Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Komjölksallergi

shadow

Vid komjölksallergi är barnet allergiskt mot äggviteämnen i mjölken. Symptomen kan visa sig som allt från allergisk chock till diffusa magbesvär. Allergin växer oftast bort med åldern.

Komjölksallergi betyder att barnet är allergiskt mot proteiner (= äggviteämnen) i mjölken. Med allergi menas att barnets immunsystem reagerar på dessa proteiner. Immunsystemet kan reagera på flera olika sätt vilket förklarar variationen av symtom vid mjölkallergi.

Komjölksallergi förväxlas ofta med laktosintolerans, som inte är en allergi utan beror på att tarmen inte klarar att ta hand om det laktos (= mjölksocker) som finns i mjölken.

Symtom

Symtomen på komjölksallergi är ibland dramatiska men lika ofta allmänna och otydliga och varierar såväl i styrka som över tid. Barnet kan ha ett enda eller flera symtom samtidigt. Därför kan det ta tid innan barnet får rätt diagnos och behandling.

Mjölkallergi kan ge symtom från magen, huden men även luftvägarna.
I sällsynta fall kan den allergiska reaktionen bli mycket kraftig, med allergisk chock. Då kommer symtomen med slöhet, blekhet och allmänpåverkan redan inom en kvart efter intag även av en liten mängd mjölk.
Hos andra barn kan symtomen utvecklas inom timmar, dagar eller veckor.
I det sistnämnda fallet kan symtomen vara långdragen diarré och dålig viktutveckling.

För spädbarn är det vanligast att reagera med kraftiga kräkningar, buksmärtor och diarréer snart efter att de fått modersmjölksersättning eller välling, som i regel är gjord på mjölk.
Man räknar med att en femtedel av svåra fall av tremånaderskolik beror på komjölksallergi.

Hudsymtom vid mjölkallergi består i klåda, nässelutslag eller astmatiska besvär.

Hur ställs diagnosen?

Ibland är sambandet mellan intaget av mjölk eller någon mjölkprodukt uppenbart och det krävs ingen utförlig medicinsk utredning. I andra fall behöver man komplettera med blodprover för allergi, hudtester och i sällsynta fall provtagning från tunntarmens slemhinna.

Man kan emellertid inte med säkerhet bekräfta eller utesluta att barnet har komjölksallergi med hjälp av blodprover och hudtester. Det enda säkra sättet är att ge mjölkprotein i kapslar eller vanlig komjölk i stigande mängder, och sedan avvakta eventuella symtom.

Hur vanlig är komjölksallergi?

Det är lätt att förstå att vi inte riktigt vet hur vanligt det är med komjölksallergi. Man räknar ändå med att 2-3 procent, dvs 2000-3000 av alla barn som föds i Sverige, varje år blir komjölksallergiska.

Medan mjölkallergi är vanligast bland späda och små barn så blir laktosintolerans vanligare med stigande ålder. Komjölksallergi kan vara den enda allergin, men också den första typen av besvär hos ett barn som sedan utvecklar allergi mot t.ex. ägg, pollen och kvalster.

Komjölksallergi växer oftast bort

Många barn som blivit komjölksallergiska tål mjölk redan vid två års ålder och de allra flesta gör det i skolåldern. Det är mycket ovanligt med komjölksallergi i vuxen ålder.

Behandling

Mjölk och mjölkprodukter har högt näringsvärde och har en stark och betydelsefull ställning i svensk matkultur. Behandlingen vid komjölksallergi består i en strikt mjölkproteinfri diet.
En sådan är inte så lätt att genomföra och det uppstår lätt misstag. Från början behöver man därför som förälder hjälp av en dietist.

Vid mjölkallergi måste man noga utesluta såväl mjölk som alla slags livsmedel som kan innehålla mjölkprotein. Bröd, kakor, kex, charkuterivaror, t.ex. korv, men även margariner och färdiglagad mat innehåller ofta mjölkprotein i någon form. Det kan t.ex. stå torrmjölk, skummjölkspulver, vassle eller kasein på innehållsdeklarationerna, som därför måste läsas noga.

Det finns särskilda modersmjölksersättningar, specialprodukter, som kan ges till komjölksallergiska barn, t.ex. Nutramigen och Profylac. De kan användas i matlagningen som mjölkersättning och till att göra gröt och välling.
Till äldre barn kan man ge havremjölk. Mjölkallergiska barn kan ofta utveckla allergi även mot sojaprotein, vilket gör att man bör välja havre- eller risbaserade produkter istället för t. ex. sojamjölk fram till 1-2-årsåldern.

Vissa specialprodukter kan erhållas på apoteket på s.k. livsmedelsanvisning, en form av recept som skrivs ut av läkare.

Kan man förebygga allergin?

Amning skjuter upp debuten av mjölkallergi men är inget egentligt skydd på sikt.

Det finns sällsynta fall där barnen reagerar med t.ex. kolik på små mängder komjölksprotein som kan gå över med modersmjölken från mamman. I de fallen blir barnet besvärsfritt först när även mamman genomför en strikt komjölksfri diet.

Det finns inte, och kommer förmodligen inte inom överskådlig tid att finnas, någon medicin eller vaccin mot komjölksallergi.

Uppdaterad maj 2014

Faktagranskad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

shadow

Laktosintolerans

Symtomen vid laktosintolerans består i magbesvär. De brukar komma någon timme efter intag av mjölk eller något annat som innehåller mycket laktos.

Läs mer
play-button
shadow

Hej Bebis del 4 av 10 - Resa med barn

När du reser med ett litet barn, eller om du är gravid, är det extra viktigt med en bra reseförsäkring. Din hemförsäkring brukar ge ett visst skydd på resan, men det kan vara bra att hålla…

Se filmen här