Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Reflux - GERD

shadow

Reflux betyder ”återflöde”. Gastroesofageal reflux innebär att magsaft rinner tillbaka upp i matstrupen.

Det är viktigt att skilja mellan normal (=fysiologisk) reflux av magsaft och onormal (=patologisk, sjuklig) reflux.

Hos spädbarn är det helt normalt att maginnehåll kommer upp i matstrupen så ofta som flera gånger varje timme. De flesta spädbarn kräks en eller flera gånger dagligen, vilket är helt normalt.

Även hos äldre barn och vuxna är kort reflux av maginnehåll till matstrupen något som sker minst en gång per timme, dygnet runt. Ibland uppfattas denna reflux som sura uppstötningar, men de flesta refluxer passerar obemärkt förbi.

Barnet kan däremot få symtom av sin reflux ifall maginnehållet stannar kvar i matstrupen under flera minuter – eller ännu längre – liksom om refluxerna sker tätare än vad som är normalt. Vi talar då om patologisk reflux, refluxsjukdom, eller på engelska gastro-esophageal reflux disease, ofta förkortat GERD.

Symtom

Symtomen på refluxsjukdom (GERD), beror på barnets ålder. Det kan handla om att spädbarnet i perioder, ofta nattetid, tycks otröstligt (vilket ibland kan vara svårt att skilja från tremånaderskolik) eller tappar matlusten. Barnet kan bli blekt eller drabbas av attacker av livlöshet.

Besvären brukar oftast minska efter 18 månaders ålder då anatomin i magsäck och matstrupe ”vuxit till sig” så att matstrupens nedre del förmår förhindra patologisk reflux.

Hos en del barn äldre än 18 månader ses kvarvarande GERD som då ofta behöver behandlas. Ibland kan GERD då leda till försämrad tillväxt, problem med dålig andedräkt eller tänder med mycket karies.

Orsaker

GERD hos äldre barn och vuxna uppstår då normalt matstrupsskyddande mekanismer sätts ur spel:
Den övre magmunnens ringmuskel förväntas ”hålla tätt”. Vissa födoämnen och droger kan påverka den så den slappnar av och därmed fungerar sämre; kaffe, choklad, lakrits, pepparmint, alkohol och tobak sänker muskelanspänningen i övre magmunnen.
En annan skyddande mekanism är en lagom nivå av syraproduktion i magsäcksväggen. Mer saltsyra leder till surare maginnehåll och därmed ökad risk för reflux. Stress – både psykisk och fysisk, kan öka saltsyraproduktionen.
En tredje faktor är magsäckens förmåga att tömma sitt innehåll till tunntarmen: Ju effektivare tarmrörelserna, den så kallade peristaltiken, fungerar desto mindre är risken för gastroesofageal reflux.

Och här kommer komjölken in: Den innehåller helt andra proteiner än human mjölk, dvs bröstmjölk. Detta kan hos vissa barn leda till allergiska reaktioner och en inflammation i slemhinnan, vilket gör att den underliggande tarmväggens rörlighet fungerar sämre. Därmed får magsäcken nedsatt förmåga till peristaltik, det sura maginnehållet blir kvar längre och riskerar gå åt andra hållet, det vill säga uppåt.

Oftast orsakas gastroesofageal reflux av en kombination av ovanstående olika komponenter. Men väldigt ofta blir särskilt de yngre barnen hjälpta av enbart komjölksproteinfri kost.

Undersökning och utredning

Oftast är en noggrann symtombeskrivning tillräcklig utredning. Endast undantagsvis kan mätning av pH-värdet i matstrupen, röntgen av matstrupen eller så kallad gastroskopi komma ifråga.

Behandling och prognos

Behandlingen består i första hand av komjölksproteinfri diet eller diet fri från andra näringsämnen som tycks utlösa besvären. Vilka dessa näringsämnen kan vara varierar ofta från barn till barn.
Fet mat bromsar tarmens rörlighet och ökar risken för reflux.

Små barn kan ibland vara hjälpta av förtjockningsmedel i till exempel kvällsvällingen för att minska refluxen nattetid. Ibland kan barnet behöva komplettera dietbehandlingen med magsyrahämmande läkemedel.

I mycket ovanliga fall av svåra refluxbesvär kan kirurgi där man försöker ”täta till” magmunnen komma ifråga, men detta är ovanligt, och leder inte alltid till symtomfrihet.

GERD har en god prognos. Oftast växer problemen bort inom 1-2 år, men långvarig behandling med magsyrahämmare kan bli aktuellt i vissa fall.

Uppdaterad aug 2016

Faktagranskad av:
Henrik Arnell, barnläkare, överläkare

shadow

Rotavirus - maginfluensa symtom och behandling

Rotavirus ligger ofta bakom maginfluensa med diarré hos barn. I Sverige finns idag vaccin, men alla barn vaccineras inte rutinmässigt.

Läs mer
shadow

Trafikfarliga sportlovsveckor

Sportlovsveckorna är den mest olycksdrabbade perioden på året på landets vägar. Vanligaste skadorna under denna period är kollisionsskador bakifrån på grund av halt underlag och ökad trafik.

Läs mer