Fästingbett

Att få en fästing är oftast inget farligt, det är bara att ta bort den. Men ibland kan fästingar orsaka sjukdom hos oss människor.

Det är klokt att försöka förebygga fästingbett genom att bära stövlar och heltäckande kläder när man är ute i skog och mark under vår-sommar-höst, och att titta efter fästingar efteråt.
 I Sverige finns fästingar främst i Götaland och Svealand, samt mer sällsynt utefter Norrlandskusten. Djuren trivs bäst på fuktiga, lite skuggiga platser och finns därför ofta i lövskogsområden, med tät undervegetation. När fästingen är aktiv sitter den ofta på ett grässtrå en bit ovanför markytan.

Säsong april-oktober

Fästingsäsongen beror på klimat och väder, men är vanligtvis mellan april och oktober. Fästingar som bär på TBE-viruset är fortfarande vanligast i Stockholms skärgård men finns numera längs hela östersjökusten från Gävle i norr till Kalmar i söder, längs de stora sjöarna Mälaren, Hjälmaren, Vättern och Vänern, samt på Öland och Gotland, liksom på Åland och finska skärgården. Borrelia- och fästingfebersmittade fästingar finns spridda i hela Sverige.

Vad kan man göra om man fått en fästing?

Innan fästingen sätter sig kryper den ofta omkring länge på huden. Inspektera därför huden på dig och dina barn när ni varit ute i skog och mark innan fästingen biter sig fast. Om fästingen bär borreliabakterier, kan det dröja flera dygn innan den smittar. Om fästingen bär TBE-virus i sin saliv smittar den redan i samband med bettet.

Så tar du bort fästingen

Ta bort fästingen med en pincett, gärna den speciella fästingpincett som finns att köpa på apotek. Fatta med pincetten om fästingens framdel (ej bakkropp) så nära huden som möjligt. Dra därefter sakta rakt ut. Använd inte matfett eller nagellack, det ökar sannolikt risken för att fästingen skall överföra borreliabakterier till såret.
 Om en liten del av fästingen blir kvar, räcker det ofta med att hålla rent med till exempel alsolsprit. Försök få barnet att inte pilla där, delarna trillar ofta bort av sig själv.
 Tvätta såret där fästingen har suttit med alsolsprit eller med tvål och vatten.

Sjukdomar som överförs av fästingar

I Sverige vet vi att den vanligaste och mest spridda fästingsorten (ixodes ricinus) kan överföra bland annat sjukdomarna nedan.

 

• Borrelia (borrelios)
• Fästingfeber (anaplasmos eller ehrlichios)
• TBE (virusorsakad hjärinflammation)

Här kan du läsa mer om dessa sjukdomar

Uppdaterad april 2018

Faktagranskad av

Henrik Arnell, barnläkare, överläkare

I vilka fall bör man söka läkare?

• Om bettstället bli varigt, svullet eller rött (lokal infektion av själva bettet).
• Om det blir en hudrodnad som är större än en femkrona i storlek och som breder ut sig (borrelia).
• Om barnet får symtom som t ex trötthet, huvudvärk, illamående, viktnedgång, lindrig feber eller smärtor i armar, nacke, ben eller rygg (borrelia eller fästingfeber).
• Om det uppkommer en halvsidig ansiktsförlamning.
• Om barnet får attacker av värk och svullnad i en eller flera enstaka leder.
• Om barnet återinsjuknar från lindriga influensasymtom och får hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, yrsel, nackstyvhet och påverkat allmäntillstånd någon vecka efter ett fästingbett (TBE).