Vanliga frågor om Socialtjänsten

Familjehjälpen vägleder kunder som har en barnförsäkring hos Trygg-Hansa om samhällets stöd och ersättningar. Familjehjälpen är i kontakt med många föräldrar som vill få information om var de kan vända sig för att hjälpa sitt barn på bästa sätt och många frågor handlar om vilket stöd de kan få från exempelvis skolan, Försäkringskassan och Socialtjänsten.

Vi vet att det många gånger kan vara svårt att veta vilket stöd man har rätt till. För att underlätta för dig har vi därför sammanställt svar på vanliga frågor som Familjehjälpen hanterar i mötet med våra kunder.

Vanliga frågor om Socialtjänsten

Vilken typ av stöd kan jag få från socialtjänsten?

Det beror på vilket skeende man är i livet och vilken typ av svårigheter som man har. Då Familjehjälpen arbetar med utgångspunkt i barnet kommer vi här att fokusera på stöd som lämnas till barn, unga och familj.

Vissa stödinsatser är öppna för alla och kräver inte någon utredning eller beslut från kommunens sida. Det kan till exempel handla om föräldrautbildning som erbjuds alla föräldrar i en kommun. Andra insatser/bistånd kräver att det sker en utredning och att en socialsekreterare fattar ett beslut om att en person får ta del av stödet. Det kan exempelvis vara kontaktperson, stöd i hemmet eller ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan också ge omedelbar hjälp i olika krissituationer.

Hur ansöker jag om stöd från socialtjänsten?

Om du vill söka stöd från socialtjänsten så vänder du dig till kommunens socialtjänst, kontaktuppgifter finns på kommunens hemsida. Det går också att ringa till kommunens växel och fråga.

En ansökan kan göras muntligt eller skriftligt. Du har alltid rätt att få din ansökan prövad och den ska utgå från din individuella situation. Efter ansökan görs en bedömning om du har rätt till bistånd. Beslutet ska du få skriftligt och om ansökan om bistånd helt eller delvis avslås ska du också få en motivering till beslutet. Du bestämmer själv om du vill ta emot det stöd som erbjuds.

Vad är bistånd?

De insatser som söks via socialtjänsten kallas för bistånd. Det kan vara både ekonomiskt bistånd och andra former av stöd . Biståndet ska bidra till att man får en rimlig levnadsnivå och att man får ökade chanser till ett självständigt liv.

Socialtjänstens utredning

Hur går en utredning till?

När socialtjänsten får reda på att ett barn kan behöva stöd eller skydd, är socialtjänsten skyldig att se till att barnet får hjälp. För att ta reda på vilka behov som finns pratar socialsekreteraren med familjen och går tillsammans igenom vad som lett fram till utredningen och vilka frågor som är viktiga att få svar på. Ofta har man kontakt med två socialsekreterare.

Det ska skrivas en utredningsplan där man beskriver på vilket sätt utredningen ska genomföras, vilka frågor som ska besvaras, vilka personer som ska kontaktas samt inom vilken tidsram detta ska ske. Socialsekreterarna har rätt att ta de kontakter som behövs för att bilda sig en uppfattning om hur barnet har det. Familjen informeras alltid om vilka som kontaktas. Det som kommer fram under utredningen dokumenteras. Utredningen avslutas med att socialsekreterarna gör en bedömning och beslutar om eventuell hjälp.

Vad händer när utredningen är klar?

En utredning kan resultera i olika bedömningar och beslut. Några olika exempel:

Utredningen visar att barn och/eller familjen behöver stöd. Socialtjänsten och familjen kommer gemensamt överens om vilket stöd som behövs.
Om utredningen visar att barn och/eller familjen behöver stöd men vårdnadshavare och barn över 15 år inte håller med och därmed avsäger sig stödet så avslutas kontakten med socialtjänsten.
I de fall där familjen avsäger sig stöd kan socialtjänsten bara ingripa om det finns en påtaglig risk att barnets hälsa och utveckling skadas. Socialtjänsten ansöker då till Förvaltningsrätten om vård enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) som är en tvångslag och innebär att barnet inte kan bo hemma med sina föräldrar.

Hur lång tid tar en utredning?

En utredning ska vara slutförd inom fyra månader om det inte finns speciella skäl till förlängd utredningstid.

Vilka får läsa utredningen?

Vårdnadshavare och barn över 15 år har som regel rätt att läsa allt som är skrivet. Ingen annan få ta del av informationen. När du får ta del av utredningen så har du möjlighet att lämna synpunkter på innehållet och få dessa antecknade.

Orosanmälan

Jag är orolig för ett barn i min närhet? Vad kan jag göra?

Om du misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till socialtjänsten. Du behöver inte veta säkert om något är fel, det räcker med att du misstänker eller känner oro för barnet. En anmälan kan vara muntlig eller skriftlig. Som privatperson har du möjlighet att vara anonym, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten.

Uppstår din misstanke eller oro när du arbetar inom exempelvis hälso- och sjukvård, förskola och skola har du en skyldighet att anmäla till socialtjänsten och i det fallet kan du inte vara anonym.

Någon har gjort en orosanmälan på mitt barn, vad händer nu?

Du kommer att bli kontaktad av socialtjänsten så att ni får ha en dialog kring det som anmälan berör. Processen ser lite olika ut beroende på vad anmälan innehåller.

När socialtjänsten får in en orosanmälan så gör de först en bedömning om barnet är i behov av omedelbart skydd, till exempel utsatt för våld eller övergrepp. Om så är fallet så inleds utredning och åtgärder direkt.

I annat fall ska det göras en förhandsbedömning gällande om utredning ska inledas eller inte. En förhandsbedömning ska ske inom 14 dagar och under den perioden kommer socialtjänsten att kontakta dig och även den som gjort anmälan för att få en bild av om det behövs en utredning. Om socialtjänsten efter förhandsbedömningen bedömer att det kan finnas behov av stöd så inleder de en utredning.

Samordnad individuell plan - SIP

Vi har så mycket kontakter och möten med skola, socialtjänst och BUP. Finns det ingen som kan vara spindeln i nätet istället för oss föräldrar?

I det här läget skulle det kunna vara aktuellt med en SIP - samordnad individuell plan. Sedan 2010 ska samhället enligt lag erbjuda samordningsstöd i form av en SIP. Det ska erbjudas till barn eller vuxna som har behov av samordning av insatser. En SIP upprättas med alla iblandade t ex socialtjänsten, skolan och BUP där man tillsammans lägger upp en plan för hur man ska arbeta tillsammans. I planen ska följande finnas med:

Vilka behov som finns idag.
Vilka insatser som kan erbjudas, målen med insatserna och när de avslutas.
Hur insatserna ska genomföras.
Vem som ansvarar för vad.
Vem som ska vara samordnare.
Hur ofta och på vilket sätt insatserna i planen ska följas upp och utvärderas.
Om möjligt, specificera när och hur samarbetet ska avslutas.
Hur resultatet av insatserna ska bedömas och av vem.

Om man vill göra en SIP ber man sin kontakt i kommunen eller landstinget om hjälp att kalla till ett möte. Ibland är det någon från kommunen eller landstinget som föreslår en SIP och kallar till mötet. Samtycke måste alltid ges innan en SIP kan påbörjas. Ditt barn kan ge samtycket själv om hen vill och kan, annars är det föräldern som ger samtycket. Samtycket kan vara skriftligt eller muntligt.

Ekonomiskt bistånd

Jag har svårt att få ekonomin att gå ihop. Vad krävs för att jag ska kunna få ekonomisk hjälp från socialtjänsten?

Du kan ansöka om ekonomiskt bistånd från socialtjänsten om du har ekonomiska problem. Det görs då en individuell prövning av din situation. Ekonomiskt bistånd är tänkt som en sista utväg och du ska i första hand söka de allmänna förmåner och ersättningar som du kan få, t ex bostadsbidrag, underhållsstöd och föräldrapenning. Du får heller inte ha pengar på banken eller andra tillgångar. Om du beviljas ekonomiskt bistånd så ska det garantera att du får en skälig levnadsnivå.

Vad är skälig levnadsnivå?

Den skäliga levnadsnivån är inte fastställd till ett visst belopp och kan även innebära andra värden än pengar. Behovsprövningen ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i din specifika situation. Det är en handläggare på socialtjänsten som gör bedömningen när du ansöker om ekonomiskt bistånd.

Övriga frågor

Jag anser att mitt barn behöver stöd från socialtjänsten men barnets andra förälder motsätter sig det. Vad kan jag göra för att barnet ska få hjälp ändå?

Du kan själv kontakta Socialtjänsten för att ansöka om hjälp och stöd till ditt barn. Utgångspunkten är att vårdnadshavarna ska vara överens om vilka insatser som ska sättas in men om en insats behövs utifrån barnets bästa så kan insatsen i vissa fall bli aktuell trots att den andra föräldern motsätter sig det.

Vårt barn har blivit beviljad en kontaktperson men insatsen kommer inte igång då handläggaren säger att det inte finns några lediga kontaktpersoner. Vad händer nu?

En beviljad insats ska verkställas så snart som möjligt, har detta inte skett inom 3 månader ska socialnämnden meddela det till Inspektionen för vård och omsorg - IVO. Kommunen ska göra vad de kan för att verkställa beslutet. När det gäller kontaktperson kan de till exempel annonsera för att försöka hitta en person att anställa.

Text oktober 2020 av:

Familjehjälpen, Trygg-Hansa

Vad är socialtjänstens uppdrag?

I varje kommun finns det en socialtjänst. Socialtjänsten har flera olika ansvarsområden såsom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Socialtjänstens arbete styrs av flera lagar. De vanligaste är Socialtjänstlagen samt LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialtjänstlagen inkluderar alla invånare i en kommun och berör alla som behöver stöd och hjälp från samhället och inte kan få det någon annanstans. LSS riktar sig till utvalda grupper. Socialtjänsten är en kommunal förvaltning som styrs av en politisk nämnd vilket innebär att det stöd som erbjuds kan se olika ut mellan kommunerna trots att det grundar sig i samma lagstiftning.

Om du inte är nöjd

Om du inte är nöjd med hur socialtjänsten har skött sitt arbete eller om beslut om stöd/insats inte har verkställts finns det olika aktörer som man kan vända sig till. Det finns olika sätt att framföra sitt missnöje beroende på vad det handlar om.

Om du är missnöjd med hur socialtjänstens insatser utförts kan du framföra klagomål till den som utför insatsen eller dess chefer. Du kan också vända dig till den som fattat beslutet om insatsen. Det är alltid den beslutande nämnden som ansvarar för att du verkligen får de insatser som du är beviljad. Nämnden ska också följa upp insatsen. Synpunkter och klagomål kan även framföras av anhöriga och närstående.

Om du istället är missnöjd med beslut som fattats kan du vända dig till förvaltningsrätten. Du ska alltid få ett få ett skriftligt beslut på din ansökan. Om din ansökan om bistånd helt eller delvis avslås ska du också få en motivering till beslutet. Socialtjänsten ska informera dig om hur du gör för att överklaga beslutet. Du ska också kunna få hjälp av socialtjänsten att skriva ett överklagande.

Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslut. Nämnden ska på motsvarande sätt också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid har IVO en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift.

Kostar det något att överklaga?

Det kostar inget att överklaga. Vid överklagande till förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen står du bara för dina egna kostnader och behöver inte betala motpartens om du förlorar.