ADHD hos barn

Vad är ADHD?

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som förekommer hos cirka fem procent av alla skolbarn. Barn med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har bland annat svårigheter med koncentration, uppmärksamhet, reglering av aktivitetsnivån, impulskontroll, perception och med sin språkliga förmåga.

Problemen kan variera under olika perioder i livet och kvarstår för det mesta under ungdomstiden och även upp i vuxen ålder.

Symtom – hur märks det att någon har ADHD?

När man har ADHD är det vanligt att man har svårt för att koncentrera sig, och att hålla kvar uppmärksamheten (A:et står ju för "Attention").

Ett annat symtom är att det kan vara svårt att anpassa aktivitetsnivån till vad situationen kräver. Personer med ADHD är därför ofta överaktiva för att höja sin vakenhet. Det kan ta sig uttryck i att gunga på stolen eller plocka med saker.

Hyperaktivitet är den mest kända beteendeavvikelsen vid ADHD. Den kan dock ta sig andra uttryck än att ha svårt att sitta still.

Skillnaden mellan ADHD och ADD

En del personer med ADHD är tvärtom mycket lugna och passiva, så kallat hypoaktiva. Tidigare kallades den funktionsnedsättningen för ADD men numera kallar man båda diagnoserna för ADHD, eftersom grundproblematiken är densamma. Dessutom växlar ofta aktivitetsnivån i perioder mellan hyperaktivitet och hypoaktivitet.

Barn som är hypoaktiva hamnar lätt i skymundan

Det är viktigt att komma ihåg att hypoaktiva människor kan ha samma uppmärksamhetssvårigheter som hyperaktiva. Barn som är hypoaktiva kan vara initiativlösa, ber inte om hjälp och kan tyvärr bli bortglömda lätt.

ADHD i kombination med motoriska svårigheter

Man kan även ha ADHD med DCD (Developmental Coordination Disorder) som kännetecknas av svåra motorik- och perceptionsproblem. Grovmotoriska svårigheter kan yttra sig som klumpighet och balansproblem. De här barnen har ofta svårigheter att lära sig cykla, simma och sparka boll.

Finmotoriska problem yttrar sig i svårigheter att knyta knutar, knäppa knappar, forma bokstäver och rita.

Perceptionsstörningar innebär att personens förmåga att ta till sig intryck från omgivningen via de fem sinnena – syn, hörsel, känsel, smak och lukt - är störd.

Vanligast hos dessa barn är förmodligen problem med den auditiva perceptionen, det vill säga hörseln. Ofta störs de av ovidkommande ljud och har svårt att anpassa sin egen röststyrka. Miljöer med många intryck och höga ljudvolymer upplevs ofta som mycket tröttande.

Varför får man ADHD?

Det finns många orsaker till att barn får ADHD, men i många fall anses de vara ärftliga. Tillstånden kan ha uppstått till följd av skador i nervsystemet, uppkomna under fostertiden, förlossningen eller första levnadsåret.

Det finns inga belägg för att psykosociala faktorer såsom brister i familjeförhållanden, traumatiska händelser eller andra miljöfaktorer skulle förklara uppkomsten av ADHD.

Problemen för barn med ADHD har att göra med brister i de exekutiva funktionerna, det vill säga de processer i hjärnan som bland annat har med planering, organisation, samordning och impulsreglering att göra.

Arbetsminnet kan också vara påverkat vilket gör att det kan vara svårt att hålla flera saker i huvudet.

Utredning och diagnostik av ADHD

Det finns inget enkelt ADHD-test som kan ge svar på om en person har ADHD eller inte. För att avgöra om en person har ADHD krävs det att man gör en noggrann utredning där man samlar information från olika källor samt värderar och drar rätt slutsatser av denna.

Oftast innefattar en ADHD-utredning intervjuer med barnet, föräldrar, förskole- och skolpersonal, psykologiska tester och medicinsk undersökning.

Behandling och medicinering

Det finns ingen behandling som botar ADHD, däremot finns det effektiva metoder för att minska symtomen och förhindra tillkommande svårigheter.

Psykosociala och pedagogiska insatser är det vanligaste sättet att påverka ADHD-symtomen. De består till stor del av rådgivning och utbildning i vardagligt bemötande. När det gäller barn kan det innebära att man erbjuder föräldrarna särskilda utbildningsprogram.

Om medicinering blir aktuell består behandlingen av farmaka som ges i låga doser, anpassat för barnet. Ansvarig läkare förskriver.

Vikten av bra vanor och rutiner

Personer med ADHD behöver en väl strukturerad vardag och hjälp i sin planering. Det är viktigt att uttrycka sig enkelt, kortfattat och entydigt.

Att sätta gränser och att tala om vad man har för förväntningar underlättar, liksom att ge uppskattning. Snabb feedback är viktigt, därför kan interaktiva dataprogram vara bra hjälpmedel. De här barnen behöver ibland ta pauser och få röra på sig.

Så blir ADHD för en vuxen

Uppföljning av barn med ADHD visar att minst hälften har kvar sina svårigheter med uppmärksamhet och koncentration som unga vuxna. Överaktiviteten och impulsiviteten avtar ofta med stigande ålder.

Omvårdnadsbidrag

Ett barn med ADHD kan ha rätt till omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan. Ett omvårdnadsbidrag kan hjälpa till om barnet behöver särskild vård, träning eller praktisk hjälp i vardagen. Omvårdnadsbidraget ges på flera olika nivåer, beroende på hur stora problemen är. Föräldrar som får omvårdnadsbidrag har även rätt att gå ner 25% i arbetstid. Här kan du läsa mer om omvårdnadsbidrag.

Stöd i vardagen och skolan

Det är viktigt att ett barn med ADHD får rätt stöd runtomkring sig, både hemma och i skolan. Får barnet bara rätt förutsättningar och individuellt stöd kan vardagen med en ADHD-diagnos fungera riktigt bra. Skolan har ett stort ansvar i att ge stöd. Här kan du läsa mer om vilket stöd barnet har rätt till i skolan.

Ersättning för ADHD i barnförsäkringen

Visste du att du kan få viss ersättning för ADHD från Trygg-Hansas barnförsäkring? Om ditt barn har fått en ADHD-diagnos är du välkommen att kontakta oss. Då utreder vi om det kan finnas rätt till ersättning.