Tvångstankar hos barn

Fråga:

Vår son har de senaste veckorna uppträtt annorlunda. Han säger att han tänker dumma tankar om t ex en kille som är dum i klassen och som han är rädd för. För att få bort dessa dumma tankar måste han upprepa sitt eget namn tre gånger.

Han är också rädd för att vi inte ska vara gifta hela livet och måste då säga gifta sig tre gånger. Vad kan vi göra för att hjälpa honom av med detta? Vad händer i hans utveckling?

Svar:

Tvångstankar och tvångshandlingar precis som fobier uppträder också hos barn och de kan i vissa fall försvinna av sig själv. Men det finns också enkla terapeutiska metoder som bara på några fåtal träffar kan hjälpa barnet att komma till rätta med problemen.

Bakgrunden till att tvångshandlingar blir vanligare när barnen kommer upp i skolåldern är bland annat att deras medvetande ökar om vad som skulle kunna hända i framtiden (barnens tänkande blir mer avancerat).

De kan börja föreställa sig olika händelser. Detta innebär också att barnet börjar kunna tänka: ”Om kompisens föräldrar kan skiljas, så kan mina”.

Rädslor och livets oförutsägbarhet kan för vissa barn bli svåra att hantera. Då utvecklar en del barn (och vuxna) lite mer irrationella beteenden för att hantera rädslorna, som tvångshandlingar och tankar.

För vissa personer kommer och går tvångshandlingar och tankar under hela livsloppet. Viss ärftlighet finns. Barn (och vuxna) kan i vissa fall behöva hjälp att bryta dessa mönster med hjälp av en psykolog men för vissa barn kan det hjälpa att prata med skolkuratorn eller bara med föräldrarna om sina rädslor.

I ett sådant samtal är det viktigt att den vuxne och tar barnets rädslor på allvar och att de inte bagatelliseras. Att den vuxne lyssnar utan att försöka förändra barnets upplevelse är en god utgångspunkt. Det är bättre att säga ”Det är jobbigt att vi inte vet om vi kommer att vara gifta hela livet” än att säga ”vi kommer aldrig att skiljas”, för det blir som en lögn som barnet kan se igenom eftersom man trots allt inte vet vad som händer i framtiden. Bättre att visa på att man själv kan leva med osäkerheten och oförutsägbarheten, även om det är jobbigt.

Huruvida man skall gå till en psykolog eller inte beror på hur negativt tvångsbeteendet påverkar barnet. Står barnet och repeterar ord så han inte kommer iväg till skolan på morgonen? Börjar tvångsbeteendet sprida sig till fler områden, står barnet och tvättar sig överdrivet länge också?

Det finns svårare eller lättare tvångshandlingar. Det finns till och med kulturellt accepterade tvångshandlingar (att inte lägga nycklar på ett bord eller att spotta när det går en svart katt över vägen, att inte trampa på vissa gatubrunnar med vissa bokstäver på) och dessa kan ses som lättare tvångshandlingar som man inte måste behandla.

Besvarad av: Eva Hoff, utvecklingspsykolog