Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Särbegåvade barn

shadow

Ett barn som lärt sig läsa vid 3 års ålder. Ett annat som tidigt visar en stor talang i idrott. Ett tredje som kan lösa avancerade matematiska ekvationer. Kanske är de särbegåvade, och då kan vara bra att känna till så att man som förälder kan ge rätt stöd.
Missa inte de goda råden längst ned.

Vad kännetecknar egentligen barn som är särbegåvade? Vad kan vi vuxna göra för att få dessa små personer att växa och utvecklas?

I dagens i förskola/skola är det ofta svårt att tillgodose dessa barns behov – trots att de är nog så viktiga.
För barn som har det svårt och som behöver extra hjälp för att nå upp till de uppställda målen så fungerar regelverk och system om inte bra så åtminstone ganska bra.

Särbegåvade barn missgynnas ofta

Men de barn som visar att de har kunskap och talang utöver det vanliga ges sällan någon extra uppmärksamhet. I bästa fall får de själva öva med nästa årskurs mattebok och får läsa mer avancerade böcker.

Detta trots att alla barn i Sverige ska omfattas av en skolplan och deras individuella behov ska beaktas. För även om dessa barn är exceptionellt begåvade inom t ex idrott, musik, matematik, konst eller det skrivna språket behöver även de handledning. Det gäller förstås skolan och föräldrar, men också andra människor i deras närhet.

Vem är särbegåvad?

Nästan alla föräldrar tycker att deras eget barn är väldigt duktigt inom ett visst område. Men var går skiljelinjen mellan duktig och särbegåvad?
– Ett särbegåvat barn förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga inom ett eller flera områden, både i förskola/skolan och i vardagslivet, säger Roland Persson, docent i Psykologi vid Högskolan i Jönköping och fortsätter:
– En del särbegåvade har också en tendens att ta sina intressen med en sådan intensitet att många tycker att han eller hon är i det närmaste ”besatt” av sina intressen.

Olika typer av särbegåvning

Ellen Winner, professor i Psykologi vid Bostons Universitet ser 3 typer av särbegåvning:

• Den brådmogne med färdigheter som har uppkommit tidigare än för andra barn och som lär sig snabbt.

• Den passionerade som har en mycket stark drift att behärska svårigheter.

• Den självgående som löser problem på ovanliga sätt och som behöver lite eller inga klara instruktioner från vuxna.

Hur vet man att ens eget barn är särbegåvat?

– Om du är osäker på om ditt barn är särbegåvat, är det förmodligen inte det. Det brukar vara väldigt uppenbart. Det finns ju de vanliga IQ-testerna men dessa testar endast verbal intelligens. säger Ellen Winner. Hon lyfter fram följande kriterier för särbegåvade barn:

• Ett barn i 3-4-årsåldern som lärt sig att läsa, som dessutom älskar att läsa och gärna läser böcker avsedda för äldre barn.

• Ett barn som i tidig ålder ritar på ett realistiskt sätt.

• Ett barn som tidigt kan återge en sång med exakthet, som har lätt för att lära sig musikinstrument och som spelar med ett ovanligt uttryck.

Ett annat, mer schematiskt, sätt att beskriva särbegåvningen är följande:

Intellektuella drag

• Snabb och effektiv inlärning

• Hög abstraktionsförmåga

• Komplexa tankemönster

• Livlig fantasi

• Älskar att lära

• Kreativa

Personlighetsdrag

• Behov av intellektuell stimulans

• Betydande känsla för humor

• Känslig och empatisk

• Mycket självmedveten

• Uthållig (envis)

Källa: Roland Persson

Olika intelligenser – olika områden

Kopplingen mellan en hög traditionell intelligenskvot (IQ) och särbegåvade är inte självklart sann.
– Det är uppenbart att detta inte måste vara sant eftersom det finns konstnärer, musiker och andra talangfulla inom sitt område som inte har en traditionellt sett hög IQ, säger Roland Persson.

Att vara särbegåvad kan betyda en mängd olika saker beroende på vilken sorts begåvning som avses. Enligt Howard Gardner, professor i kognitiv psykologi vid Harward har människan minst sju intelligenser.

Han anser att varje barn är ett begåvat barn, men på skilda sätt. Barn har olika förutsättningar att ha mer eller mindre av dessa intelligenser i sig.

• Lingvistisk Intelligens

• Logisk – Matematisk intelligens

• Musikalisk intelligens

• Kroppslig-kinestetisk intelligens

• Spatial (Bilder) intelligens

• Interpersonell intelligens

• Intrapersonell intelligens

Läs mer om dessa sju typer av intelligens.

Kritik mot förskola/skola

Howard Gardner kritiserar vår skola/förskola i västvärlden för att bara utveckla delar av elevernas intelligens, främst språklig och logisk intelligens.
Han anser att det borde vara möjligt att på ett tidigt stadium ta fram individuella intellektuella profiler och utifrån den kunskapen ge barnen en bra utbildning och öka deras valmöjligheter. Då skulle särbegåvade elever kunna få skräddarsydda inom särskilda områden.
– Det är omöjligt att bli ett underbarn utan att ha starkt stöd från omgivningen.
Ellen Winner instämmer:
– Problemet med skolan är att lärarna inte alltid uppmärksammar och stimulerar elever som är långt framme. Dessa elever blir understimulerade och uttråkade och mister sitt intresse för skolan.

Forskning visar också enligt Roland Persson att frånvaron av uppmuntran speciellt i ett ofta oförstående skolsystem, inte bara leder till att dessa barn stannar i utvecklingen och blir ”medelmåttor”, utan ofta får betydligt allvarligare konsekvenser som t ex:

• Underprestation

• Könsrelaterade problem

• Ätstörningar

• Ensamhet

• Skolvägran – stress

• Depression (som i värsta fall kan leda till självmord)

Givetvis gäller inte detta alla barn men det visar tydligt om vad tristess och brist på social acceptans kan leda till.

 

Text:
Annika Persson, journalist

Källor:
• Annorlunda land. Särbegåvningens psykologi. Persson, R. S. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

• Begåvade Barn – Myt och Verklighet. Winner, E. Brain Books.

• De sju intelligenserna. Howard Gardner, professor i kognitiv psykologi vid Harvard University, USA.

Tips i vardagen för dig som har ett särbegåvat barn

Här är några råd från Roland Persson:

• Ha tolerans för barnens vilja och initiativ

• Stimulera de områden där barnet visar särskilda intressen

• Se till att det finns möjligheter för barnet att pröva olika saker

• Uppmuntra genom att uttala dig positiv

• Driv inte på

shadow

Tröstbeteende

Gosa med en snuttefilt, snurra en hårlock runt fingret eller suga på napp - allt detta är tröstbeteenden som barn kan använda när de vilar eller är ledsna.

Läs mer
shadow

Föräldrapenning

Vem kan ansöka om föräldrapenning, hur mycket blir det per månad och hur sparar man dagar? Här hittar du en snabbguide med fakta och goda råd.

Läs mer