Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Barns psykiska hälsa

shadow

”Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga.” Den här rubriken och andra liknande möter oss som föräldrar allt oftare. Det låter skrämmande – men är det sant?

Svåra psykiska sjukdomar och tillstånd som autism har inte ökat. Men visst är det sant, om vi med psykisk ohälsa menar en rad symtom på att unga människor inte mår bra psykiskt.

Deprimerade barn och unga

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen m.fl. genomför återkommande undersökningar om barns psykiska hälsa. Oro, ängslan, stress, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter, huvudvärk är symtom på att barn och unga inte mår bra.

En vanlig invändning när forskarna presenterar resultat från de här undersökningarna är att det handlar om väldigt allmänna symtom, som alltid funnits.

Jo, det är sant, men sedan tjugo år tillbaka har problemen ökat. För att sedan, de senaste åren, minska något i alla åldersgrupper – utom bland äldre flickor.

Det är ett faktum att unga flickor har flera symtom på psykisk ohälsa, som bland annat visar sig genom att fler vårdas och behandlas för depression. Mest tragiskt är att antalet självmordsförsök bland unga kvinnor stadigt ökat under många år.

Ökade krav på att vara ”lyckad”

Hur skall vi förklara den här förändringen? Den ökade ungdomsarbetslösheten? Minskad personal och kompetens inom dagis, skola och fritids, hälso- och sjukvård? Ökad individualisering?

Det sistnämnda har fört med sig en prestations- och framgångskultur med stora yttre och inre krav på att synas och att vara lyckad.

En kultur som lägger betoningen på de individuella möjligheterna, samtidigt som den ger dålig självkänsla och skuldbeläggning när man inte lyckas.

Barn och unga är annorlunda jämfört med för tjugo år sedan:
• De är kroppsligt friskare, spontant mindre fysiskt aktiva
• De är något längre, och framför allt tyngre.
• De är något intelligentare, enligt psykologerna, och samtidigt mindre auktoritetstroende.
• Dagens unga är rikare, mer beresta – men läser inte lika många böcker som tidigare generation.
• De är konsumenter med stor datorvana.

Det här är en väldigt generaliserande beskrivning, men visar ändå på förändringar som inträffat.

I ett större hälsoperspektiv har det skett en förskjutning från ohälsa beroende på fattigdom och okunskap till sjukdomar som är mer relaterade till välfärd och livsstil.

Vi har en växande ohälsa beroende på bristande tillit till oss själva, anhöriga och samhälle. Det är en ohälsa som tar sig uttryck i nedstämdhet, oro, ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk och andra kroppsliga symtom.

Inte lätt att vara förälder

Grunden för den psykiska hälsan läggs i barndomen. Om den psykiska ohälsan kvarstår lång tid kan den senare leda till psykisk sjukdom. Det är därför så otroligt viktigt att vi uppmärksammar barn och ungas psykiska ohälsa.

Ohälsans natur är av den arten att den bäst avhjälps med trygga och kärleksfulla relationer. Men många föräldrar behöver stöd för att kunna erbjuda ett tryggt föräldraskap.

Mödra- (MVC)- och barnhälsovården (BVC) erbjuder föräldrautbildning i grupp. Det är ett bra stöd till nyblivna föräldrar men det är nästan bara mammor som deltar. Det finns dock på en del platser även särskilda pappagrupper.

I allt fler kommuner erbjuder man grupper för föräldrar med äldre barn. Det finns flera olika utvärderade program för föräldrastöd, varav ”COPE” kanske är det mest kända. Fråga gärna socialkontoret i din kommun vad den har ett erbjuda av föräldrastöd!

En statlig utredning för ett par år sedan drog slutsatsen att den viktigaste åtgärden för att minska den psykiska ohälsan vore att höja kvaliteten i skolan.

Vi som föräldrar måste försvara tillgången till personal med kompetens i förskola, skola, fritids men även MVC, BVC, familjecentraler och skolhälsovården mot insiktslösa och kortsiktiga nerdragningar. Den kompetensen behövs för att uppmärksamma och hjälpa barn, som visar symtom på psykisk ohälsa.

Hälsosajter som Familjen är också ett viktigt stöd för ett tryggt föräldraskap – och därmed ett bidrag till en bättre psykisk hälsa bland barn och unga.

Text:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

Fakta om COPE, The Community Parent Education

En föräldrautbildning i grupp där upp till föräldrar delar med sig av sina erfarenheter till varandra. COPE-programmet leds av professionella gruppledare med erfarenhet av barn och föräldrar.

En hörnsten i COPE-programmet är att föräldrar kan och känner sina barn bäst men att man som förälder ibland kan behöva påfyllning i sitt föräldraskap – stöd för att bryta negativa spiraler, tips om nya strategier/sätt att uppfostra barnen på.

Målsättningen med COPE-programmet är att:
• Stärka föräldrars självförtroende och utveckla föräldrarollen
• Ge föräldrar möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter
• Föräldrar ska få praktiska och konkreta strategier i sitt föräldraskap
• Föräldrar ska förstärka positivt beteende hos sina barn och förebygga de negativa

Intresserad? Ring och fråga om COPE eller något annat föräldrastöd finns i din kommun.

shadow

Familjehjälpen

Familjehjälpen är en service som vänder sig till dig som har Trygg-Hansas barnförsäkring och har behov av vägledning i frågor gällande samhällets stöd och ersättningar.

Läs mer
shadow

Säg ja till det nyfödda barnet

Ett nyfött barn behöver och förtjänar mycket uppmärksamhet. Barnet måste få uppleva att det är det finaste som finns på jorden för sina föräldrar.

Läs mer