Hepatit - infektion och vaccin

Hepatit A-virus (HAV) och hepatit B-virus (HBV) är båda mycket smittsamma virus. Båda orsakar akut leverinflammation (hepatit).

HBV-infektion kan leda vidare till kronisk smittsamhet och leverskada.

Idag finns det fem kända s.k. hepatitvirus, som orsakar leverinflammation (hepatit): A (=HAV), B (=HBV), C, D och E. Hepatit A och E-virus överförs med vatten och matvaror som förorenats, medan B, C och D-virus överförs som blodsmitta. Det finns vaccin mot A och B, men inte mot de övriga. Läs mer om små barn och vaccination inför utlandsresa.

Infektion med Hepatit A-virus (HAV)

HAV orsakar leverinflammation (hepatit) hos barn i stora delar av världen p.g.a. dålig vattenhygien. Virus sprids genom vatten och livsmedel, t.ex. bär och grönsaker som förorenats av avloppsvatten.

Sjukdomen är relativt mild hos barn och kan ibland passera obemärkt förbi. Efter en inkubationstid på 2 – 6 veckor insjuknar barnet med feber, illamående och dålig aptit. De flesta men inte alla får gulsot, som visar sig i ögonvitorna, huden och som mörkfärgad urin.

Sjukdomen blir aldrig kronisk men tröttheten och den dåliga aptiten kan dröja kvar i veckor. Efter infektionen är man immun för resten av livet. Diagnosen ställs på symtomen och/eller blodprov.

Sjukdomen kan förebyggas med ordentlig handtvätt i samband med toalettbesök och genom att koka dricksvattnet om man är osäker på kvaliteten. Gammaglobulin ger ett tillfälligt skydd mot HAV, som håller i tre – fem månader.

Det finns bra vaccin mot HAV (t.ex. Havrix och Vaqta), som kan ges från ett års ålder. Vaccin mot HAV finns också i kombinationsvaccin (t.ex. Twinrix och Ambirix). Skyddseffekten efter två sprutor varar tjugo år, kanske hela livet.

Infektion med Hepatit B-virus (HBV)

Hur sprids HBV?

Smittan sprids genom att blod från en smittad kommer i kontakt med det egna blodet eller skadad hud och slemhinnor, genom sexuella kontakter och eventuellt även via tandborstar och liknande. HBV är betydligt mer smittsamt än t ex HIV.

I Sverige är de flesta som smittas med HBV intravenösa missbrukare. Det förekommer också fall där vuxna och unga smittats via sexuella kontakter utomlands och Sverige eller i sjukvården under utlandsresa. HBV kan också överföras från smittade mödrar till barnet vid förlossning.

Läs om vaccination mot HBV längst ned i texten.

Symtom på HBV

De allra flesta små barn som smittas med HBV får inga symtom. Det tar 2-6 månader från det att man blir smittad till dess att eventuella symptom börjar visa sig, som dålig aptit, illamående, muskel- och ledsmärtor och lätt feber. Gulsot, med gulaktig färg på hud och ögonvitor, ljus avföring och mörk urin kan komma lite senare.

Sjukdomen varar normalt 4-6 veckor. Många smittade, knappt hälften av de vuxna och de allra flesta barn, kan ha HBV-infektion utan att märka det. Tiden för återhämtning kan också vara flera månader.

Nästan alla vuxna som smittas med HBV blir helt friska. Prognosen är betydligt sämre för nyfödda och små barn. De har inga symptom, men löper stor risk att utveckla kronisk smittsamhet och sjukdom. Symptomen kan vara omärkliga eller lätta som trötthet, led- och muskelsmärtor och ibland tryckkänsla under höger revben.

Levern förblir kroniskt inflammerad och en femtedel utvecklar levercirrhos, dvs skrumplever, efter i genomsnitt 15 år. Efter flera decennier kan HBV-infektion leda till levercancer.

Diagnos och behandling av HBV

Diagnosen HBV-infektion ställs genom att man spårar virus (HBV) eller antikroppar i ett blodprov. Mot akut HBV-infektion finns ingen medicinsk behandling, men mot den kroniska sjukdomen används läkemedel s.k. antivirala mediciner och virushämmande interferon.

Uppdaterad jan 2017

Granskad av:

Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

Vem bör vaccineras mot HBV?

WHO rekommenderar vaccination av alla barn mot HBV. Folkhälsomyndigheten i Sverige rekommenderar vaccination av vissa riskgrupper t.ex. barn i familjer från länder med stor förekomst av HBV. I praktiken erbjuds HBV-vaccin till nästan alla spädbarn i Sverige, i ett kombinationsvaccin (Infanrix hexa), som ges på BVC vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

För att undvika att smittade, gravida kvinnor överför HBV-virus till barnet i samband med förlossningen vaccineras dessa barn direkt efter födseln. Adoptivbarn och barn som flyttar hit från länder där HBV är vanligt ska erbjudas blodprov.

Om någon familjemedlem bär på HBV vaccineras i regel hela familjen, eventuellt även kamrater till smittade barn på förskolan om de inte redan är vaccinerade.

Vilka vacciner används?

För att få ett bra skydd mot HBV behövs tre doser vaccin. De två första ges med en månads mellanrum, den tredje efter ett halvår. Om barnets mamma är smittad med HBV skall barnet få den första dosen vaccin redan på BB.

Det finns idag tre vacciner mot enbart HBV: Engerix-B, Fendrix och HBVAXPRO. Dessutom finns Twinrix och Ambirix, som skyddar mot både Hepatit A och HBV.

För vaccinering av späda och små barn på BVC finns också kombinationsvaccin (Infanrix Hexa).

Effekt och risk med vaccinationen

Barn som får HBV-vaccin får ett gott skydd. Hur länge skyddseffekten kvarstår är inte helt klart men man räknar med många år, sannolikt hela livet.

Biverkningarna på HBV-vacciner är lindriga och sällsynta. Direkt efter vaccinationen ser man ibland svullnad och ömhet på injektionsstället. I mycket sällsynta fall ses allergiska reaktioner eller biverkningar på blodet. Erfarenheterna med HBV-vacciner är mycket stora och forskningen omfattande. Inga långsiktiga biverkningar har rapporterats.