Familjen

Kränkningar på nätet - nätmobbning

”Du är så jävla ful, stick och häng dig någonstans!”

Vad gör du om ditt eget eller någon annans barn blir hotat, hånat eller uthängt på nätet?

Kanske dyker det upp en elak bild eller en taskig kommentar som får allt fler ”Gilla” i Facebook eller någon blogg.

Idag har var tredje ung mellan 10 och 16 år blivit utsatt för kränkning på nätet eller via mobilen. För två år sedan var det runt var tionde barn i samma åldersgrupp som råkat ut för detta. I de flesta fall vet barnet precis vem det är som lagt ut kränkningen.

6 procent uppger att de är nätmobbade, vilket motsvarar 1-2 barn i varje klass.

För ett par år sedan var Facebook den digitala plattform där flest blev utsatta, men spelvärlden verkar vara ett forum där nätmobbning förekommer allt oftare.

Vad räknas som nätmobbning?

Nätmobbning i form av olaga hot eller förtal är olagligt och straffbart, precis som andra former av mobbning.

Att bli kränkt en enda gång brukar inte betecknas som mobbning. Mobbning är när samma person utsätts för kränkningar om och om igen. Men på nätet kan ett enda elakt inlägg ses och ”gillas” av allt fler, kränkningarna fortsätter alltså.

Mobbning på nätet kan anmälas till polisen, precis som brott som sker IRL, ”In Real Life” - alltså i den fysiska världen. Det finns ingen särskild lag mot just kränkningar på nätet, men den kan räknas som brott genom t.ex. reglerna om förtal, ofredande eller sexuellt ofredande. (5:1 BrB, ofredande, 4:7 BrB och sexuellt ofredande, 6:10 BrB).

Definitionen av en kränkning är annars subjektiv, dvs när det utsatta barnet upplever något som en kränkning. Ibland bildas t ex grupper av typen ”vi som tycker att XX borde byta tröja lite oftare” eller liknande. Det här är en avancerad form av mobbning som av barnen kan upplevas som lite legaliserad eftersom det finns en grupp, och ”det är ju bara på skoj”. Här kan vi vuxna göra mycket genom att prata – mycket - om vad som är okej och inte.

Mobbning på nätet – både lättare och svårare att bemöta

Brott som begås på internet är svåra att utreda, både tekniskt och juridiskt. En anonym person bakom ett nätkonto kan vara svår att ställa till svars.

Å andra sidan kan en konkret, och faktiskt dokumenterad, kränkning, vara lättare att bemöta än viskningar och blickar i skolan. Kanske behöver ditt barn hjälp och stöd i att kontakta den som lagt upp de taskiga inläggen. Om barnet orkar, vill säga – han eller hon vill kanske inte ”skvallra”, dessutom kan det vara direkt plågsamt att prata om elakheterna. Ofta är ju de inblandade samma personer som barnet riskerar att möta varje dag, i skolan eller därefter.

Som klok förälder kan du alltid stötta på något sätt. Det brukar dock inte vara så bra att du reagerar med ryggmärgen och genast vill ”sätta dit” mobbaren – tänk efter först även om du blir upprörd. Reagerar du med ilska finns en risk att ditt barn inte vågar komma till dig nästa gång något händer.

Kränkningar på och utanför nätet hänger ofta ihop, och barnen träffar kanske varandra dagligen. Att kontakta skolan kan vara ett bra första steg för att gå vidare.

Råd från andra erfarna vuxna kan du få på föräldratelefonen hos BRIS eller Rädda Barnen.

På Friends hemsida finns en hel del info som är bra känna till vid nätmobbning.

(Se länkar längst ned).

Åtgärda så snabbt det går

Störst chans att få bort ett kränkande inlägg snabbt har ni om ni kontaktar och resonerar med den person som lagt upp bilden, videon eller texten. Fundera annars över att prata med föräldrar, alternativt lärare på skolan, lite beroende på barnens ålder. En anmälan till sajten (t ex instagram, facebook, youtube) kan vara värt ett försök. Fungerar inte detta, eller om kränkningen kan anses allvarlig, bör ni överväga en polisanmälan.

Vid nätmobbning ger Friends rådet att alltid kopiera ned en bild eller göra en utskrift av skärmen ”skärmdump” innan den som lagt in texten hinner ”fixa till” den. De flesta barn förstår mycket väl att de gått över gränsen, och vill förmodligen inte att föräldrarna ska få reda på vad han eller hon skrivit.

Radera inte heller obehagliga sms eller elaka kommentarer på barnets egen blogg/sida utan att först dokumentera dem. Konversationer, sms och skärmdumpar kan vara viktiga delar i skolans utredning och vid en eventuell polisutredning.

Ofta kan det kanske räcka med att inlägget bara tas bort eller skrivs om, även om man egentligen också skulle vilja ha en rejäl ursäkt. Att vi som vuxna markerar var gränsen går är dock viktigt, både för det utsatta barnet och för den som publicerat kränkningen.

Skolan har ett ansvar

Det kan vara extra svårt att göra något åt kränkningar ifall det är många barn inblandade. Men i skollagen står det att skolan är skyldig att ta tag i all slags mobbning som kan påverka barnets skoldag negativt. Prata i första hand med klasslärare eller mentor, i andra hand med rektor. I tredje hand kontaktar ni skolans huvudman – för kommunala skolor är det kommunen, för privata skolor är det skolans styrelse.

Skolan kan exempelvis göra utskick till vissa föräldrar om vad som hänt, eller till alla familjer om nätmobbning mer allmänt. Ett sådant utskick kan göra att man pratar om vad som inte är okej, och faktiskt olagligt, hemma hos alla barn som agerat taskigt.

Om du känner att skolan inte gör tillräckligt kan du vända till Barn- och elevombudet, BEO, hos Skolinspektionen.

Sajternas ”Anmäl”-funktioner

Att "flagga" ett inlägg brukar inte alltid räcka - råkar barnet ut för en kränkning så gör även en anmälan, det brukar finnas i en annan funktion på sajten.

Seriösa sidor har moderatorer som granskar och kan ta bort kränkande inlägg. Både facebook och youtube ger möjlighet att kommentera och ”gilla” inlägg. Dessutom kan andra ”gilla” de bilder eller kommentarer som därefter läggs upp, typ ”ja du har rätt hon är så jävla ful”. Det är lätt att förstå hur tungt det måste kännas för ett barn när massor av kompisar har tryckt ”tummen upp” för en elak kommentar om honom eller henne.

Facebook har en policy att plocka bort inlägg som bedöms som mobbning. Men ofta är skadan redan skedd, ”alla” har ju redan sett kommentaren eller bilden.

Instagram, sajten som bygger på bilder plus eventuell kort kommentar, ger möjlighet att ”gilla” inlägg, men inte de kommentarer som ges.

Ett ofördelaktigt foto av barnet, utan direkt kränkande kommentarer, kan vara svårt att få bort genom att hänvisa till lagen - man får nämligen publicera bilder ”för privat bruk”.

De flesta sajter har regler som man måste godkänna för att kunna skapa ett konto. Att inte publicera sådant som kan anses kränkande mot andra hör i allmänhet till dessa.

Youtube har en ”Anmäl”-funktion, där man kan rapportera om man själv eller någon annan mobbas på nätet. Den fungerar dock dåligt då Familjens redaktör testar att anmäla en kränkning av en 12-årig pojke. Först efter ett mail direkt till huvudkontoret i USA får vi kontakt med en svensk person som granskar länken, och videon försvinner från sajten.

Kom ihåg att kränkningar via nätet INTE handlar om att kunna något om teknik - de handlar om sociala relationer. Och där är det alltid du som är vuxen som har de största kunskaperna.

Friends har tagit fram fem principer för hur du som förälder kan bidra till att förebygga nätmobbning, hur du kan vara en klok nätguide utan att ”snoka” i barnens sociala relationer. Både barn och föräldrar är välkomna att ringa eller maila Friends rådgivare för att få tips och hjälp i ett konkret fall.

Vad gör ditt barn på internet? Här finns både sidor och personer som man helst inte skulle vilja att de någonsin kom i kontakt med. Lär ditt barn att bidra till ett sjysst nätklimat och känna igen varningssignalerna - läs Familjens fakta och tips om internet och barn 9-15 år.


Författare:

Åsa Fagerström, medicinjournalist

Granskad av:

Olle Cox, nätexpert på Friends