Ätstörningar hos barn och unga

Under tonåren kan det uppstå problem med ätstörningar. Det är en period då det ofta kan vara svårt att skilja ätstörningar från sådan aptitlöshet som orsakas av olycklig kärlek, nedstämdhet, vantrivsel eller depression.

Viktfixering eller ett problematiskt förhållande till mat kan i vissa fall börja ännu tidigare, redan i tio till tolvårsåldern.

Om ditt barn börjar gå ned i vikt är det en bra början med ett läkarbesök, om inte annat för att utesluta att kroppsliga sjukdomar ligger bakom.

Ätstörningar är vanligare hos flickor än pojkar, men det finns troligtvis ett stort mörkertal. Dessutom upptäcks ätstörningar hos pojkar ofta senare.

Olika typer av ätstörningar

Anorexi

Anorexi börjar inte sällan som en bantning som leder till en allt större fixering vid att äta minimalt. Ätstörningen kan få extra skjuts av den positiva uppmärksamhet som barnet ofta får när det lyckas gå ned de första kilona. Den egna kroppen uppfattas sedan som överviktig även om den är onormalt mager.

Bulimi

Bulimi innebär att den drabbade försöka göra sig av med den mat som han eller hon inte lyckats undvika att äta, genom till exempel framkallade kräkningar. Bulimi är vanligare än anorexi, men eftersom kroppsvikten ofta förblir mer normal kan problemen vara svårare att upptäcka.

Ortorexi och idrottsanorexi

överdriven viktkontroll inom någon slags idrott kallas tillståndet idrottsanorexi. En ohälsosamt extrem strävan efter en hälsosam livsstil i allmänhet kallas ortorexi.

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning innebär att den drabbade äter stora mängder mat på kort tid, men utan att göra sig av med den genom kompensation. Det kallas även för BED (Binge Eating Disorder). Till skillnad från andra typer av ätstörningar går den drabbade ofta upp i vikt och får övervikt eller fetma. Vikten kan även stå still eller pendla, ifall hetsätningen enbart förekommer under vissa perioder

Ätstörning UNS – utan närmare specifikation

Det är inte ovanligt att olika ätstörningar avlöser varandra - anorexi går till exempel. ofta över i bulimi efter en tid. Dessutom kan personer vara ätstörda utan att falla inom ramarna för anorexi, bulimi eller ortorexi. Då kallas det ätstörning UNS, vilket står för utan närmare specifikation.

Symtom på ätstörning

Vid en ätstörning är det vanligt att den drabbade får symtom som håravfall, magbesvär, låg puls, frusenhet, yrsel och trötthet.

Andra varningstecken kan vara

• snabb viktminskning
• fanatiskt tränande
• störd menstruationscykel
• ovilja äta tillsammans med familjen
• bylsiga tjocka kläder
• frusenhet
• överdrivet intresse för kroppen och utseendet
• intresse för matlagning – om andra äter
• rastlöshet eller ångest efter maten.

Vad ska man göra som förälder?

Som förälder bör du vara uppmärksam på varningstecken – fråga, lägg dig i, håll koll. Men försök att undvika för mycket tjat om att barnet måste äta mer, det hjälper inte. Ungdomar med ätstörningar brukar bli bra på att lura omgivningen, så att matvanorna ska verka normala.

Behandling av ätstörningar

Övergående och lindriga anorexi- eller bulimiliknande symptom är inte ovanliga runt tonåren. Det kan vara svårt att avgöra när man behöver ta hjälp. Ifall viktnedgången eller hetsätningen är ett faktum bör ni söka professionell hjälp så snabbt som möjligt. Det är långt svårare att komma till rätta med en ätstörning som pågått en längre tid.

Det finns olika slags terapier, till exempel familjeterapi och beteendeterapi, som används framgångsrikt vid ätstörningar. Det kan behövas behandling med extra näringstillförsel och/eller antidepressiva läkemedel. Allvarliga fall kräver sjukhusvård.

Ersättning för ätstörningar i barnförsäkringen

Visste du att du kan få viss ersättning för ätstörningar från Trygg-Hansas barnförsäkring? Om ditt barn har fått en ätstörning är du välkommen att kontakta oss. Då utreder vi om det kan finnas rätt till ersättning.