Kejsarsnitt

I Stockholmsregionen är kejsarsnittsfrekvensen så hög som 21–22 %. Ute i landet är frekvensen lägre, ca 17 %.

Planerat kejsarsnitt

Beslutas i förväg och genomförs innan förlossningsarbetet startat, ca en vecka före fastställd tid.

Vid planerade kejsarsnitt rekommenderar man att kvinnan får en s.k. spinalbedövning. Om kvinnan t ex har diskbråck eller andra ryggbesvär och en ryggbedövning kan medföra problem, rekommenderar man däremot narkos.

Ofta väljer kvinnan att vara vakna om det är möjligt, eftersom de då snabbare kan få en nära kontakt med sitt barn som mer liknar en vanlig förlossning.

Planerade kejsarsnitt görs till exempel om:

• barnet ligger i sätesbjudning, det vill säga ligger med stjärten nedåt och bäckenet inte är tillräckligt rymligt.
• kvinnan har någon sjukdom som gör en vanlig förlossning riskabel.
• kvinnan är kort och bäcken är för trångt i förhållande till barnets förväntade storlek
• kvinnan känner en mycket stark rädsla för att föda på vanligt sätt.

Akuta kejsarsnitt

Akuta kejsarsnitt måste ibland tillgripas under en vanlig förlossning.

Det sker till exempel om:

• fostret visar tecken på hot om syrebrist.
• värkarbetet stannar av så kallad värksvaghet.
• kvinnan är helt uttröttad och hennes tillstånd försämras, till exempel på grund av en utdragen förlossning.
• moderkakan lossnar och det börjar blöda.

Numera görs även akuta kejsarsnitt oftast i spinal/epidural bedövning så att kvinnan är vaken. Är det mycket bråttom måste man dock använda narkos eftersom det går snabbare.

Hur går det till?

Kejsarsnitt är en operation där läkaren gör ett snitt, oftast på tvären, i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Livmodern öppnas och barnet lyfts ut den vägen.

Navelsträngen klipps av och barnet tas om hand av barnmorska och partnern eller eventuellt annan medföljare.

Läkaren tar sedan ut moderkakan och syr ihop själva snittet. Därefter kan kvinnan, om hon är vaken, ha barnet hos sig. Om kvinnan snittats akut under narkos, tar det ett par timmar innan hon är tillräckligt stabil och vaken för att kunna förenas med partnern och barnet.

Påverkas barnet?

Ett kejsarsnitt är en operation och innebär därför alltid en viss risk både för både mor och barn. Ett kejsarsnitt görs aldrig i onödan eller "för säkerhets skull". För barnet är det betydligt bättre att successivt komma till världen genom den trånga förlossningskanalen, än att plötsligt lyftas från livmodern ut i fria luften.

Att födas vaginalt är ett sätt att starta upp alla stresshormoner m m hos barnet. Det gör att barnet har lättare att komma igång med sin egen andning och övriga funktioner när det föds.

Barn som kejsarsnittas har ibland svårt att riktigt komma igång och kan behöva övervakas på barnklinik.

Ur kvinnans aspekt är ett kejsarsnitt alltid en stor bukoperation med dess tillhörande risker. De vanligaste komplikationerna för kvinnan vid kejsarsnitt är stora blödningar och infektioner.

Efter ett kejsarsnitt

Efter operationen har den nysnittade mamman ofta besvär av gaser och smärtor. Redan efter ett par dagar mår hon oftast snart bättre. Mammor som förlösts med kejsarsnitt behöver ofta stanna någon dag längre på BB-avdelning än andra.

Påverkar snittet nästa graviditet?

Ja. Nya studier visar att risken att drabbas av komplikationer vid nästa graviditet ökar om man är kejsasnittad.

Risken att få en moderkaka som "fäster" i det gamla ärret och som kan ge komplikationer ökar. Detta kan inträffa om man haft infektion vid det första snittet. Man har också i vissa studier visat en något ökad frekvens av intrauterinfosterdöd hos tidigare snittade patienter.

Om snittet gjordes för att bäckenet var för trångt, är det troligt att kejsarsnitt måste användas även vid framtida graviditeter.

Men om skälet var att moderkakan satt för långt ned eller att barnet låg i sätesbjudning, så kan det mycket väl bli aktuellt med en vanlig förlossning nästa gång. Det finns heller ingenting som hindrar att man föder barn genom kejsarsnitt upprepade gånger.

Uppdaterad juni 2018

Författare: Eva Gärdsmo Pettersson, Gisela Zeime, journalister

Granskad av: Eva Wiberg-Itzel, docent, förlossningsöverläkare