Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Tungmetaller och bakterier i barns mat

shadow

Tungmetaller finns i nästan allt vi äter, även i barnmat. I regel är mängderna så små att de inte är skadliga, men vi vill förstås se till att våra barn får i sig så lite arsenik, bly och kadmium som möjligt. Här får du också tips och råd om hur du undviker några allvarliga typer av matförgiftning.

Att göra egen barnmat eller köpa ekologiskt hjälper inte eftersom tungmetaller oftast finns naturligt i råvarorna. Men att variera mellan olika sorters barnmat, eller åtminstone olika märken, kan vara klokt. Likaså att välja sådan fisk som innehåller mindre halter av PCB, dioxiner och kvicksilver.
Läs också om hur du undviker miljögifter i vår omgivning.
För att undvika svårare former av matförgiftning – genomstek barnens hamburgare ordentligt och servera dem inte opastöriserad mjölk.

Välj rätt fisk till barn

En hel del miljögifter finns i viss fisk. PCB, dioxiner och kvicksilver är något av det som vi vill undvika att barnet får i sig.
Fisk är viktigt för att barnet ska få i sig bland annat viktiga omega-3-fettsyror som behövs för hjärnans och nervsystemets utveckling, men det gäller att välja rätt. Fisk innehåller dessutom viktiga vitaminer och mineraler som D-vitamin, jod och selen.
Det är bra att variera mellan oljerik (fet) fisk och vit fisk – helst två, tre gånger i veckan. Den kan vara färsk eller frusen, eller varför inte välja enkelt fixad fisk på burk, fiskbullar eller fiskpinnar.
All odlad fisk går bra att äta 2-3 gånger i veckan.
Tonfisk på burk går bra (välj gärna delfin-säkrad) men undvik att köpa hel tonfisk i bit.
Lax och laxfiskar går utmärkt att äta, utom sådan som är viltfångad från Östersjön och Vänern och Vättern.
Livsmedelsverket rekommenderar bland annat också följande fiskar: Sill (om den inte är fångad i Östersjön), torsk, sardiner, sej, Alaska pollock, kolja, kummel, lutfisk, makrill och rödspätta.

Köpt eller hemlagad barnmat?

Så vad ska vi ge våra barn att äta? Är det bättre att försöka laga egen barnmat än att köpa färdig?
Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket, konstaterar att hemkok sällan är någon lösning på problemet:
– Tungmetallerna finns i jorden, antingen naturligt i jord och berggrund eller som en följd av t ex konstgödsel och luftföroreningar. Så det hjälper inte att göra barnmaten själv, tvärtom finns risken att du då har ännu sämre koll på hur mycket farliga ämnen som kommer med.
Den köpta barnmaten är dessutom berikad med viktiga mineraler som barnet behöver, t ex järn, vilket kanske inte finns i den hemlagade maten. För hur många orkar göra egen gröt på t ex paltbröd? (Paltbröd innehåller blod och därför också järn).
– Det finns vissa produkter, t ex modersmjölksersättning, som är direkt olämpliga att försöka göra själv eftersom man inte får med alla de ämnen som små barn behöver, säger Emma Halldin Ankarberg.

Mjölkfria alternativ hade högst halter i test

Vi kan heller inte komma undan tungmetaller genom att välja ekologiska produkter. Att bekämpningsmedel inte används på fälten gagnar visserligen miljön på sikt, men gör ingen skillnad vad gäller innehållet av miljögifter i de grödor som skördas idag.
Tungmetaller följer alltså med råvarorna ända ut till barnet, och det verkar som mjölkfria produkter, där även proteinet härrör från växtriket, generellt innehåller högre halter.
Barnmat som baseras på mjölk kommer inte lika direkt från jorden – en stor del av de tungmetaller som kossorna får i sig via gräset stannar i deras kroppar.

Risprodukter innehåller ofta mer arsenik

Livsmedelsverket kartlägger regelbundet halterna av tungmetaller i barnmat.
Livsmedelsverket konstaterar att risprodukter – gröt, välling och risdryck – generellt innehåller relativt höga halter av arsenik.
Har man givit barnet exempelvis risvälling under småbarnstiden är det inte någon fara – det gäller en så pass kort period i livet. Men i sådana fall där risdrycker används som mjölkersättning, vid t ex allergi eller vegankost under en längre tid – kanske hela livet – kan halterna av arsenik i kroppen däremot bli oönskat höga.
Idag är rekommendationen att variera risbaserad gröt och välling med andra sorters barnmat.
Livsmedelsverket avråder dessutom föräldrar från att ge risdrycker eller riskakor till barn under sex år.
Och barn – även de som är äldre än sex år – bör inte äta risprodukter mer än fyra gånger per vecka. Som risprodukter räknas exempelvis risgrynsgröt, risnudlar, rismellanmål och rispuffar.

Variera barnets mat för att minimera riskerna

Men det är svårt, ja omöjligt, att helt undvika tungmetallerna. För arsenik och kadmium kommer gränsvärden på hur höga halter som är tillåtna i barnmat vid årsskiftet 2015-2016. Men trots detta måste man ändå försöka äta varierat.
– Livsmedelsverkets råd är att ge barnen olika typer av mat, och att variera mellan olika märken om barnet alltid brukar äta t ex gröt eller välling. På det sättet minskar risken att barnet får i sig för mycket av en viss produkt som innehåller höga halter av någon tungmetall vid någon speciell tidpunkt, säger Emma Halldin Ankarberg.

Men man bör också komma ihåg att barn får i sig skadliga tungmetaller på andra sätt än genom maten. Tobaksrök, även passiv, är till exempel en tung källa till kadmium som lagras in i barnets njurar.
Bromerade flamskyddsmedel finns i många möbler och elektronikprylar, och barnets regn- eller vinter kläder innehåller ofta både tungmetaller och hormonstörande ftalater.

Bakterier i maten – genomstek köttet

Gillar ni att äta kött lite rosa i er familj? Tänk ändå på att barnens hamburgare alltid bör vara genomstekta och låt aldrig små barn smaka på rå köttfärs. Under senare år har det varit flera utbrott då personer blivit sjuka av bakterien Ehec när de ätit hamburgare som inte varit genomstekta. Små barn, upp till fem år, är särskilt känsliga för sådana infektioner.
Ehec kan finnas på köttets yta. Därför går det bra att äta helt nötkött, som filé eller entrecote, utan att det genomstekts – huvudsaken är att ytan fått en rejäl upphettning. Att mala köttet blandar däremot in bakterierna i köttfärsen och ökar risken för matförgiftning.
Tänk på att även kyckling bör genomstekas ordentligt – där kan finnas Campylobacter.

Välj pastöriserad mjölk

Opastöriserad mjölk benämns ofta såsom mer naturlig, men det finns en påtaglig risk att den innehåller bakterier såsom Campylobacter och Ehec. Sådana bakteriesjukdomar är särskilt allvarliga för små barn.

Risk för mögelgifter – i hemlagad äppelmos

Mögelgifter i hemlagad saft, äppelmust och -mos är ohälsosamma om halterna är för höga.
Det finns en rad tips för att minska risken för bildning av mögelgiftet patulin när äpplen lämnas in för att bli på musteri, men även när du gör mos där hemma:
• Det är viktigt att äpplen förvaras kallt och torrt innan de används.
• Använd enbart friska, sköljda frukter
• Se till att flaskor och burkar är helt rena.

Uppdaterad okt 2015

Författare:
Åsa Fagerström, medicinjournalist

Granskad av
Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Livsmedelsverket

shadow

När barn börjar äta vanlig mat

Från 4 månader kan du låta barnet få små smakprov av vanlig mat. Och från ungefär 6 månaders ålder räcker inte bröstmjölken som enda näringskälla.

Läs mer
shadow

Gravid vecka 17

En viktökning på två till fem kilo är genomsnittet runt vecka 17. Men vissa gravida går upp betydligt mer. Andra tappar vikt eftersom de mått illa under en längre tid.

Läs mer