Autism hos barn

Autism kan se väldigt olika ut hos olika personer - de utmärkande symptomen varierar.

Här nedan hittar du vanliga tecken och problem som kan tyda på autism.

Autism är ibland kombinerat med andra funktionshinder till exempel epilepsi, syn- eller hörselskador samt ofta också utvecklingsstörning.

Utmärkande för autistiska barn kan vara att:

• De har en sen eller utebliven talutveckling.
• De har svårt att förstå kroppsspråk och mimik.
• De tolkar ofta språket bokstavligt.
• De har svårt att förstå låtsaslekar.
• De visar litet intresse för andra barn och leker mest för sig själva.
• De har ofta inte så stort utbyte av kroppskontakt.
• De använder leksaker och andra saker på ett annorlunda sätt.
• De kan vanemässigt (ibland nästan tvångsmässigt) upprepa vissa aktiviteter, t.ex sitta och snurra på leksaksbilarnas hjul.
• De kan bli fascinerade av vissa saker eller enstaka detaljer och hålla på med sådana under långa stunder, t.ex se på när tvättmaskinen snurrar.
• De har ett annorlunda sätt att tolka sinnesintryck, exempelvis kan oväntade ljud vara skrämmande.
• De kan reagera överraskande och oväntat, de kan bli aggressiva av t.ex låga ljud.
• De är ofta rutinbundna och har svårt för förändringar, de kan få vredesutbrott för att en sak har bytt plats i hemmet eller på förskolan.
• De har ibland (inte alltid) en försenad eller annorlunda motorisk utveckling.
• De rör sig på ett ovanligt sätt, gungar, går på tå, vaggar eller snurrar och viftar.
• De har ofta en ojämn begåvningsprofil, vilket ibland yttrar sig i en specialbegåvning inom ett område såsom musik eller matematik.

Orsaker

Tidigare har forskarna antagit att en störd föräldra-barn relation har varit den främsta orsaken till autism. Idag tror experterna som regel inte det, såvida inte barnet har fått uppleva svår närhetsbrist under längre tider, som i extrema fall med exempelvis vissa barnhemsbarn. Idag förklaras autism främst med biologiska, ofta genetiska faktorer (ärftlighet).

Forskarna har dock inte kunnat hitta någon enskild gen som förklarar sjukdomen. I vissa fall kan autism uppstå på grund av hjärnskador som orsakas av andra tillstånd, t.ex hos barn med infektioner under graviditeten och hos barn som har fått syrebrist vid förlossning.

Autism förekommer också hos barn med medfödda sjukdomar som till exempel PKU (en ovanlig ämnesomsättningssjukdom) och barn med medfödda alkoholskador.

Behandling

Det finns ingen medicinsk behandling som botar autism, det vill säga som tar bort svårigheterna med socialt umgänge och kommunikation. Däremot kan personerna få medicin för att dämpa vissa aspekter av sjukdomen, till exempel aggressivitet, självskadande beteende, överaktivitet och depression.

Mot aggressivitet och självskadande beteende ges medicin som används mot psykoser, så kallade neuroleptika. Mot depression antidepressiv medicin och mot överaktivitet amfetaminbaserade läkemedel - så kallade centralstimulerande medicin.

Barnen kan utvecklas positivt med hjälp av speciella träningsprogram som både lärare och föräldrar kan få utbildning i. De flesta av barnen går i särskola men en del autistiska barn med normal intelligens integreras i vanlig skola med stöd av specialpedagogik.

Barn med autism har ofta en välutvecklad visuell förmåga. Om barnen får tydliga instruktioner i form av bilder (matbilder, toabilder och klädbilder osv) och på så sätt får hjälp att lägga upp en tydlig yttre struktur av sin dag fungerar de bättre i sin vardag.

Prognos och framtidsutsikter

För autistiska personer är förutsägbarhet med återkommande rutiner i en bekant miljö betydelsefullt. Detta är viktigt i både hem, förskola och skola.

De flesta personer med autism kommer ha behov av stöd och hjälp hela livet. Ungefär 10% lever ett självständigt liv som vuxna men många fungerar väl i gruppboenden som vuxna.

När föräldrar har fått besked om att deras barn har autism kan de behöva psykologiskt stöd och information. Många har svårt att acceptera diagnosen.

Ibland kan föräldrar behöva hjälp av personalen som sköter utredningen och ibland kan det vara bra att ta kontakt med andra föräldrar som har barn med autism.

Ett sätt att gå vidare är att ta reda på mer om autism och om stöd- och behandlingsåtgärder vid autism. Föräldrarna kan också delta i föräldragrupper i hur man bemöter och relaterar till barn med autism.

Faktagranskad av:

Eva Hoff, utvecklingspsykolog

Läs gärna även våra expertsvar:

•  Mitt blyga barn
•  Social fobi och ångest hos sexåring

•  Ingår autism i vår barnförsäkring?