När vår vardag förändras utan att vi själva kan påverka det så behöver vi förhålla oss till det nya. Hur vi hanterar nya situationer som vi ställs inför är naturligtvis olika. För vissa går övergången smidigt och lättsamt, för andra kan det kännas både osäkert och skrämmande.
Vi översköljs hela tiden med tips och åsikter kring hur man ska få en ny vardag att fungera, men kom ihåg att det inte finns något facit utan du behöver hitta ett sätt som passar dig och din familj allra bäst. Nedan följer några tips på hur ni tillsammans kan komma fram till rutiner som fyller just era behov. Hur olika familjemedlemmar kan delta varierar såklart med ålder och mognad.
För de allra flesta är det bra att upprätthålla en struktur och så normala rutiner som möjligt. Det kan man till exempel göra genom att tydligt skilja på vardag och helg samt bibehålla de tider man går och lägger sig på kvällen och stiger upp på morgonen. Barn mår bra av och känner sig trygga i situationer som är välbekanta.
För att få vardagen att fungera kan det vara klokt att förhålla sig realistisk till situationen. Räkna med att det inte kommer att gå smärtfritt och att det finns en risk att det uppstår konflikter. Både mellan dig som förälder och dina barn men också mellan er vuxna i familjen. Det är normalt i ett rådande läge med stora förändringar och osäkerhet.
Det kan kännas oroligt och skrämmande att befinna sig i en ny och okänd situation, men vi har också en möjlighet att försöka använda våra nya förutsättningar till att göra någonting bra. Gemensamt kan ni skapa en vardag där ni kan hitta nya positiva sätt både kring umgänge och vardagsrutiner.
Om ni får möjlighet att spendera mer tid tillsammans, ta chansen att vara mer tillgänglig och skapa utrymme för samtal med dina barn. Har du ett mindre barn kanske detta sker naturligt men har du en tonåring hemma så kanske det upplevs svårare. Men se då möjligheten i att närma dig din tonåring i vardagen. Man kanske inte alltid kan tro det, men många tonåringar vill faktiskt att du som vuxen ska närma dig, bry dig om och våga ställa frågor. Läs mer om och få tips på hur du kan samtala med din tonåring.
Text april 2020 av:
Linda Janze, Familjehjälpen
Familjehjälpen har stöttat många föräldrar som befinner sig i en ny och utmanande situation. Vi har förståelse för att familjer kan ha olika förutsättningar. Om ditt barn eller du själv har en funktionsnedsättning kan det vara extra svårt att upprätthålla eller föra in nya rutiner. Det kan också vara så att du eller dina barn far illa på grund av svårigheter med ekonomin eller våld i en relation. Då finns det hjälp att få från samhället. Du kan exempelvis kontakta skolan, socialtjänst, vården eller polisen beroende på vad din fråga handlar om. Om du har Trygg-Hansas barnförsäkring och behöver information om vilka möjligheter till stöd som finns i samhället kan du kontakta Familjehjälpen för vägledning.
Kontakt med Familjehjälpen
Vill du få vägledning av Familjehjälpen kan du skriva till oss. För tillfället har vi en situation som gör att vi har längre svarstider än normalt. Om du vill komma i kontakt med oss kommer vi göra allt vi kan för att du ska få hjälp så snart som möjligt, men vi vill göra dig uppmärksam på att vår kontakt kan dröja till efter sommaren. Läs mer här.
Barns och tonåringars trygghet är viktiga för oss och därför samarbetar vi med Bris. Bris stöttar många barn och tonåringar varje dag genom att ge dem möjlighet att prata med en kurator.
Du som vuxen kan också få stöd genom att ringa Bris vuxentelefon om barn på telefonnummer 077-150 50 50, alla vardagar kl. 9-12. Till Bris vuxentelefon kan du ringa om du vill prata om oro kring dina egna eller någon annans barn upp till 18 år. Läs mer på Bris hemsida.
Alla nyfödda barn behöver få chansen att känslomässigt knyta an till en eller ett par personer. En otrygg anknytning ökar risken för svårigheter i livet.
Vad gör ni tillsammans, alltså bara ni föräldrar? "Inte mycket" blir svaret från många nyblivna föräldrar som försöker få livspusslet att gå ihop.
Endabarn och sladdbarn får mycket uppmärksamhet, de blir ofta duktiga på att ta ansvar. Det menar beteendevetaren som skrivit en bok om syskonrelationer.