Tonårsnoja eller psykisk ohälsa?
Nästan alla barn och tonåringar visar under sin uppväxt någon gång upp beteenden som väcker oro hos föräldrarna eller andra vuxna. Detta i kombination med att de flesta föräldrar på något plan ibland känner sig otillräckliga och har dåligt samvete kan göra det svårt att dra gränsen mellan vad som är normalt och inte. Svårigheter och osäkerhet är en självklar och naturlig del i barnens utveckling, men när behöver vi vuxna bli oroliga och agera?
Symtombilden skiljer sig från vuxna
– En del saker som en gör under tonårstiden hade oroat oss rejält om det gällde en vuxen som visade ett sådant beteende, till exempel en del starka känsloreaktioner. Han eller hon kan skrika, slå i dörrar och ge sig iväg hemifrån utan att tala om vart. Under tonåren kan det vara så, utan att det behöver vara något fel eller så allvarligt mer än i stunden. Det är dock viktigt att du inte bagatelliserar situationen då känslorna är på riktigt där och då, säger Catarina Nylund, kurator på Bris.
Trots det är den psykiska ohälsan bland unga alarmerande och vi behöver alla hjälpas åt för att stoppa den utvecklingen. När barn och tonåringar mår dåligt är symtombilden ofta mer splittrad än den är för vuxna med samma problem. En deprimerad tonåring behöver t.ex. inte nödvändigtvis te sig nedstämt, utan kan ge uttryck för sitt dåliga mående genom ilska eller irritabilitet eller genom psykosomatiska symtom som t.ex. ont i huvudet eller magen.
Att förstå grunden till en tonårings problem blir ofta något av ett detektivarbete. Att hen inte sover kan bero på att hen är en nattuggla, men kan också betyda att hen är orolig och pressad i skolan eller kanske mobbad.
Det är viktigt att uppmärksamma tidiga tecken på psykisk ohälsa så att vi kan arbeta förebyggande och stötta med rätt insatser i ett tidigt skede. Ser du ett förändrat beteende över en längre tid och att det påverkar vardagslivet på ett negativt sätt är det i regel något du bör agera på.
Lyssna till din magkänsla
Föräldrar har ofta en god magkänsla för när något inte står rätt till, och den magkänslan ska man lyssna till. Det finns saker man kan göra själv men när man känner att man inte räcker till för att hjälpa barnet eller tonåringen bör man söka hjälp. Hjälpen kan riktas både till dig och tonåringen och det är lättare att finnas där om du själv har stöd. Genom att söka stöd för egen del visar du också att det är okej att ta emot hjälp.
Läs om - Att våga vara en viktig vuxen
Se filmen - Tonårsnoja eller psykisk ohälsa?
Text av och uppdaterad mars 2021:
Linda Janze, Familjehjälpen Trygg-Hansa
Barnens försäkringsexpert Trygg-Hansa
Trygg-Hansa samarbetar med Bris
Barns och tonåringars trygghet är viktig för oss. Vi vet att deras välmående stärks av att vi vuxna bryr oss om, vågar vara viktiga och ”lägger oss i” när det behövs. Tillsammans med Bris vill vi bidra i det förebyggande arbetet och därmed främja den psykiska hälsan bland barn och tonåringar.
Du kan också göra skillnad genom att stötta Bris och ge fler barn möjlighet att berätta. Läs mer om Bris och hur du ger dem en gåva här.
Familjehjälpen – vägledning om samhällets stöd
Familjehjälpen är en service för dig som har en barnförsäkring hos Trygg-Hansa och behöver vägledning om samhällets stöd och ersättningar. Det kan t.ex. handla om vilka ersättningar som finns att söka hos Försäkringskassan eller rätten till stöd i skolan. Läs mer om Familjehjälpen.
Försäkra ditt barn
Med vår barnförsäkring är ditt barn försäkrat dygnet runt mot sjukdom och olycksfall.
