hjärninflammation tillstöta. Även dödsfall förekommer, färre än ett barn av tusen, även i länder med god sjukvård.

Kontakta sjukvården

  • om barnet har ont i öronen mer än tre dagar (öroninflammation).
  • om barnet har svårt att andas eller andas häftigt (lunginflammation).
  • om barnet inte blivit bättre tre dagar efter det att utslagen försvunnit.
  • om febern hastigt stiger igen.
  • om barnet verkar sämre efter att ha varit bättre någon/några dagar.

Smitta

Mässling är mycket smittsamt och är tillsammans med vattkoppor de mest smittsamma av barnsjukdomarna. Virus överförs som luftburen smitta. Oftast räcker det med att barnet vistas i samma rum som den sjuke för att bli smittat. Inkubationstiden är 7-14, vanligen 10-12 dagar från smittotillfället. Sjukdomen smittar 3-5 dagar innan utslagen visar sig. Den sjuke fortsätter att vara smittbärande tills utslagen försvunnit.

Syskon till nyinsjuknade mässlingsjuka bör inte gå till skolan/förskolan på en vecka eftersom de kan sprida smittan vidare om de själva är smittade. Den som själv är immun mot mässling kan inte föra smittan vidare.


Om man misstänker att barnet har mässling ska man kontakta sin vårdcentral eller barnets läkare. Eftersom mässling är en både allvarlig och mycket smittsam sjukdom är det viktigt att fastställa om barnet har mässling.

Immunitet och vaccination

Mässling ger livslång immunitet. Man kan inte få sjukdomen två gånger. Barn vars mödrar vaccinerats eller haft sjukdomen är immuna mot mässling det första halvåret. Sedan avtar immuniteten gradvis.

I Sverige erbjuds vaccin mot mässling på BVC vid 18 månaders ålder. Vaccin mot mässling ingår i ett så kallat kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin).

För att få ett fullgott skydd erbjuder elevhälsan en andra vaccination i skolan i 6-8 års ålder. Barn födda 2002 eller tidigare fick sin andra MPR-vaccination vid 12 års ålder.

Många barn reser utomlands eller till familjens ursprungsland redan som spädbarn. Därför rekommenderas att barn som är äldre än 9 månader vaccineras innan utlandsresa. Mässlingsvaccin kan ges tidigast från sex månaders ålder om risken att utsättas för smitta är väldigt stor.

Om barnet fått vaccin före ett års ålder skall barnet ändå vaccineras på BVC, vid 18 månaders ålder.

Vet man att barnet utsatts för smitta och inte är vaccinerat kan man i vissa fall ge gammaglobulin. Det måste då ges inom sex dagar från smittotillfället. Om det inte gått mer än tre dygn från smittotillfället kan man hinna få ett skydd mot mässling med det vanliga vaccinet.

Uppdaterad maj 2017


Text:

Barbro Ernemo, journalist


Faktagranskad av:

Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

Försäkra ditt barn

Med vår barnförsäkring är ditt barn försäkrat dygnet runt mot sjukdom och olycksfall.

Läs mer och teckna barnförsäkring