Till innehållet
Familjen

Tvååringen - trots och självständighet

Generellt sett kretsar de flesta av tvååringens tankar kring tvååringen själv. Hon eller han har ett egocentriskt tänkande, som är sunt och typiskt för åldern.

Föräldrar bör inte oroa sig för att tvååringen har svårt att vänta på sin tur, har svårt att dela med sig eller tar saker från andra barn utan minsta samvetskval.

Empatin utvecklas senare

En tvååring har inte utvecklat kapacitet för att tänka sig in i andra personers situation. Men redan vid tre år börjar detta utvecklas. Treåringen är både mer empatisk och hjälpsam på grund av sin nya färdighet i förmågan att förstå vad andra känner och tänker.

Båda föräldrarna är viktiga, väldigt viktiga för tvååringen. Inte på ett ömsesidigt sätt utan båda föräldrarna är tvååringens centrum. De är barnets trygga bas som barnet har ett ständigt behov av komma till för påfyllnad av kärlek och omsorg.

Den trygga föräldrabasen är viktig för att upprätthålla lusten att leka och för att utvecklas harmoniskt och faktiskt t o m för att sova och äta. Andra personer kan också vara betydelsefulla, far- och morföräldrar, syskon och dagispersonal, men föräldrarna är dem som barnet är helt beroende av. Även kortare separationer från föräldrarna kan vara ytterst smärtsamma för en tvååring.

Tvååringen utvecklar den egna viljan

Tvååringen har en hel del förståelse för vad som är rätt och fel - alltså en begynnande moraluppfattning. De iakttar såväl föräldrar som eventuella syskon hur de gör och blir bemötta. De iakttar också i högsta grad reaktioner hos föräldrarna och prövar om samma beteende alltid leder till liknande reaktioner.

Många tror att barn testar gränser för att se hur arga föräldrarna blir. En tvååring har inte förmåga att förutsäga en reaktion utan ”testandet” är mer ett sätt att utforska verkligheten. Lusten att göra vissa saker och bristen på självbehärskning är snarare det som får barn att ”trotsa” Det är inte för att barn vill göra vuxna arga.

Så kanske är det bättre att kalla åldern för självständighetsåldern. En tvååring utvecklar sin egen vilja och självständighet i ett rasande tempo, vilket bör uppmuntras och understödjas i så stor utsträckning som möjligt. Det är ändå det som är grunden för att bli en självständig vuxen så småningom. Självständighetssträvanden skall ses som något positivt - utom när de innebär fara för barnet eller andra förstås.

Dessvärre har inte tvååringarna det bästa omdömet. De har svårt att fatta beslut och att göra val - vilket kan leda till många frustationsmoment i tillvaron. Beslutsfattande måste föräldrar hjälpa tvååringen med. Men det är viktigt att hon eller han fortsätter känna självförtroendet - och att föräldrar ger hjälp som inte kränker den nyvunna självständigheten.

Uppdaterad aug 2014

Författare:

Eva Hoff, utvecklingspsykolog

Försäkra ditt barn

Med vår barnförsäkring är ditt barn försäkrat dygnet runt mot sjukdom och olycksfall.

Läs mer och teckna barnförsäkring