Vanliga frågor om Socialtjänsten - LSS
Familjehjälpen vägleder kunder som har en barnförsäkring hos Trygg-Hansa om samhällets stöd och ersättningar. Familjehjälpen är i kontakt med många föräldrar som vill få information om var de kan vända sig för att hjälpa sitt barn på bästa sätt och många frågor handlar om vilket stöd de kan få från exempelvis skolan, Försäkringskassan och Socialtjänsten.
Vi vet att det många gånger kan vara svårt att veta vilket stöd man har rätt till. För att underlätta för dig har vi därför sammanställt svar på vanliga frågor som Familjehjälpen hanterar i mötet med våra kunder.
- Vanliga frågor om skolan
- Vanliga frågor om Försäkringskassan – omvårdnadsbidrag
- Vanliga frågor om Försäkringskassan – merkostnadsersättning
- Vanliga frågor om Försäkringskassan – tillfällig föräldrapenning
- Vanliga frågor om socialtjänsten
Vanliga frågor om socialtjänsten - LSS
Vad är LSS?
LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och är en rättighetslag. Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. LSS gäller för utvalda grupper (personkretsar) och stödet riktar sig till både barn och vuxna.
Vilken typ av stöd kan jag och mitt barn få från LSS?
Det finns tio insatser som man kan söka om man har rätt till LSS och behov av stödet. Gemensamt för alla LSS-insatser är att de ska anpassas till mottagarens individuella behov och skapa goda levnadsvillkor. Målet ska vara att barnet får möjlighet att leva som andra i samma ålder.
Kommunen du bor i ansvarar i huvudsak för insatserna, det kan t.ex. handla om kontaktperson till barnet, avlastning för dig som förälder eller personlig assistans. Regionen/Landstinget brukar ansvara för insatsen Rådgivning och annat personligt stöd och det brukar utföras av habiliteringen. Det kan handla om vägledning/utbildning för att bättre förstå barnets funktionsnedsättning, hjälpmedel och träning samt information om vilket stöd som finns i samhället.
Kan vem som helst söka stöd via LSS?
Nej, för att vara berättigad till stöd via LSS måste man tillhöra en av de tre grupper (personkretsar) som lagen avser.
- Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
- Personer med betydande och varaktigt begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
- Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Bedömningen av personkrets 1 och 2 görs utifrån den diagnos man har fått. Bedömningen av personkrets 3 innebär att personen måste uppfylla alla fyra kriterier (se fetmarkerade ord ovan) för att tillhöra personkrets 3. Själva diagnosen eller orsaken till funktionshindret saknar betydelse. En handläggare på socialtjänsten gör prövningen för att se om man tillhör en personkrets.
Hur gör jag för att ansöka om stöd enligt LSS?
Du vänder dig till kommunens socialtjänst, kontaktuppgifter finns på kommunens hemsida. Det går också att ringa till kommunens växel och fråga. En ansökan kan göras muntligt eller skriftligt. Att ansöka om stöd enligt LSS kallas för att begära insats.
När man begär insats enligt LSS så fastställs först om man tillhör någon av de tre personkretsarna, därefter prövas behovet av sökt insats. Det ska alltid göras en individuell prövning och du ska få beslutet skriftligt. Om ansökan om bistånd helt eller delvis avslås ska du få en motivering till beslutet. Du bestämmer själv om du vill ta emot det stöd som erbjuds.
Vad är en individuell plan?
I samband med att man beviljas stöd enligt LSS ska man erbjudas en individuell plan. Det kan både kommunen och regionen göra. Finns det två planer så ska de samordnas om du önskar det. Skulle det vara så att du eller ditt barn redan har en insats från LSS, men saknar en plan, kan du när som helst begära att få en sådan.
Syftet med planen är att ge inflytande och överblick över det som planeras och den ska även innehålla åtgärder som vidtas av andra aktörer än kommunen eller regionen. Planen ska omprövas löpande och minst en gång om året. Landstinget och kommunen ska informera varandra om när de upprättat en plan. Behöver du stödinsatser från både kommunen och regionen är det kommunen där du bor som har samordningsansvaret.
Mitt barn har en autismdiagnos och det fungerar dåligt i skolan. Kan LSS hjälpa till med extra resurs i skolan?
Nej, LSS är inte avsedd för stöd i skolan. Skolan har ett ansvar för att alla barn, oavsett diagnos, får det stöd de behöver i skolan.
Hur lång är handläggningstiden, d.v.s. tiden från ansökan till beslut?
Ett ärende ska handläggas så snabbt som möjligt efter det att ansökan har kommit in men handläggningstiden får som längst vara fyra månader.
Text december 2020 av:
Familjehjälpen, Trygg-Hansa
Vad är socialtjänstens uppdrag?
I varje kommun finns det en socialtjänst. Socialtjänsten har flera olika ansvarsområden såsom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Socialtjänstens arbete styrs av flera lagar. De vanligaste är Socialtjänstlagen samt LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialtjänstlagen inkluderar alla invånare i en kommun och berör alla som behöver stöd och hjälp från samhället och inte kan få det någon annanstans. LSS riktar sig till utvalda grupper. Socialtjänsten är en kommunal förvaltning som styrs av en politisk nämnd vilket innebär att det stöd som erbjuds kan se olika ut mellan kommunerna trots att det grundar sig i samma lagstiftning.
Om du inte är nöjd med hur socialtjänsten har skött sitt arbete eller om beslut om stöd/insats inte har verkställts finns det olika aktörer som man kan vända sig till
Det finns olika sätt att framföra sitt missnöje beroende på vad det handlar om. Om du är missnöjd med hur socialtjänstens insatser utförts kan du framföra klagomål till den som utför insatsen eller dess chefer. Du kan också vända dig till den som fattat beslutet om insatsen. Det är alltid den beslutande nämnden som ansvarar för att du verkligen får de insatser som du är beviljad. Nämnden ska också följa upp insatsen. Synpunkter och klagomål kan även framföras av anhöriga och närstående.
Om du istället är missnöjd med beslut som fattats kan du vända dig till förvaltningsrätten. Du ska alltid få ett få ett skriftligt beslut på din ansökan. Om din ansökan om bistånd helt eller delvis avslås ska du också få en motivering till beslutet. Socialtjänsten ska informera dig om hur du gör för att överklaga beslutet. Du ska också kunna få hjälp av socialtjänsten att skriva ett överklagande.
Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslut. Nämnden ska på motsvarande sätt också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid har IVO en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift.
Kostar det något att överklaga?
Det kostar inget att överklaga. Vid överklagande till förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen står du bara för dina egna kostnader och behöver inte betala motpartens om du förlorar.
Försäkra ditt barn
Med vår barnförsäkring är ditt barn försäkrat dygnet runt mot sjukdom och olycksfall.
