När barn börjar äta vanlig mat

Övergången från bröstmjölk eller modersmjölksersättning till annan mat fungerar i de allra flesta fall bra. Det finns dock några saker som det kan vara bra att tänka på. Några livsmedel som är bra att vänta med hittar du längst ned.

Bröstmjölken innehåller all den näring barnet behöver det första halvåret, utom D-vitamin som alla barn behöver i form av D-droppar.

Spädbarn är olika, och många visar intresse för annan mat tidigare än sex månader. Tidigast från fyra månader kan spädbarnet börja med ”pyttesmå smakprov” på potatis, ris, frukter och mat som innehåller gluten från vete, råg och korn. Med pyttesmå menar Livsmedelsverket ett kryddmått (= 1 ml).

Från ungefär sex månaders ålder räcker inte bröstmjölken som enda näringskälla. Då är det dags att introducera olika livsmedel först i små mängder som smakportioner. Fortsätt med amning eller modersmjölksersättning om det fungerar för både mamma och barn.

Smakprov – från 4 månader

Måltiden är inte bara näring, utan också ett viktigt tillfälle till närhet och kommunikation.

Smakproven gör barnet nyfiket på nya smaker och konsistenser och förbereder barnets mage och tarm på att hantera nya och främmande födoämnen. I den här åldern är det inte meningen att smakproven ska bli så stora att de konkurrerar med amningen.

Smaka gärna själv på maten inför ditt barn. Spädbarn lär sig genom att härma.
Ge lite på fingret eller ett kryddmått. En hel del hamnar utanför munnen innan barnet lärt sig att hantera det nya.
Potatis eller ris kan vara bra att börja med eftersom de kan mosas till en bra konsistens.
Blanda gärna smakportionen med modersmjölk eller modersmjölksersättning, som är en välbekant smak för barnet.
Banan, päron eller äpple är bra frukter att börja med.
Det är inte viktigt i vilken ordning olika livsmedel prövas.

När är det läge att prova nya smaker?

Många föräldrar tycker att det är bäst att ge smakproven på förmiddagen. Det viktiga är att prova när barnet är utvilat och inte är för hungrigt. Vissa barn vill ha modersmjölk eller ersättning före smakportionen, andra efter. Prova vilket som passar bäst för er!

Från cirka 6 månader

Nu ska smakproven övergå till smakportioner med till exempel gröt eller välling, kyckling, kött, fisk, ägg, grönsaker och frukt eller bär som efterrätt. Vissa barn tar längre tid på sig att ta till sig och acceptera den nya maten. Men det är ingen brådska.

Modersmjölken är fortfarande basen i barnets mat om det fortfarande ammas. Annars får barnet modersmjölkersättning, välling eller gröt.

Blanda i någon tesked matolja, till exempel rapsolja, när smakportionen blir lite större för att ge tillräckligt med energi.
Du kan nu ge barnet välling eller gröt. Servera gröten med modersmjölk alternativt ersättning eller en liten mängd komjölk.
Var försiktig med att ge välling i nappflaska om du ammar då det är lätt att det blir för stora mängder och konkurrerar ut amningen.
Vitt bröd, rån eller skorpa kan du blöta upp i lite modersmjölk eller ersättning.
Vänta med att ge salladsblad, spenat och ruccola, som innehåller höga halter nitrit, vilket kan påverka syreupptagningen hos spädbarn.
Mjölk, fil eller yoghurt saknar helt eller nästan helt järn och bör endast ingå i små mängder som smakportioner eller i matlagningen hela första året.

Från cirka 8 månader

Från ungefär 8 månaders ålder kan du börja anpassa barnets matvanor till den övriga familjens. De mosade smakportionerna utvecklas till hela små måltider med en blandad kost av grövre konsistens för att träna munmotoriken och börja tugga.

I stället för mos och puréer, ge småhackad mat. Ni kan börja med fint rivna morötter och palsternacka. Potatisen kan varieras med ris, makaroner och spagetti. Smörgås med pålägg kan också serveras.

Lunch och middag kan så småningom gärna vara två lagade mål per dag. Ge inte mer än tre helst inte mer än två mål med välling eller gröt dagligen.

Från cirka 1 år

Då småbarn har en mycket snabb tillväxt har de ett stort behov av energirik mat. Maten får därför inte vara för mager. Till hemlagad mat kan du därför tillsätta en tesked av matfett, till exempel rapsolja.

Om barnet inte verkar mätt eller ökar tillräckligt i vikt bör du i första hand rådgöra med BVC. Det kan många gånger räcka med att tillsätta en extra tesked fett i maten eller ge en extra måltid eller en annan fördelning av maten över dagen. Barnet bestämmer själv hur mycket det ska äta — men föräldrarna bestämmer vad som serveras.

Kakor, glass och godis innehåller mycket socker, som ger många ”tomma kalorier”. Det finns många livsmedel, som man bör se upp med då de innehåller tillsatt socker. Hit hör till exempel marmelader, sylt, krämer, nyponsoppa, smaksatt fil och yoghurt. Detsamma gäller söta drycker, saft och olika fruktdrycker.

Välja mat - tänk på detta

Mjölk kan du ge barnet från ett års ålder, exempelvis till gröt eller som dryck.

Margarin kan användas på smörgås, eller smör i mindre mängd. I matlagning och som extra matfett till de minsta barnen kan du till exempel använda rapsolja.

Bjud på såväl ljust som mörkt bröd. Mycket fiberrika livsmedel (fullkornsbröd, fullkornsvälling) kan dock orsaka diarré hos vissa barn. Om barnet däremot har trög mage kan man ge lite extra fullkorn, i form av bröd eller välling.

Var försiktig med salt och starkt kryddad mat. Vatten är den bästa drycken om barnet är törstigt.

Hur ofta ska små barn äta?

Små barn (1-2 år) behöver äta ofta eftersom de inte kan äta så stora mål. De behöver fylla på energi och näring med högst 2-3 timmars mellanrum.

Frukost och två lagade mellanmål är bra att servera mellan frukost-lunch och mellan lunch-middag/kvällsmål.

Rådfråga gärna din BVC eller gå in på Livsmedelsverket och ladda ned skriften: ”Bra mat för spädbarn”, om du inte redan fått den genom din BVC.

Uppdaterad feb 2017

Granskad av: Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

Några livsmedel som det är bra att vänta med

Från cirka 8-10 månader kan du ge ditt barn det mesta av den mat som övriga familjen äter, men en del livsmedel bör du vänta med att ge tills barnet fyllt ett år.

Salt: Barnets njurar är ännu inte färdigutvecklade och kan därför inte ta hand om för mycket salt i maten.
Honung: Spädbarn bör inte äta honung eftersom den kan innehålla sporer som i tarmen kan utvecklas till bakterier och där producera ett farligt gift.
Salladsblad, spenat och ruccola: Det finns mycket nitrat i dessa grönsaker, som kan omvandlas till nitrit, vilket kan försvåra syreupptagningen hos spädbarn.
Nötter och jordnötter: Undvik att ge barnet nötter och jordnötter under småbarnsåren, eftersom de är lätta att sätta i halsen. Däremot kan man ge jordnötssmör eller malda nötter.
Socker: Var sparsam med socker, det ger bara tomma kalorier – inga vitaminer och mineraler. Det finns mycket dolt socker i t ex sylt, marmelad, smaksatt yoghurt och fil, kex och industritillverkade krämer.
Sötade drycker som saft, läsk, nyponsoppa och nektar innehåller också mycket socker. Dessa vänjer barnet snabbt vid att drycker ska vara söta.