Enäggstvillingar och tvåäggstvillingar

Hur vanligt är det med tvillingar?

I Sverige föds varje år cirka 110 000–120 000 barn. Mellan 1 och 2 procent av dessa är tvillingar (eller trillingar eller fler).  Man skiljer mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar.

Enäggstvillingar är helt lika genetiskt

Enäggsbefruktning innebär att en spermie befruktar ett ägg som sedan delar sig och ger upphov till två embryon, tvillingar. De båda barnen har samma arvsmassa och blir genetiskt helt lika. Enäggstvillingar har därför alltid sammakön.

Om äggets delning sker tidigt, redan under de första tre till fyra dagarna efter befruktningen, kan även enäggstvillingar få var sin moderkaka, beroende på var äggen fastnar i livmodern. Oftast sker delningen efter fyra till åtta dagar och då får tvillingarna en gemensam moderkaka.

Tvåäggstvillingar är lika som andra syskon

Tvåäggstvillingar innebär att två ägg blir befruktade av två olika spermier vid samma tillfälle. Dessa tvillingar är inte mer lika varandra än vad andra syskon är. Tvåäggstvillingar kan vara av samma eller olika kön, precis som andra syskon.

Barnen har var sin moderkaka, men beroende på hur de ligger i livmodern kan de två moderkakorna växa ihop och uppfattas som en enda.

Hur vet man om det är enäggs- eller tvåäggstvillingar?

För att avgöra vilken sorts tvillingar det rör sig om behövs DNA-analys. Utan det kan det vara omöjligt att avgöra om det är fråga om enäggs- eller tvåäggstvillingar, om barnen är av samma kön och om det är tre till fyra hinnor mellan dem.

Att ta reda på om tvillingarna är enäggs- eller tvåäggs görs normalt genom att moderkakan skickas på analys efter att barnen är födda. Vissa faktorer kan dock göra att man redan från början vet om tvillingarna är enäggs- eller tvåäggstvillingar: Tvillingpar som består av en flicka och en pojke är alltid tvåäggstvillingar. Tvillingar som har gemensam fosterhinna med inga eller bara två tunna hinnor emellan sig är alltid enäggstvillingar.

Alla foster omges normalt av två hinnor, en inre tunnare hinna, så kallad ägghinna och en yttre tjockare, så kallad fosterhinna. Det gör oftast även tvillingfoster. Dock finns undantag. Om delningen av ett ägg vid en enäggsbefruktning sker sent, kan fostren få en gemensam yttre fosterhinna.

I de fallen är det bara de två tunna ägghinnorna som skiljer fostren åt, eller i mycket sällsynta fall inga hinnor alls (monoamniotiska). Då är det alltid fråga om enäggstvillingar.

Tyvärr tar analysen ofta lång tid. Detta innebär att när svaret kommer, så vet familjen ofta ganska säkert om det rör sig om en eller tvåäggstvillingar, bara genom att ha lärt känna sina två barn.

Även om de flesta tvillingfamiljer vill veta om barnen är enäggs- eller tvåäggstvillingar, spelar det rent medicinskt ingen större roll hur släktbanden ser ut.

Barnens läge bestämmer förlossningssätt

Om tvilling nummer ett ligger med huvudet först, rekommenderas vaginal förlossning. Läget på tvilling nummer två spelar ingen roll. Ligger däremot tvilling nummer ett med sätet först, rekommenderas oftast kejsarsnitt. Om tvillingarna ligger i samma fostersäck rekommenderas kejsarsnitt. Dessa tvillingar snittas oftast lite tidigare, eftersom risken att tvillingarna trasslar in sig i varandra, eller sina navelsträngar, ökar med tiden.

Källa

• Fakta och statistik från Socialstyrelsen. Hämtad 12 december 2025.