Förlossningsdepression

Psykiska symtom uppkommer ofta inom 3-4 dagar efter att barnet är fött, och är helt normala. De kan vara olika uttalade men har för det mesta försvunnit efter 7-10 dagar. Tid för symtomen kan komma och gå under allt från några timmar till flera dagar. Orsaken tros vara hormonell. Någon medicinsk behandling behövs inte, men däremot mycket stöd och förståelse från partner och nära vänner.

Vanliga psykiska symtom kan vara:

• lätt nedstämdhet
• labilitet
• ökad oro
• koncentrationssvårigheter
• plötsliga humörsvängningar mellan sorg och glädje
• intensiv trötthet
• huvudvärk
• insomningssvårigheter
• ökad oro för barnets eller den egna hälsan

Postpartumdepression PPD - depression efter förlossningen

Men de övergående psykiska symtomen som beskrivs ovan är alltså inte detsamma som förlossningsdepression/postpartumdepression (PPD).

I västvärlden drabbas 10-15% av mammorna av någon form av det som kallas för postpartumdepression, det vill säga en depression i samband med förlossningen.

Vanligtvis utvecklas symtomen successivt under de första tre månaderna efter förlossningen, men kan i sällsynta fall utvecklas senare.

Det finns en ökad risk att drabbas av förlossningsdepression om man tidigare behandlats för depression eller om man är omföderska och drabbades av depression efter tidigare barns födelse.

Vanligt är att symtomen börjar med nedstämdhet, sömnsvårigheter och trötthet. Barnet blir en ständig källa till oro. Minsta lilla fel väcker mammans panikkänslor och hon har starka skuldkänslor. Hon känner en stor hopplöshet och har svårt att tycka om barnet, vilket genererar ännu mer skuldkänslor. Det kan förekomma ätstörningar, en känsla av att "inte vara sig själv", av att vara värdelös, samt en tendens att skuldbelägga sig själv för problemen. Tankar på självmord kan finnas med i bilden.

Ofta får en deprimerad mamma relationsproblem med såväl partner som sin omgivning. Det är normalt ingen fara för barnet, annat än genom mammans passivitet och initiativlöshet.

En erfaren BVC- sjuksköterska eller barnmorska kan ofta ställa diagnosen. Ju tidigare den ställs desto bättre förutsättningar för ett snabbt tillfrisknande. Mamman kan då erbjudas stödsamtal med BVC-psykolog, både enskilt och tillsammans med partner. Remiss till psykiater och antidepressiv behandling kan behövas i vissa fall. Normalt krävs ingen sjukhusvård. Prognosen vid tidig upptäckt är mycket god!

Postpartumpsykos

Psykos efter förlossning är visserligen ovanlig, men det förekommer och drabbar ca 1-2 kvinnor av 1 000. Risken att utveckla sjukdomen är större för de kvinnor som tidigare vårdats för någon form av psykos.

Sjukdomen har ett mycket dramatiskt förlopp som oftast kräver sjukhusvård. Symtomen utvecklas snabbt, inom loppet av något dygn och ofta utan förvarning.

Karaktäristiskt för denna psykos är de snabba växlingarna mellan häftiga humörväxlingar, aggressiva utbrott, vanföreställningar om barnet eller den egna kroppen, hallucinationer, förvirring och tankestörningar och rena medvetanderubbningar. Mamman kan vara psykotisk ena stunden och helt normal nästa.

Sjukdomen behandlas normalt framgångsrikt med elbehandling (ECT). Redan efter någon vecka brukar mamman vara av med psykosen.

Risken för att drabbas vid nästa förlossning är 2-3 gånger större än för kvinnor som inte haft problematiken tidigare.

Uppdaterad juni 2017

Faktagranskad av Gudrun Abascal, barnmorska

Eva Itzel, förlossningsläkare