Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Laktosintolerans

shadow

Laktosintolerans betyder att man får magbesvär av laktos, som även kallas mjölksocker.

Laktos är mjölkens viktigaste kolhydrat – det finns ungefär 70 g per liter i modersmjölk, och 50 g per liter i komjölk.
För att laktos ska kunna tas upp i blodet måste det brytas ner av laktas, ett enzym som finns i cellerna i tunntarmens slemhinna. När det inte finns tillräckligt med laktas blir mjölksockret kvar i tarmen och bryts istället ner av tarmfloran till mjölksyra och gaser.

Laktosintolerans är således ingen allergi. Om barnet är allergiskt mot komjölk är det mjölkproteinerna som framkallar allergiska symtom. Mer om detta finns i artikeln om komjölksallergi.

Symtom

Symtomen vid laktosintolerans brukar komma någon timme efter intag av mjölk eller laktoshaltiga produkter. Besvären består av lösa, sura avföringar, gaser och magsmärtor.

Besvären kan vara alltifrån lindriga till explosionsartade, allt beroende på olika individuell känslighet och hur mycket laktos barnet fått i sig.

Vissa barn tål inte ens små mängder mjölk medan andra kan dricka ett, men inte två, glas mjölk utan att få symtom.

Hur vanligt är laktosintolerans?

Det finns två former, en ärftlig, som även kallas primär eller förvärvad, och en sekundär form.

Den ärftliga formen uppträder vanligen i skolålder eller senare. Den ärftliga laktosintoleransen är så vanlig på jorden att den inte betraktas som en sjukdom, utan som ett normalt tillstånd. Laktosintolerans är mycket vanlig i stora delar av Asien, Afrika, Latinamerika och runt Medelhavet.
I Sverige är det bara några få procent i den vuxna befolkningen som inte tål laktos. Hos invandrare och adoptivbarn är laktosintolerans däremot inte så ovanligt. Den ärftliga laktosintoleransen är alltså ett livslångt tillstånd, som man får anpassa sig till.

Sekundär laktosintolerans beror på en skada i tarmslemhinnan och kan uppträda i samband med vissa mag-tarminfektioner. En annan orsak kan vara obehandlad celiaki (läs artikeln glutenintolerans-celiaki). Den sekundära formen är därför övergående när barnet får rätt behandling eller kost och tarmslemhinnan läker.

Hur ställs diagnosen?

Om ni misstänker att barnet har laktosintolerans bör ni gå igenom barnets kost för att se om det finns ett samband mellan symtom och intag av mjölk och mjölkprodukter som innehåller laktos.
Ta bort all mjölk och alla mjölkprodukter som innehåller laktos under en veckas tid, och notera ifall det blir någon förbättring.
Före skolåldern bör man dock alltid rådgöra med BVC eller söka läkare innan man gör några förändringar i barnets kost.

Det finns dessutom några olika tester för att fastställa om det rör sig om laktosintolerans. Det är vanligt att man idag tar ett blodprov för att se om man bär på anlaget för laktosintolerans. Provet har dock inget värde för undersökning av barn före skolåldern.

Laktosbelastning, undersökning av slemhinnan med s.k. biopsi (vävnadsprov) eller ”andningstest” är andra relativt krävande och sällan använda undersökningsmetoder.

”Låglaktos” räcker ofta

En helt laktosfri kost kan vara svår att hålla – och är sällan nödvändig. Det räcker med en laktosreducerad kost, som även kan innehålla mjölkprodukter med mindre mängder laktos.

Idag är det lättare än tidigare eftersom det finns både laktosfri och laktosfattig mjölk och en del andra laktosfattiga produkter i svenska matvaruaffärer. Yoghurt eller fil tolereras bättre än motsvarande mängd ren mjölk. De flesta laktoskänsliga klarar också av att äta hårdost, som är en viktig källa till kalcium.

Medicin inför kalas eller resa

Det finns också medicin som kan hjälpa, dvs laktasenzym i tabletter eller lösning, att köpa på apotek. Det kan vara ett alternativ att ta till i vissa situationer – t ex på resor och kalas.

Uppdaterad juni 2016

Faktagranskad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

 

shadow

Pollenallergi

Om ditt barn har "hösnuva" under pollensäsongen kan ni gå till läkare för att kontrollera om det rör sig om allergi mot till exempel björk eller gräs.

Läs mer
play-button
shadow

Hej Bebis del 2 av 10 - Säkra hemmet

Hemmet kan vara en farlig plats för din bebis – här finns massor med saker som hen kan skada sig på. I filmen får du tips på hur du går igenom ditt hem rum för rum och gör hemmet till en…

Se filmen här