Föräldrapenning

Hur mycket får man i föräldrapenning?

Om du har arbetat före förlossningen baseras din föräldrapenning  på din SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Då ligger föräldrapenningen på knapt 80 procent av din inkomst.

Har du inte arbetat så länge (normalt 240 dagar) att du kan få en föräldrapenning som baserar sig på inkomst får du ersättning på grundnivå. Grundnivån för föräldrapenningen ligger på 250 kronor per dag (2026).

De här reglerna gäller för de första 180 dagarna. Därefter kan du få ersättning på sjukpenningnivå ifall det ger dig högre föräldrapenning.

Föräldrapenningen betalas ut i slutet av varje månad.

Betalar man skatt på föräldrapenningen?

På föräldrapenningen betalar du skatt, precis som på sjukersättning och inkomst. Skatten ligger normalt på runt 30 procent. Du betalar däremot inte skatt på det barnbidrag som kommer varje månad.

Hur många dagar får man ta ut?

Om du har gemensam vårdnad om barnet ihop med en annan förälder har ni båda rätt till 240 dagar med föräldrapenning. Om någon av er inte vill vara hemma alla sina dagar kan ni överlåta max 180 av dessa dagar på den andra föräldern.

Om du har ensam vårdnad om barnet har du rätt att ta ut alla 480 dagarna själv.

Så ansöker du om föräldrapenning

Du ansöker om föräldrapenning hos Försäkringskassan. Det intyg om graviditet som tidigare skickats in till Försäkringskassan fungerar som en första anmälan om föräldrapenning. Du anger vilka dagar du vill ha ersättning för, och på vilken nivå (hel föräldrapenning, tre fjärdedels, halv, en fjärdedel eller en åttondels).

När barnet är fött och den andra föräldern så småningom vill ta ut föräldrapenning, behöver ni göra en ny ansökan. Detsamma gäller om någon av er arbetar en period och sedan vill återuppta föräldrapenningen.

Du har rätt att ta ut hel eller del av föräldrapenning före beräknad förlossning, max 60 dagar i förväg. Läs mer om vilka ersättningar som kan vara aktuella under graviditeten.

Att spara dagar och förlänga föräldraledigheten

Kanske har ni möjlighet att leva lite billigare om någon av er är hemma? Eller jobba lite extra hemifrån när barnet blir större? Om ni inte tar ut hel ersättning under alla perioder har ni möjlighet att dra ut på tiden för föräldraledighet.

Om du som helt föräldraledig vill behålla din SGI, måste du ta ut minst fem hela föräldrapenningdagar per vecka från att barnet har fyllt ett år.

Många föräldrar sparar några dagar tills dess att barnet börjat förskolan, till exempel för att kunna förlänga semestrarna framöver.

För barn som är födda före den 1 jan 2014 har ni rätt att ta ut föräldrapenning tills dess att ert barn avslutat första året i grundskolan, eller före den dag barnet fyller åtta år.

Är barnet fött efter 1 jan 2014 kan ni spara föräldrapenning till och med den dag barnet fyller tolv år eller när barnet slutar i årskurs 5 i grundskolan – dock max 96 dagar sammanlagt till tiden efter det att barnet fyllt fyra år.

Om ni har gemensam vårdnad kan inte den ena föräldern ta ut alla föräldrapenningens 480 dagar. 90 dagar på sjukpenningnivå är reserverade för den andra föräldern för barn födda efter 1 januari 2016.

Kan båda föräldrarna vara lediga samtidigt?

Under barnets första år kan båda föräldrarna ta ut föräldrapenning för samma dagar, så kallade dubbeldagar. Max 30 sådana dagar får ni ta ut, men tänk på att varje dag då räknas som 2 dagar av den totala föräldraledigheten.

Får ni tvillingar – eller ännu fler barn – får ni vara hemma samtidigt under en längre tid, och totalt 180 extradagar för varje barn utöver det första.

Det kan också hända att den som är hemma med barnet blir sjuk, och så dålig att det blir svårt att ta hand om barnet. Under en sådan period kan han eller hon ha rätt till sjukpenning medan den andra föräldern kan ansöka om föräldrapenning.

Inte bara biologiska föräldrar kan få föräldrapenning

Normalt är det barnets föräldrar eller ”förordnad vårdnadshavare” som får föräldrapenningen. Den eller de som tar emot ett barn för adoption har också rätt till sådan ersättning.

Föräldrapenning kan även betalas ut till en person som bor tillsammans med föräldern. Detta gäller då han eller hon

• har, eller har haft, andra gemensamma barn med föräldern
• är, eller har varit gift, med föräldern
• är, eller har varit, registrerad partner med föräldern.