Vanliga frågor om skolan

Familjehjälpen vägleder kunder som har en barnförsäkring hos Trygg-Hansa om samhällets stöd och ersättningar. Familjehjälpen är i kontakt med många föräldrar som vill få information om var de kan vända sig för att hjälpa sitt barn på bästa sätt och många frågor handlar om vilket stöd de kan få från exempelvis skolan, Försäkringskassan och Socialtjänsten.

Vi vet att det många gånger kan vara svårt att veta vilket stöd man har rätt till. För att underlätta för dig har vi därför sammanställt svar på vanliga frågor som Familjehjälpen hanterar i mötet med våra kunder.

Stöd i skolan

Måste barnet ha en diagnos för att få stöd i skolan?

Nej, det finns inget sådant krav i skollagen. Skolan ska anpassa sin verksamhet så att alla elever når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, utifrån sina förutsättningar.

Jag tror att mitt barn skulle behöva mer stöd i skolan. Hur går jag vidare?

Ta kontakt med skolan och berätta om dina funderingar. Om du inte får hjälp av läraren kan du vända dig till skolans rektor. Det är rektorn som ska se till att eleverna får det stöd de behöver och som beslutar om olika åtgärder.

Vilken typ av stöd kan man få i skolan?

Det beror på vilka svårigheter barnet har, men det finns i huvudsak två nivåer av stöd: extra anpassningar och särskilt stöd.

Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen ska skolan snabbt ge stöd i form av extra anpassningar. Det kan till exempel vara att läraren anpassar sina instruktioner och det arbetsmaterial som eleven använder. Om det inte är tillräckligt ska skolan utreda om eleven behöver särskilt stöd för att nå sina kunskapsmål. Särskilt stöd är insatser som läraren normalt sett inte kan genomföra i den ordinarie undervisningen. Det kan handla om att eleven får en resursperson eller får läsa vissa ämnen i mindre grupp. Det särskilda stödet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram, efter att behoven utretts i en pedagogisk utredning.

Vad är en pedagogisk utredning?

En pedagogisk utredning kan göras i olika syften. Om syftet är att utreda elevens behov av särskilt stöd så görs en kartläggning av elevens situation i skolan. Därefter görs en bedömning om eleven är i behov av särskilt stöd för att kunna nå målen med utbildningen. Som förälder ska du få möjlighet att ge dina synpunkter i den pedagogiska utredningen och du har även rätt att läsa utredningen när den är klar.

En pedagogisk utredning kan också göras inför utredning av exempelvis dyslexi och neuropsykiatriska svårigheter samt vid utredning om rätt till grundsärskola.

Vad är ett åtgärdsprogram?

Det är ett dokument som skolan ska upprätta när eleven behöver särskilt stöd. Där skriver skolan ned vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd. Ett åtgärdsprogram kan omfatta både svårigheter med inlärning samt andra svårigheter kopplat till exempelvis koncentration, socialt samspel eller frånvaro, om det påverkar möjligheten att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås nu eller på sikt. Om du inte är nöjd med det åtgärdsprogram som skolan tagit fram kan du överklaga innehållet till skolväsendets överklagandenämnd.

Vad kan jag som förälder kräva gällande mitt barns rätt till stöd i skolan?

Skollagen är tydlig kring att eleverna ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. I lagen står det inte exakt hur stödet ska se ut men som förälder kan du kräva att skolan tar fram ett stöd som är fungerande för ditt barn.

Har man rätt till stöd även i förskolan?

Man har rätt till stöd i förskolan om barnet på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det är rektorn vid förskolan som ska se till att barnet får stöd och som förälder ska du få möjlighet att delta när stödinsatserna utformas. I förskolan finns inte rätten till åtgärdsprogram på det sätt som det finns för grundskolan och gymnasieskolan, utan det är rektorn som bestämmer hur åtgärderna ska dokumenteras.

Gymnasiet är frivilligt, har man rätt till stöd?

Ja, rätten till extra anpassningar och särskilt stöd gäller även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, inklusive introduktionsprogrammen.

Mitt barn har dyslexi. Kan jag kräva att skolan ordnar en Ipad eller dator?

Nej, sådana detaljer är inte reglerade i lagen, så det kan du inte kräva. Däremot har skolan en långtgående skyldighet att ge stöd till eleverna utifrån deras behov och förutsättningar.

Elever med dyslexi har alltså inte ”rätt” till egen Ipad eller dator, men då det är ett bra stöd i undervisningen är det ändå vanligt att man får tillgång till sådana digitala hjälpmedel och inlästa läromedel.

Läxor

Vi har mycket konflikter kring läxor. Måste barnen ha läxor?

Varje skola kan själv välja om man vill arbeta med läxor som en del i undervisningen. Många skolor har läxor men det finns också skolor som väljer att inte ha det. Om en skola använder sig av läxor ska läxan göra att eleverna utvecklas och den behöver förberedas, förklaras och följas upp. Om en elev har stora svårigheter att förstå läxan eller på grund av funktionsnedsättning inte kan hantera skolarbete hemma, finns möjlighet för skolan att anpassa läxan alternativt plocka bort den för den eleven.

Äta i skolan

Mitt barn vill inte äta i skolan. Vad kan jag göra?

Man behöver ta reda på varför barnet inte vill äta i skolan. Ibland är svaret givet men ibland behöver skolan göra en kartläggning för att förstå problemet. Det kan till exempel handla om att miljön i matsalen är för stökig eller att barnet har svårt att äta viss typ av mat på grund av hur den känns, smakar eller luktar.

Om det är miljön som är problematisk så kan en lösning vara att barnet får äta i ett lugnare rum. Om det handlar om maten så kan man i vissa fall ansöka om önskekost. Många kommuner vill att man styrker behovet med ett läkarutlåtande.

Skolans skyldigheter

Mitt barn vägrar gå till skolan och skolan säger att det är mitt ansvar att barnet kommer dit. Vilka skyldigheter har skolan?

Skolan är skyldig att utreda varför ett barn inte kommer till skolan. Det är rektorn som ansvarar för att utredningen görs. Skolan ska fokusera på skolrelaterade orsaker till frånvaron och åtgärda de brister som finns. Det kan till exempel handla om att barnet inte fått rätt stöd, är utsatt för kränkningar eller att det finns brister i skolpersonalens bemötande.

Om skolan misstänker att det finns svårigheter i hemmiljön som orsakar frånvaron så är skolan skyldig att anmäla detta till socialtjänsten.

Vad har skolan för skyldigheter när det gäller mobbning och kränkande behandling?

Om någon känner sig utsatt eller kränkt ska skolan ta alla uppgifter och signaler på allvar. De är också skyldiga att utreda situationen. Om utredningen visar att någon har behandlats kränkande, måste skolan vidta åtgärder för att stoppa kränkningarna.

Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga i skolan. Om ditt barn blir dåligt behandlad eller mobbad – till exempel retad, utfryst eller slagen – måste skolan agera

Text juni 2020 av:Familjehjälpen, Trygg-Hansa

Granskas april 2021

Vad kan du göra om du inte är nöjd?

Jag är missnöjd med stödet i skolan och når inte fram till lärare och rektor. Hur kan jag gå vidare?

Om du inte får hjälp av rektorn eller förskolechefen kan du vända dig till huvudmannen. Huvudmannen har ansvar för att verksamheten följer de regler som gäller och är skyldiga att ta emot och utreda klagomål.

Huvudman är den som driver en skola eller förskola. Om det är en kommunal verksamhet kan du vända dig till den förvaltning som har ansvaret, till exempel skol- eller utbildningsförvaltningen. Om det är en fristående förskola/skola kan du vända dig till det företag eller organisation som driver verksamheten. Rektorn eller förskolechefen ska också kunna berätta hur det fungerar när du vill lämna klagomål och vart du ska vända dig. Du kan också anmäla till Skolinspektionen samt barn- och elevombudet.

Vad kan jag anmäla till Skolinspektionen?

Du kan anmäla om skolan eller förskolan inte följer de regler som finns för den pedagogiska verksamheten eller omsorgen. De flesta anmälningar till Skolinspektionen handlar om barn och elever som inte får det särskilda stöd de behöver, blir utsatta för mobbning eller inte får den undervisning de har rätt till.

Tänk på att Skolinspektionen bara utreder din anmälan om ditt barn går kvar på förskolan eller skolan. Om det handlar om mobbning eller kränkningar kan de dock göra en utredning även när hen slutat på skolan.