Så lugnar du ditt barns oro

Barn behöver trygga och tillgängliga vuxna som möter barnet och lindrar dess oro. Nedan följer några tips på hur du kan upptäcka om ditt barn är oroligt och på vilket sätt du kan stötta.

Var lyhörd för barnets signaler

Som vuxen behöver vi vara uppmärksamma på våra barns signaler. I tider av osäkerhet och förändringar är detta extra viktigt.

• Var observant, exempelvis på om barnet visar ett ändrat beteende. Om barnet drar sig undan, ställer ovanligt mycket frågor, sover oroligt, inte vill bli lämnad ensam eller har ett ökat kontrollbehov kan det vara tecken på att barnet oroar sig över något.
• Beroende på barnets ålder och mognad kan du behöva närma dig barnet på lite olika sätt. Mindre barn behöver ofta mycket hjälp från vuxna för att sätta ord på sina tankar. Äldre barn och tonåringar söker ofta information på egen hand. Då behöver man mer utgå ifrån vad de faktiskt vet och funderar över.
• Var medveten om att för ett yngre barn kan oron till stor del bero på att rutiner bryts och att saker och ting inte är som vanligt. Så kan det även vara för äldre barn, men de behöver också hjälp med att hantera all information de tar del av.
• Vi kan få mycket information av barn som leker med andra barn. Så var uppmärksam på vad som kommer fram om barns funderingar när de pratar med varandra.

Var en lugn och trygg vuxen

Det är viktigt att man själv försöker hålla sig lugn. Det finns dock inga rätt och fel. Fokusera därför på vad som känns bäst för dig och ditt barn. Vissa barn behöver få prata och andra behöver få fokusera på annat.

• För att förmedla ett lugn behöver man hitta ett sätt som gör att man själv kan känna sig lugn. För vissa kan det vara att uppdatera sig med fakta medan andra känner sig mer lugna av att få tänka på annat.
• Har du svårt att hantera din egen oro. Prata med en annan vuxen då barnet inte hör och lägg inte över din oro på barnet.
• Var tillgänglig för barnet så att barnet inte känner sig ensam och har möjlighet att ställa frågor till dig. Visa också att du kan prata om svåra saker.
• I tider av osäkerhet och oro, förklara situationen lugnt för barnet och så realistiskt som möjligt. Prata också om vad ni längtar efter att göra framöver när allt är som vanligt igen.
• I perioder av förändring kan rutiner och fokus på sådant familjen och barnen mår bra av skapa trygghet. Läs mer om rutiner nedan.

Hjälp barnet att hantera information

Barn kan inte ta in och hantera den enorma mängd information som cirkulerar och en vuxen behöver därför hjälpa till att begränsa informationsflödet och förklara när det behövs.

• Se till att tv:n med nyheter inte står på hela tiden när barnet är i närheten.
• För att barnet ska kunna förstå och ta till sig information behöver den anpassas till barnets ålder, mognad och övriga förutsättningar.
• Låt barnet ställa frågor och att du lyssnar och svarar, men tänk på att svara så enkelt och konkret som möjligt. Överös inte med vuxendetaljer, och kom ihåg att skilja på dina egna och barnets känslor.
• Mycket information sprids via sociala medier och kommer nära våra äldre barn och tonåringar. Håll dig uppdaterad och prata med barnet om vad som sker i sociala kanaler.
• Hitta naturliga tillfällen i vardagen där ni pratar om saker som barnet har sett eller hört, till exempel vid middagsbordet.

Behåll vardagliga rutiner

Barn mår bra av rutiner i sin vardag. Se därför till att upprätthålla så många rutiner som möjligt som barnet mår bra av och behöver.

• När tillvaron ändras kan det även finnas behov av att skapa nya rutiner för att behålla ett lugn till exempel om skolan stänger för en period.
• Uppmuntra och underlätta för aktiviteter och fortsätt göra sådant som barnet gör normalt i sin vardag. Blir till exempel barnets fotbollsträning inställd, behåll ändå de dagar och tider barnet har den aktiviteten och gör någonting liknande tillsammans istället.
• Om ni får möjlighet att spendera mer tid tillsammans, ta chansen också att hitta nya positiva sätt både kring umgänge och vardagsrutiner.

Läs mer om hur man kan hitta fungerande rutiner.

Text och granskad april 2021:

Linda Janze, Familjehjälpen

Källa: Trygg-Hansa och Bris