Terapi mot stamning

– Metoden bygger på att föräldrarna gör merparten av jobbet. Jag fungerar som handledare till både barnet och föräldrarna.

Det säger Lovisa Femrell, logoped vid Talkliniken inom Danderyds sjukhus. Hon har specialiserat sig på stamningsproblematik och var med och införde programmet till Sverige. Idag finns utbildningen i många olika länder, även Sverige, vilket gör att många logopeder som arbetar med stamning har utbildat sig inom programmet.

Kötiden till landets talkliniker, t ex den på Danderyds sjukhus, kan dock ligga på ett par månader.

Till logopedmottagningen kommer barn som fått remiss från BVC, skolhälsan eller husläkare. Oftast finns flera varningstecken för kronisk stamning med i bilden.

Lidcombeprogrammet är indelat i två steg. Steg 1 har som mål att uppnå flytande tal och steg 2 att upprätthålla "flytet".

Steg 1 avslutas först när stamning och omtag försvunnit praktiskt taget helt. Hur lång tid detta tar varierar från barn till barn. Forskning har visar på att steg 1 kan ta mellan 10-40 besök.

Steg 2 är en fas då behandlingsresultaten ska befästas, stå sig under drygt ett års tid. Då glesas besöken ut och man träffar logopeden vid 7 tillfällen.

Läs gärna vår artikel med fakta om stamning.

Utredning och träning

Vid en stamningsutredning på Danderyds sjukhus får föräldrarna först träffa logopeden utan att barnet är med, för att samtala kring hur de upplever stamningen.

Vid det andra besöket närvarar både föräldrarna och barnet. Fokus är på barnet, och hur han eller hon upplever sin stamning.

Nästa besök ägnas föräldrarna. De får råd om vilka förhållningssätt som är bra om man har ett barn som stammar. Vid det avslutande besöket beslutar logopeden och föräldrarna om ifall det finns behov av behandling, samt vilken behandling som barnet i så fall ska få.

– De flesta brukar vara positiva till Lidcombeprogrammet, de känner att det är ett konkret sätt att arbeta på och att det är något som de kan göra för att hjälpa sitt barn, säger Lovisa Femrell.

– Om bedömningen visat att det finns behov av fortsatt behandling inleds terapiprogrammet efter dessa tre första träffar, eller efter att vi följt stamningsutvecklingen över tid. Föräldrarna ska avsätta 20 minuter per dag för "träning" enligt en mycket bestämd struktur. De ska samtala med sitt barn och ge feedback enligt vissa riktlinjer.

Dessutom besöker föräldrarna, tillsammans med barnet, logopeden en gång i veckan. Då får de påfyllning av nya "övningar" att göra hemma. Både barnet och minst en av föräldrarna är med varje gång. Föräldrarna visar hur de samtalar med barnet, logopeden handleder och tipsar.

Positiv feedback är nyckeln

Lovisa Femrell ser till att svårighetsgraden för samtalsövningarna stegras allt eftersom barnet blir duktigare på att prata utan så mycket stamning. Grundstenen i den dagliga terapin är stenhårda regler för den feedback som föräldrarna ger barnet.

Det finns tre olika sätt alternativa sätt att kommentera ett stamningsfritt tal, och två olika sätt att kommentera en otvetydig stamning.

Ifall talet är stamningsfritt (exempel inom parentes):

• Beröm ("Jättefint, vad mjukt du så det där!")
• Egen utvärdering ("Var det mjukt?")
• Bekräftande ("Det där sa du mjukt.")

Ifall talet är otvetydigt stammande:

• Bekräftande ("Oj, där studsade du lite på orden.")
• Självkorrigering ("Kan du säga det där en gång till, lite mjukare?")

Men det viktiga är att den positiva feedbacken, alltså kommentarer om att barnet lyckats säga något helt utan att stamma, ska vara den klart övervägande.

– Det ska gå minst fem beröm på varje korrigering. Föräldrarna får aldrig kommentera stamningen utan att ha lovordat minst fem gånger i rad. Det handlar om att lyfta barnet, och samtalet ska läggas på en nivå där han eller hon klarar av att vara så gott som flytande.

Svårighetsgraden ökas successivt

När barnet blir duktigare på att prata utan att fastna någonstans ökar man svårighetsgraden; från ett ord till två ord, från korta till långa fraser, så småningom till fritt berättande och tal under samtidig fysisk aktivitet. Allt eftersom får föräldrarna börja ge feedback i olika situationer utspritt över dagen.

Varje dag skattar föräldrarna barnets stamning på en tiogradig skala. Siffran 1 motsvarar ingen stamning alls och 9-10 svårast tänkbara stamning. Vid logopedbesöken brukar Lovisa Femrell stämma av så att föräldrarna skattar ungefär på samma sätt som hon själv.

– Efter en stund av fri lek och samtal brukar jag fråga föräldrarna hur de skulle skatta barnets stamning vid just det tillfället, och tala om vilken siffra jag själv skulle sätta. Det är viktigt att föräldrarnas bedömning stämmer någotsånär överens med min, eftersom ett av målen för steg ett är en skattning runt 1:or och enstaka 2:or, alla dagar under tre veckors tid.

När föräldrarna skattar barnets stamning så lågt, och logopeden dessutom bedömer andelen stammade stavelser till mindre än en procent, är Lidcombeprogrammets steg ett av avklarat. Det är oerhört tuffa krav. Ändå klarar praktiskt taget alla barn att uppnå målet.

Under den andra fasen, då det stamningsfria talet ska befästas, tränar föräldrarna med sina barn mindre strukturerat, i vardagliga situationer. Föräldern kan till exempel föreslå: "Nu när vi åker till affären kan vi väl träna på att prata mjukt".

Jo, visst kräver programmet tid och god planering, medger Lovisa Femrell. En utvärdering som är gjord i Sverige visar på att föräldrarna är positiva till programmet, men att det kan upplevas som något tidskrävande. Samma utvärdering visade dock att alla föräldrar som deltog i studien skulle rekommendera programmet till andra i liknande situation.

Bra vetenskapliga resultat

Egentligen är det svårt att tänka sig att en så pass enkel terapi-idé kan vara så effektiv som behandlingsresultaten hittills tyder på. En studie av 261 australiensiska förskolebarn visar att alla de 250 som fullföljde steg 1 slutade stamma. Studien visade inga samband mellan tid från stamningsdebut till behandling och behandlingsperiodens längd. Däremot krävdes längre tid ju svårare stamningen varit initialt.

I en annan studie från Australien lät man en grupp barn få behandling enligt Lidcombeprogrammet och annan grupp vänta med att få behandling. När resultaten sedan jämfördes var den grupp som fått behandling enligt Lidcombeprogrammet signifikant mer flytande i sitt tal.

Och en långtidsuppföljning av 43 barn som behandlats i åldern 2-5 år visar att Lidcombeprogrammets resultat står sig; inga permanenta återfall kunde ses inom de närmaste två åren efter avslutad terapi. Några barn följdes så länge som sju år efter terapin.

Senare års forskning har visat på att de flesta av barnen som genomgått programmet klarar att behålla flytet under lång tid men att en del barn får återfall två eller fler år efter avslutad behandling.

Lidcombeprogrammet har visat sig fungera bäst upp till och med sex års ålder. Därefter är det betydligt svårare att få bukt med stamningen. Förmodligen har detta med nervsystemets mognad och den naturliga språkutvecklingen att göra, mer vet inte forskarna.

Framgångsrikt exempel

Exempel på ett framgångsrikt patientfall är den pojke som Lovisa Femrell behandlade under ett och halvt års tid utan att den hörbara stamningen förbättrades nämnvärt, innan hon och föräldrarna bestämde sig för att satsa på Lidcombeprogrammet.

– Han låg initialt på 8:or vid skattning av stamningsgrad och stammade på ungefär var femte stavelse. Efter 20 veckors behandling var han helt fri från sin stamning, och de goda resultaten kvarstår ännu flera år senare. Nu kan han prata utan att bli avbruten eller överröstad hela tiden, det är härligt att se.

Behandlingssituationen ska upplevas som positiv, det är viktigt. De flesta barn tycker om att vara i totalt centrum för föräldrarnas odelade uppmärksamhet under den stund de övar på att "tala mjukt", berättar Lovisa Femrell.

– Ibland blir syskonen så svartsjuka att föräldrarna måste börja avsätta en särskild stund även för dem.

Palin PCI - en annan stamningsterapi

En annan metod som används vid behandling av förskolebarn som stammar är Palin PCI, (Parent Child Interaction). Syftet med behandlingen är att utveckla kommunikationsmönster i familjen som man vet hjälper barnet att tala mer flytande. Föräldrars beteende är aldrig orsak till att ett barn stammar, men när stamning väl uppstått kan föräldrars beteende ha en mycket positiv inverkan på barnets förmåga att få mer flyt i talet.

Palin PCI består av sex behandlingstillfällen, en gång per vecka, följt av sex veckors egen hemträning. Vid besöken görs en videoinspelning av barnet och föräldern när de leker tillsammans. Logopeden och föräldern tittar tillsammans på inspelningen för att ta reda på vad föräldern spontant gör som hjälper barnet att tala flytande. Därefter tar man upp sådant som skulle kunna vara positivt att förändra.

Det viktigaste målet med behandlingen är att öka familjens tro på sin förmåga att hantera barnets stamning.

Text:

Åsa Fagerström, medicinjournalist

Granskad av:

Lovisa Femrell, logoped