Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Diabetes hos barn

shadow

Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar i Sverige. Den behandlas med insulininjektioner, rätt kost och fysisk aktivitet.

Diagnos med diabetes är också en vanlig orsak till ersättning ifall ni tagit en barnförsäkring.

Ungefär 700 svenska barn insjuknar varje år i diabetes (typ 1). Det är en hög siffra jämfört med andra länder. Det har skett en kontinuerlig ökning sedan sjuttiotalet även för små barn. Det finns dock tecken till att ökningen nu börjat avta.

Det är främst barn i skolålder och tidigt i puberteten som drabbas.

Diabetes, typ 1, allra vanligast hos barn och unga

Förr kallades sjukdomen sockersjuka men diabetes orsakas inte av socker. Däremot måste diabetikern vara försiktig med socker i kosten. Sjukdomen beror antingen på brist på hormonet insulin (typ 1) eller nedsatt känslighet hos kroppens celler för hormonet (typ 2).

Det är typ 1 som brukar drabba barn och unga, medan typ 2 dominerar bland vuxna.

Brist på insulin ger för mycket socker i blodet

Insulin är ett ämne som bildas i små ”cellöar” i bukspottkörteln. Det har en central roll i kroppens energibalans och gör att vi kan tillgodogöra oss den glukos vi får genom maten. Vid diabetes (typ 1) fungerar inte insulinproduktionen som den ska.

Kroppen kan då inte tillgodogöra sig glukos, en sockerart som är en mycket viktig energikälla för våra celler. När cellerna inte kan använda sig av glukosen börjar de istället bryta ner sina förråd av kolhydrater, fetter och proteiner för att få energi.

Om insulinproduktionen går ner mot 10 procent av den normala börjar kroppen visa symtom på diabetes. Den höga blodglukoskoncentrationen gör att glukos i överskott rinner över i njurarna och drar med sig vatten. Det produceras då stora mängderna urin, som leder till uttorkning och ökad törst vid obehandlad diabetes.

Orsaker till diabetes

Forskningen har ännu inte löst gåtan om orsaken till diabetes. Man ärver inte diabetes men en ärftlig disposition finns – vissa individer har lättare att få diabetes om en eller flera miljöfaktorer spelar in. Det kan till exempel röra sig om hur barnets kost ser ut, eller om han eller hon råkat ut för en infektion som blir en utlösande faktor.

Vid diabetes typ 1, som vi ser hos barn och unga, angriper det egna immunsystemet bukspottkörtelns cell-öar och förstör dem. Exakt varför och hur den här processen startar vet man ännu inte.

Symtom på diabetes hos barn och tonåringar

De första symtomen vid diabetes är som tidigare nämnts ökade urinmängder och ökad törst. Tilltagande trötthet, kraftlöshet, hunger och avmagring hör också till bilden. Barnet blir småningom även illamående, kräks och klagar över buksmärtor som kan likna blindtarmsinflammation.

Tillståndet kan snabbt förvärras om barnet inte kommer till behandling. I värsta fall kan det utvecklas till så kallat diabeteskoma.

Utvecklingen av sjukdomssymtomen kan gå på dagar till veckor hos små barn. Hos tonåringar kan det ta längre tid, ofta månader.

Ett barn som tidigare varit friskt men nu jämt är törstigt och kissar ofta och mycket bör alltid undersökas. Det kan till exempel gälla små barn som tidigare varit torra och börjar kissa på sig nattetid.

En tonåring som börjar visa kraftlöshet och avmagring ska också undersökas med tanke på diabetes även om symtomen ofta kan likna anorexi.

Det är viktigt att diagnosen ställs så tidigt som möjligt så att barnet inte hinner få allvarliga symtom och utveckla diabeteskoma.

Diagnos och behandling

Diagnosen diabetes kan ställas på en vårdcentral med urinprov och blodglukosbestämning. Om proverna talar för diabetes ska barnet omgående till sjukhus för fortsatt utredning och behandling inom specialistvården.

I diabetesteamet finns bland annat läkare, sjuksköterska, dietist och kurator.

Diabetes hos barn behandlas alltid med insulin i injektioner, rätt kost och fysisk aktivitet.

Det vanligaste är att barnet behandlas med insulinspruta – tre doser eller fler per dag. Insulinpump används av ungefär tio procent och då av äldre barn.

Nya insuliner och metoder för blodglykosmätning har gjort det lättare att nå jämna blodglykosnivåer och därmed undvika både akuta problem och komplikationer på längre sikt. Höga blodglykosnivåer är skadligt för bland annat blodkärl, nerver, ögon och njurar. Men man har också sett att matvanor och regelbunden fysisk aktivitet kan vara av avgörande betydelse för att hålla glykosen på normal nivå.

När ett barn diagnosticeras med diabetes innebär det en stor omställning för barnet och hela familjen. Men det finns idag mycket mer kunskap om sjukdomen än förr, och barn med diabetes kan i regel leva ett normalt liv.

Uppdaterad okt 2014

Faktagranskad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

shadow

Hepatit - infektion och vaccin

Hepatit A-virus överförs med vatten och förorenade matvaror, hepatit B som blodsmitta. Idag finns det flera typer av vaccin för att skydda barn mot smitta.

Läs mer
shadow

Skilsmässa - så blir den lättare

Föräldrar som separerar måste ganska snabbt fatta beslut i många praktiska frågor. Här hittar ni förslag på frågor att utgå ifrån vid skilsmässa.

Läs mer