Trygg anknytning

Vad är en trygg anknytning?

Den fysiska anknytningen börjar i samma stund som ditt barn föds, men innan dess har en själslig och emotionell anknytning redan skett under graviditeten.  Ett nyfött barn klarar sig inte utan bekräftelse på sina signaler, så som gråt, skrik och joller. Som förälder handlar det om att lära sig läsa barnets signaler och förstå dess behov. En bra anknytning ger ditt barn trygghet och välmående, som sedan följer med under resten av livet.

Därför är anknytningen viktig

För att barnet ska känna sig tryggt och skyddat är det viktigt att du som nära vuxen bekräftar ditt barn, inte minst för att det hjälper ditt barn att utvecklas men också eftersom det sedan påverkar hela ditt barns liv. Hur anknytningen ser ut under första tiden i livet påverkar hur barnet senare i livet kommer se på tillexempel tillit och relationer.

Så skapar du en trygg anknytning

Att vara hud mot hud med sitt nyfödda barn frisätter olika typer av må bra-hormoner hos både föräldern och barnet. Denna stund efter födseln ger de bästa förutsättningarna för en trygg anknytning.

Här kommer några konkreta tips för att ditt barn ska känna sig tryggt:

• Ta reda på vad ditt barn behöver. När barnet gråter är det viktigt att ta reda på vad barnet behöver. Ett bra tips här är att använda sig av uteslutningsmetoden och därefter försöka tolka vad det är barnet saknar.
• Bekräfta ditt barn. Genom att till exempel ta upp och bära eller hålla om ditt barn, vyssja och lugna det.
• Sjung en visa. Om barnet fortsätter skrika kan du försöka avleda, testa att sjunga en visa eller ta en promenad. Fortsätt också att hålla om ditt barn för att ge bekräftelse.
• Babymassage. Om anknytningen känns lite trög kan detta vara en bra metod för att komma din bebis nära och som skapar en mysig och intim stund med ditt barn.
• Lyssna på ditt barn och försöka lösa problemen. Det viktigaste att komma ihåg är att alltid lyssna efter ditt barns signaler och försöka besvara dem på bästa sätt. Att lösa barnets problem är ett tecken för ditt barn på en trygg anknytning.

Om anknytningen inte fungerar

Problem i kontakten med ditt barn är ofta en konsekvens av att du själv genomgår en personlig kris. Det kan handla om att du fått en förlossningsdepression, eller mår psykiskt dåligt av andra anledningar, går igenom en skilsmässa, har missbruksproblem eller att du själv eller någon annan blir allvarligt sjuk. Men det kan också vara så att tidigare egna erfarenheter kan göra att du inte alltid förstår vad ditt barn behöver.

Ett tecken på att det inte fungerar är när du som förälder känner dig orolig för anknytningen, att du har svårt att förstå ditt barn eller att anknytningen, av någon anledning, blivit sämre.

Tänk på att det går att skapa anknytning även när barnet är lite äldre, även om det är som lättast under barnets tre till fyra första år går det att göra ännu senare i livet.

Fyra olika anknytningsmönster

Anknytningsteorin talar om fyra olika beteendemönster. Förenklat fungerar det så här:

• Trygg anknytning. Barnet skaffar sig en trygg anknytning genom i huvudsak positiva erfarenheter av samspelet med föräldrarna. Det är en nödvändig grund för att utforska och lära om omvärlden på ett bra sätt, och få en kunskap om hur samspel mellan människor går till.
• Undvikande anknytning. Om barnet är undvikande visar det inget behov av att använda föräldern som en trygg bas. Det kan bero på att föräldern visat att man  inte klarar barnets känslomässiga behov. Barnet har då lärt sig att enda sättet att garantera säkerhet är att inte visa behov av tröst och omsorg.
• Ambivalent anknytning. En ambivalent anknytning uppstår när föräldern reagerar oförutsägbart på barnets behov. Barnet kan inte med egna signaler reglera samspelet med föräldern och kan då få dålig självkänsla och riskerar att antingen bli passivt eller ängsligt.
• Desorienterad anknytning. Vid en desorienterad anknytning bygger samspelet mellan barn och förälder i stor utsträckning på rädsla. Det inträffar när barnet är anknutet till en förälder som också ofta väcker barnets rädsla. Spädbarnet misslyckas då med att utveckla en organiserad anknytning, vilket leder till en allvarligt hämmande utveckling.

Kom ihåg! Ingen förälder är fullständigt konsekvent och lyhörd hela tiden. Både den undvikande och den ambivalenta anknytningen är varianter på en normal anknytning. Det som kännetecknar en trygg anknytning är att så länge relationen till föräldern domineras av positiva erfarenheter, kan barnet också tolerera de negativa utan att det skadar samspelet.

Här får du få hjälp och stöd med anknytning

• Barnavårdscentralen. Kontakta din BVC-mottagning, där kan du prata och samtala kring hur er vardag ser ut, behöver du mer hjälp kan BVC hjälpa dig vidare till rätt instans.
• Vårdcentralen. Kontakta din vårdcentral, där kan du få psykologhjälp eller möjlighet att prata med en kurator.
• Familjecentraler. På vissa orter finns specifika familjecentraler, där finns det också bra stöd att få för dig som förälder eller vårdnadshavare.
• Barnmorskemottagning. Om du redan under graviditeten känner dig orolig över hur du ska få kontakt med ditt barn eller hur du ska känna för ditt barn, kan det vara bra att kontakta din barnmorskemottagning.
• Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP.
• Ring 1177. På 1177 Vårdguiden kan du få hjälp att hitta rätt vård.