Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Glutenintolerans - celiaki

shadow

Celiaki, glutenintolerans (eller glutenallergi, som det också felaktigt kallas) är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige.

Celiaki är detsamma som permanent eller livslång överkänslighet för gluten.

Gluten är ett äggviteämne som finns i våra vanligaste sädesslag – vete, råg och korn men inte i exempelvis ris, majs. Numera är det också klargjort att viss havre är glutenfri, och därför kan ingå i en glutenfri diet.

Vad beror celiaki på?

Celiaki tillhör de s.k. autoimmuna sjukdomarna. Hit hör också bl.a. diabetes typ 1 och reumatiska sjukdomar.

Med autoimmun menas att immunsystemet reagerar mot kroppens egna celler. Man vet idag vad som händer när man blir sjuk men inte vad som utlöser sjukdomsprocessen.

Man kan jämföra med diabetes. För diabetes vet man inte heller vad som startar sjukdomen – infektion, kostfaktorer eller någon annan miljöfaktor hos en individ som har en ärftlig disposition?

Men medan diabetes ger tydliga symtom och snar diagnos i sjukvården, så tar det tid innan symtomen utvecklas vid celiaki – och då ofta vagt och otydligt. Sjukdomen kan länge befinna sig i en ”latent fas” och inte ge några tydliga symtom förrän senare i livet.

Symtom

Vid celiaki reagerar immunsystemet på ett s.k. enzym i slemhinneceller i tunntarmen. Det uppstår en inflammation i tunntarmen och det s.k. tarmluddet förstörs så att upptaget av energi och näringsämnen från tarmen försämras.

Detta leder till att barnet utvecklar olika bristsymtom. Tydligast visar det sig hos de minsta barnen, som växer dåligt. Barnen blir magra med tunna armar och ben och ”stor” mage. Samtidigt brukar avföringarna bli stora och lösa.

Många av barnen blir också kinkiga och nedstämda. Hos de äldre barnen kan sjukdomen visa sig som ”psykiska symtom och försenad pubertet.
Symtomen vid celiaki är alltså väldigt varierade och många gånger otydliga.

Hur ställs diagnosen?

När man utreder om ett barn har celiaki gör man först en ordentlig kroppsundersökning och studerar barnets tillväxtkurvor från BVC och eventuellt skola innan man tar särskilda blodprover.
Om blodproverna och symtomen är mycket entydiga kan det i enstaka fall räcka för diagnos. I de allra flesta fall tas också s.k. tunntarmsbiopsi, då man tar prov från tunntarmens slemhinna.

Om man misstänker att barnet har celiaki bör man vända sig till BVC eller barnläkarmottagning. Barnläkarföreningen rekommenderar inte “snabbtester” t.ex. den “självtest” för glutenintolerans, som finns att köpa på apotek.
Man skall inte, som förälder, experimentera på egen hand med glutenfri kost för sitt barn. Det riskerar bara att försvåra och försena den utredning som följer.

Hur vanligt är celiaki?

Studier på senare år talar för att celiaki förekommer hos ungefär en procent av befolkningen.
Hos barn räknar man med att ett barn av 200 insjuknar i celiaki.

Många fall av celiaki upptäcks därför först i vuxen ålder. Det är då omöjligt att säga om den vuxne haft sjukdomen i ”latent fas” ända sedan barndomen.

Kan det vara så att våra uppfödningsrutiner i Sverige provocerar fram sjukdomen redan tidigt i livet hos barn, som ändå skulle fått sjukdomen senare i livet? Ingen kan ännu med säkerhet besvara den frågan. Av samma skäl kan ännu ingen säga om celiaki ökat på senare år eller om det istället är så att vi upptäcker fler fall med ökad medvetenhet och bättre undersökningsmetoder.

Vi vet också att celiaki är vanligare hos dem som har nära släktingar med sådana problem, barn med diabetes och de med Downs syndrom. Man ärver inte sjukdomen celiaki men man kan ärva en genuppsättning som gör en mera ”känslig” eller mottaglig.

Behandling

En glutenfri kost kan först förefalla enkel men många fler livsmedel än vi först tänker på innehåller gluten, t.ex. charkuterivaror och godis. Alla innehållsdeklarationer på färdiglagad mat, konserver, djupfryst etc. måste läsas noggrant.

Som förälder behöver man från början hjälp av dietist för att ordna med glutenfri kost för sitt barn. Det är nämligen viktigt att dieten är strikt glutenfri.

Även små mängder gluten i kosten underhåller slemhinneskadan i tunntarmen. Gluten vid ett enstaka tillfälle är mindre skadligt än även mycket små mängder gluten dagligen.

Då barnet kanske inte reagerar direkt på gluten, som vid en allergi, kan barn och föräldrar tro att sjukdomen ”växt bort”. Men sjukdomen smyger sig på och kan då ge andra symtom än den gav från början.

Barn upp till 16 års ålder kan få vissa glutenfria produkter genom apoteket, på s.k. livsmedelsanvisning utskriven av barnläkare.

Vid obehandlad celiaki finns det ökad risk för benskörhet, svårighet att få barn, tunntarmstumörer, blodbrist, depression och andra tidigare nämnda besvär. Om kosten är strikt glutenfri finns det inga sådana risker.

Går det att förebygga sjukdomen?

Eftersom vi ännu inte vet hur sjukdomsprocessen startar vid celiaki vet vi inte heller hur man kan förebygga celiaki.

Forskningen har dock visat att man inte skall börja med stora mängder gluten i det späda barnet mat. Istället bör man introducera glutenhaltiga livsmedel långsamt, i små mängder, från tidigast fyra månaders ålder och medan barnet fortfarande ammas.

Det händer mycket inom forskningen på det här området. Kanske har vi, rentav, en dag ett vaccin som kan förebygga celiaki.
De föräldrar som vill veta mer kan också vända sig för information och råd till patientföreningen Svenska Celiakiförbundet.

Uppdaterad maj 2016

Faktagranskad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

shadow

Insektsallergi

Ett barn som fått en allvarlig reaktion efter ett insektsstick bör utredas av allergispecialist, och behöver i vissa fall ha akutmediciner till hands jämt.

Läs mer
shadow

Börja träna efter förlossningen

Redan några dagar efter förlossningen behöver du komma igång med träning med lite försiktigare övningar för mag- och bäckenbottenmuskulaturen.

Läs mer