Barnets rättigheter finns i vardagen. I allt från rätten till lek, vila och fritid, till att skyddas från våld och övergrepp och att barnet ska få göra sin röst hörd och vara delaktig i beslut. Det är lätt att tänka att frågorna är enkla och självklara, de flesta vill ju barnets bästa och tycker rättigheterna är viktiga. Men på vilket sätt kan rättigheterna påverka vardagen med och för barn? Och hur pratar man med sitt eller andras barn om rättigheterna?
Att bevaka barnets rättigheter och göra dom kända för barnet är vuxnas ansvar. Det gäller bland annat föräldrarna och de som arbetar med och möter barn i sin verksamhet. Barnkonventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter, alltså att varje enskilt barn har rätt att få just sina specifika behov tillgodosedda, vilket förstås påverkar vardagen för oss föräldrar.
– Barn är olika och har olika behov. För att bevaka och försvara barnets rättigheter måste man dels känna till barnkonventionen och dels känna till varje barns behov och önskemål. Tar man sig tid för samtal och att lyssna på barnet är det lättare att veta vad barnet behöver, önskar och tycker om sin vardag, så att man som vuxen vet hur man ska föra barnets talan och ibland kanske säga ifrån och agera om barnets rättigheter inte blir respekterade, säger Paulina Gunnardo, beteendevetare som utbildar om barns utveckling och barns rättigheter.
Centralt i barnkonventionen är barnets rätt att göra sin röst hörd och att vara delaktig i beslut som rör barnet. Att barn har rätt till delaktighet kan för en del tolkas som att mycket ansvar hamnar på barnet. Men egentligen läggs ansvaret på oss vuxna.
– Utmaningen för oss föräldrar är att se till att barnen får information så att de kan bilda sig en egen uppfattning och åsikt. Vi måste se till att de får utrymme så att vi kan lyssna på dem och att de kan vara delaktiga i beslut. Utmaningen handlar också om att kunna ta hänsyn till barnets ålder, mognad och personlighet så att barnet ska kunna uttrycka sig på ett sätt som passar. Men det är alltid vuxna som har det övergripande ansvaret, fortsätter Paulina.
När man talar om barnets rättigheter talar man ofta om barnperspektivet och barnets perspektiv. Barnets perspektiv kan bara barnet själv ha. Om vi vill förstå barnets perspektiv behöver vi fråga och lyssna och sätta oss in i barnets situation. Barnperspektiv handlar om att ha koll på barn generellt, exempelvis hur ett barn kan vara som 3-åring, 10-åring eller 15-åring. Det handlar om att vuxna vet saker som barn oftast inte vet, som att ha koll på hur samhället är uppbyggt och att den vuxna kan se faror och konsekvenser som barnet inte ser.
Att vuxna både har ett barnperspektiv och barnets perspektiv, och tar det övergripande ansvaret, är tillsammans viktigt för barnets bästa.
När barn och unga har kunskap om sina rättigheter är det lättare för dem att känna sig trygga, att stå upp för sina behov och åsikter, att tänka kritiskt, våga ifrågasätta och argumentera för sin sak. Det medför ofta en ökad förståelse och respekt även för andras rättigheter och behov.
Att barn är jämlika individer med samma rättigheter som vuxna går som en röd tråd genom hela barnkonventionen.
Ju äldre barnet blir desto mer kan det se helheten och hur man kan ta beslut som är bra för alla, fast på olika sätt. Därför är det viktigt att prata med sitt barn om barnets rättigheter, utifrån barnets ålder och mognad. Känn av och lyssna in vad som är en bra nivå för just ditt barn.
Text: Paulina Gunnardo
Beteendevetare, utbildar om barns utveckling och barns rättigheter
Barns oro tar sig olika i uttryck. Här finns tips på hur du kan upptäcka om ditt barn är oroligt och på vilket sätt du kan stötta.
Sätt vettiga och tydliga gränser för ditt barn. Det är en utmärkt utgångspunkt för barnets orientering kring livets spelregler, en viktig del av uppfostran.
Många föräldrar som är i kontakt med Trygg-Hansas service Familjehjälpen har frågor om stöd från Socialtjänsten. Ta del av vanliga frågor och svar om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade här.