Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Astma - överkänsliga luftvägar

shadow

Astma är en sjukdom i lungorna, som orsakas av kramp och inflammation i luftrören. Muskulaturen runt luftvägarna drar ihop sig, och luftrören blir trängre. Samtidigt svullnar slemhinnorna, vilket kan ge ökad slembildning och ihållande hosta.

Inflammationen i luftrören orsakas oftast av infektion hos de yngre barnen, men hos äldre barn blir allergi en vanligare orsak, framför allt allergi mot pälsdjur eller pollen.

Eftersom slemhinnorna i luftrören är överkänsliga och överretbara, kan ett akut astmaanfall också utlösas av retande ämnen som starka dofter och tobaksrök.

Många får också besvär vid kroppsansträngning och vid kall eller fuktig väderlek.

Lindrig – måttlig – svår astma

Man brukar skilja mellan:

• Lindrig astma, då besvären kommer sällan och om symtomen snabbt lindras med luftrörsvidgande medicin.

• Måttlig astma, då besvären kräver dagliga kortisoninhalationer.

• Medelsvår/svår astma – när man måste ta en hög dos kortison eller flera mediciner dagligen för att vara besvärsfri.

Mer än hälften av alla barn som haft astma före två års ålder är friska när de börjar skolan. I tonåren är ännu fler symtomfria, men sjukdomen riskerar att komma tillbaka i vuxen ålder.

De som är allergiker har svårast att bli av med astmasjukdomen.

Symtom – så känner du igen astma

Astmasymtom hos barn kan skilja sig en del från astma hos vuxna. Det mest typiska astmasymtomet är den pipande, väsande andningen, och känslan av att det tar emot när man andas ut. Hos små barn kan de enda symtomen vara en envis hosta och andfåddhet, ofta också en onormal trötthet.

Astma brukar debutera någon gång under de första fem levnadsåren, vanligen när barnet är mellan ett och två år. De första symtomen brukar komma i samband med en förkylning. Om barnet har långa förkylningsperioder med ihållande hosta bör man misstänka astma, och rådfråga barnläkare.

Undersökningar

Efter vanlig läkarundersökning görs oftast:

Allergitestning hudtest (pricktestning), och ibland tas blodprov.
Lungfunktionen kan mätas med spirometri före och efter att barnet andats in luftrörsvidgande läkemedel. Om lungfunktionen blir bättre av läkemedlet visar det att barnet har en förträngning av luftrören.
Det finns alternativa metoder för att undersöka små barn som har svårt att blåsa ut och andas in på uppmaning. Doktorn kan lyssna på barnets lungor också efter att det sprungit eller hoppat, för att höra om det börjar pipa i luftrören.
Ibland görs luftvägsprovokation: En sådan innebär att barnet får andas in ett retande ämne eller torrluft. Sedan mäts lungfunktionen för att se hur kraftig sammandragningen av luftrören blivit.

Behandlingar

Det finns en rad olika läkemedel mot astma. Astmans svårighetsgrad och barnets ålder avgör vilken läkemedelsbehandling som är mest lämplig.

Så kan du förebygga astma hos barnet

Det viktigaste rådet är: Undvik rökning. Nya studier visar att mammans rökning, både under och efter graviditeten, ökar risken för att barnet ska få framför allt astma.

Det är inte bevisat om pälsdjurskontakt tidigt i livet vare sig skulle skydda eller öka risken för allergi. Däremot är det viktigt att den som får besvär av pälsdjur undviker sådan kontakt.

Uppdaterad juni 2016

Text:
Susanna Hauffman, journalist 

Granskad av:
Johan Alm, specialist barnallergi

shadow

Atopiskt eksem

De första tecknen på eksem brukar synas på huden redan några veckor eller månader efter barnets födelse. Inte sällan utvecklas pollenallergi senare i livet.

Läs mer
shadow

Föräldrapenning och graviditetspenning

Hur långt in i graviditeten vill och orkar du jobba? Vilka regler gäller för föräldrapenning, graviditetspenning och sjukpenning?

Läs mer