Familjen

Kränkningar och mobbning

Elaka bilder som sprids som en löpeld eller hånfulla kommenterar som delas vidare. Kränkningar på internet drabbar många unga. Vad bör du göra om ditt barn utsätts? Och vart kan du som förälder vända dig för råd och hjälp?

Kränkningar mot barn på internet eller via mobilen har drabbat ungefär en tredjedel av unga mellan 10 och 16 år. En av tio har dessutom utsatts för nätmobbning.

För den som mobbas är det som sker på internet ofta sammankopplat med andra platser, såsom skolan. I den senaste Friendsrapporten (2019) var kränkningar via nätet och/eller mobilen den tredje vanligaste kränkningen som utförs av andra elever.

Vad räknas som nätmobbning?

Precis som med andra former av mobbning handlar nätmobbning om att samma person utsätts för upprepade former av kränkningar. Därför brukar vanligtvis en enskild kränkning inte räknas som mobbning, men här kan nätmobbning skilja sig.

För på internet kan ett elakt inlägg, som laddas upp en gång, snabbt spridas vidare och delas eller ”gillas” av fler och fler mottagare. Detta blir i sig en upprepning av kränkningarna – alltså mobbning.

Kom ihåg att definitionen av vad som är en kränkning är subjektiv och handlar om huruvida det utsatta barnet upplever något som en kränkning.

Hur ska föräldrar tänka om ens barn drabbas?

Det är inte konstigt om det känns svårt att hänga med i barnens medievanor och förstå alla avancerade appar. Men tänk på att kommunikation på internet i slutändan handlar om sociala relationer, och där är det du som vuxen som har störst kunskap. Här följer några goda råd om ditt barn utsätts på nätkränkningar:

  • Erbjud stöd: Ditt barn kan behöva din hjälp att kontakta den som lagt upp de taskiga inläggen. Men ta hänsyn till att det kan vara jobbigt att prata ut om mobbning. Det är heller inte säkert att barnet vill ”skvallra”, för ofta är ju de inblandade samma personer som barnet riskerar att möta varje dag i skolan.
  • Håll tillbaka ilskan: När något drabbar ens barn är det lätt hänt att man reagerar instinktivt och genast vill ”sätta dit” mobbaren med alla medel. Men om du reagerar med ilska finns risk att ditt barn inte vågar komma till dig nästa gång något händer.
  • Kontakta skolan: Eftersom mobbning på nätet och i verkliga livet ofta hänger ihop kan en bra första åtgärd vara att kontakta skolan. Enligt skollagen är skolan skyldig att aktivt ingripa mot all slags mobbning som kan påverka barnets skoldag negativt.
  • Ta lärdom av andra: Det finns goda erfarenheter att hämta från andra vuxna på föräldratelefonen hos BRIS eller Rädda Barnen. Även Friends har rådgivare som både barn och föräldrar kan kontakta.

Åtgärda snabbt och smart

Om kränkande inlägg om ens barn ligger ute på internet vill du så snabbt som möjligt få dessa nedtagna, men även säkerställa att mobbaren ställs inför konsekvenser för sitt beteende. Här följer några steg för hur du kan gå tillväga.

  1. Börja med att spara ned och ta skärmdumpar. Då finns bevis, även om den som publicerat väljer att ta bort eller ändra inlägget. Dokumentation av konversationer, sms och bilder kan vara viktiga delar i skolans utredning eller vid en eventuell polisutredning.
  2. Största chans till att snabbt få bort ett kränkande inlägg från internet är att gå direkt till källan, det vill säga kontakta och resonera med den person som lagt upp bilden, videon eller texten.
  3. Fundera i nästa steg på att prata med dennes föräldrar, alternativt lärare på skolan, lite beroende på barnens ålder.

Sociala medier som Instagram, Facebook och Snapchat har verktyg för att anmäla och få kränkande inlägg nedtagna. Om innehållet är så allvarligt att det kan vara brottsligt, bör ni även överväga en polisanmälan.

De populära sociala medierna och deras verktyg mot kränkningar

Ett exempel på en vanlig nätkränkning, som drabbat mer än var tionde elev i årskurs 6–9, är att någon publicerat en bild eller film på personen mot dennes vilja.

Just bild och film är metoden för att kommunicera på Snapchat och Instagram, som är de populäraste sociala medier-plattformarna bland barn i högstadieåldern, före exempelvis Facebook. De stora sociala medierna har användarregler som inte tillåter publicering av sådant som kan anses kränkande mot andra. Men om det skulle ske finns verktyg för att anmäla detta.

På Snapchat kommunicerar användarna via text, bild och videomeddelanden som raderas efter en kort stund – så kallade Snaps - eller via ”Stories” som flera användare kan se under ett dygn. Dessa meddelanden går att anmäla direkt i appen, och det går även att anmäla användare för kränkande beteende via ett webbformulär hos Snapchat.

Även på Instagram går det att skicka in en anmälan mot ett publicerat foto, video, kommentarer eller profiler där någon mobbas eller trakasseras, för att få detta granskat av plattformen.

Källor:

Friendsrapporten 2023

Svenskarna och Internet 2022

Anmäl trakasserier på Instagram

Anmäl kränkningar på Snapchat