Till innehållet
Familjen

Enäggstvillingar och tvåäggstvillingar

I Sverige föds det ca 1 500 tvillingar om året. Av dessa är ungefär en tredjedel enäggstvillingar och två tredjedelar tvåäggstvillingar.

Antalet tvillingfödslar har, enligt SCBs tvillingstatistik har ökat med 50 % de senaste 10-15 åren.

Infertilitetsbehandlingar (IVF) och kvinnors ökade barnafödande ålder, har varit viktiga faktorer för den utvecklingen. IVF-behandlingarnas betydelse för tvillingstatistiken minskar dock eftersom tekniken förbättrats så att det idag normalt bara behöver återinföras ett befruktat ägg åt gången.

Enäggstvillingar - helt lika genetiskt

Enäggsbefruktning innebär att en spermie befruktar ett ägg som sedan delar sig och ger upphov till två embryon, tvillingar. De båda barnen har samma arvsmassa och blir genetiskt helt lika. Självfallet har de alltid samma kön.

Om äggets delning sker tidigt, redan under de första tre till fyra dagarna efter befruktningen, kan även enäggstvillingar få var sin moderkaka, beroende på var äggen fastnar i livmodern.

Oftast sker delningen efter fyra till åtta dagar och då får tvillingarna en gemensam moderkaka.

Tvåäggstvillingar - lika som vanliga syskon

Tvåäggstvillingar innebär att två ägg blir befruktade av två olika spermier vid samma tillfälle. Dessa tvillingar är inte mer lika varandra än vanliga syskon. Dessa tvillingar kan vara av samma eller olika kön, precis som ”vanliga” syskon.

Kvinnans förmåga att släppa två befruktningsdugliga ägg samtidigt är i viss mån ärftlig, men uppstår också oftare ju äldre kvinnan är när hon blir gravid.

Barnen har var sin moderkaka, men beroende på hur de ligger i livmodern kan de två moderkakorna ”växa ihop” och uppfattas som en enda.

DNA-analys tar tid

Utan DNA-analys kan det vara omöjligt att avgöra om det är fråga om enäggs- eller tvåäggstvillingar, om barnen är av samma kön och om det är tre till fyra hinnor mellan dem.

Tyvärr tar analysen ofta lång tid. Detta innebär att när svaret kommer, så vet familjen ofta ganska säkert om det rör sig om en eller tvåäggstvillingar, bara genom att ha lärt känna sina två barn.

Alla foster omges normalt av två hinnor, en inre tunnare hinna, så kallad ägghinna och en yttre tjockare, så kallad fosterhinna. Det gör oftast även tvillingfoster. Dock finns undantag. Om delningen av ett ägg vid en enäggsbefruktning sker sent, kan fostren få en gemensam yttre fosterhinna.

I de fallen är det bara de två tunna ägghinnorna som skiljer fostren åt, eller i mycket sällsynta fall inga hinnor alls (monoamniotiska). Då är det alltid fråga om enäggstvillingar. Det rör sig om 25 - 30 procent av alla tvillingpar.

Även om de flesta tvillingfamiljer självfallet vill veta om barnen är enäggs- eller tvåäggstvillingar, spelar det rent medicinskt ingen större roll hur släktbanden ser ut.

Att ta reda på om tvillingarna är enäggs- eller tvåäggs görs normalt genom att moderkakan skickas på analys efter att barnen är födda. Vissa faktorer kan dock göra att man redan från början kan avgöra om tvillingarna är enäggs eller tvåäggs: Tvillingpar som består av en flicka och en pojke är alltid tvåäggstvillingar. Tvillingar som har gemensam fosterhinna med inga eller bara två tunna hinnor emellan sig är alltid enäggstvillingar.

Barnens läge bestämmer förlossningssätt

Om tvilling nummer ett ligger med huvudet först, rekommenderas vaginal förlossning. Läget på tvilling nummer två spelar ingen roll. Ligger däremot tvilling nummer ett med sätet först, rekommenderas oftast kejsarsnitt.

Om tvillingar ligger i samma fostersäck (s k monoamniotiska) så rekommenderas kejsarsnitt. Dessa tvillingar snittas oftast lite tidigare än annars, eftersom risken att tvillingarna trasslar in sig i varandra, eller sina navelsträngar, ökar med tiden.


Granskad av: Eva Itzel, förlossningsläkare, docent

Försäkra dig under graviditeten

Vår gravidförsäkring skyddar dig och ditt ofödda barn under graviditeten.

Läs mer och teckna gravidförsäkring