Pollenallergi

Om man har ett ärftligt anlag för allergi kan immunförsvaret börja "överreagera" på pollen (frömjöl).

Man bildar då så kallade allergiantikroppar, som placerar sig på speciella celler i näsans, luftrörens och ögonens slemhinnor. Därmed har man blivit sensibiliserad, d v s kan få allergiska symtom av pollen.

När kroppen kommer i kontakt med pollen som den är allergisk mot, känner allergiantikropparna igen detta pollen och cellerna i näsa, ögon och luftrör släpper ut irriterande ämnen, bl a histamin. Dessa ämnen utlöser de typiska symtomen.

Björk- och gräspollen är de vanligaste allergenen

• Björkpollen är det allergen som ger mest besvär hos flest människor troligen på grund av att det är ett så vanligt förekommande träd, och dessutom skickar ut stora mängder pollen som svävar i luften. Björken blommar från april till midsommar, litet beroende på var i Sverige man befinner sig.
• Al och hassel kan också ge mycket besvär, träden blommar tidigt på våren.
• Gräs av alla de slag blommar från midsommar till början av augusti och kan ge stora besvär hos gräspollenallergiker.
• Gråbo är en ört som blommar i slutet av sommaren och en bit in på hösten.
• Mögelsporer (som inte är egentliga pollen) finns i luften under sensommar och höst, men ger mer sällan upphov till allergi.

Symtom vid pollenallergi

• Våldsamma nysningar
• Nästäppa
• Röda, kliande och rinnande ögon
• En del pollenallergiker kan också få astmatiska besvär i form av hosta
• Huvudvärk och trötthet

Många med pollenallergi får astma vid höga pollennivåer.

Vanligt är att allergiska mot björkpollen har så kallad korsallergi. De kan då få nysningar och klåda i gommen av hasselnötter, körsbär, vissa äpplen och råa morötter.

Det finns också andra typer av korsallergi, som mellan gråbo, selleri och persilja, mellan jordnötter, ärtor och soja samt mellan banan, avocado och latex. Det man är korsallergisk mot ger alltid lindrigare symptom än det man är ”äkta” allergisk mot.

Undersökningar

Om ett barn har besvär under pollensäsongen kan man gå till barnläkare eller husläkare, som kan fastställa om det verkligen är allergi, ibland genom ett blodprov, som visar om det finns allergi-antikroppar.

Ofta kan en noggrann genomgång av sjukdomshistorien ge diagnosen. Men ibland kompletterar man med blodprov, som visar om det finns allergiantikroppar, eller ett så kallat pricktest på underarmen.

Då droppar man allergiframkallande ämnen (från t ex björk, timotej, gråbo, häst, hund, katt, dammkvalster och olika mögelsorter), och gör ett litet stick genom droppen ner i det ytliga hudlagret.

Efter en kvart ser man vilka ämnen huden reagerar mot, med rodnad och svullnad (i huden finns allergiantikroppar liksom i slemhinnan). I en del fall gör man ett lungfunktionstest, för att se om det även finns inslag av astma.

Med stöd av dessa undersökningar ger sedan läkare råd om mediciner, sanering av miljön och eventuella förändringar av livsstilen.

Behandlingsmetoder

Vid lindrig till måttlig pollenallergi brukar läkarna rekommendera behandling med antihistamintabletter dagligen. Lindringen kommer snabbt, oftast inom några timmar. Ögondroppar av typen kromoglikat är bra att ha som tillägg vid ögonklåda.

Antihistamin ges ibland också i form av nässpray eller ögondroppar. Idag ger de flesta antihistaminer inte samma biverkningar i form av trötthet som tidigare.

Ytterligare behandlingar

Nästa steg är byte eller tillägg till nässprayer med kortison, som effektivt dämpar inflammationen i slemhinnan om de tas regelbundet.

Pollenallergiker med astma behöver också ha tillgång till spray eller pulver med beta-2-stimulerare som vidgar luftrören. Vid långdragna besvär kan man också behöva inhalera kortisonpreparat.

Om ett barn har hösnuva kombinerad med hosta och retningar i luftrören är det extra viktigt att sätta in en effektiv astmabehandling, anser specialister i barnallergi.

Då finns misstanke att barnet utvecklat astma, med ofta en allmänt ökad känslighet i luftrören vid infektioner, ansträngning och kyla eller luftföroreningar.

Om läkemedel inte ger tillräcklig effekt kan en allergiläkare ge en typ av vaccinering: Man sprutar in små mängder av t ex björkextrakt under huden, doserna ökas sedan successivt. Behandlingen som pågår i 3-4 år brukar ge en klar förbättring hos omkring 80 procent även efter det att behandlingen avslutats. Läs gärna expertsvaret om hyposensibilisering.

Vid gräspollenallergi finns numera även för barn möjligheten att ta en tablett under tungan dagligen under flera år.

Hur kan man undvika pollenallergi?

Om barnet har ärvt ett anlag för allergi är det omöjligt att helt skydda det från pollen. Flera svenska studier visar att föräldrarnas rökning i hemmet, liksom mammans rökning under graviditeten kan göra barnets slemhinnor överkänsliga, och påskynda utvecklingen av astma och eventuellt också av allergi.

Uppdaterad juni 2016

Text:

Susanna Hauffman, journalist

Granskad av:

Johan Alm, specialist barnallergi