Köp en bostad

Äntligen hemma! Att ta klivet över den första egna tröskeln känns stort. Man äger. Men att köpa hus eller lägenhet är en lång process, kantad av stora och små beslut. Här tar vi dig hela vägen från visning till köpebrev.

Vad har du råd med?

Först och främst ska du fundera över prisnivån, vad har du råd med? Budget? Vilka önskemål känns viktigast? Gör en prioriteringslista!

Ta hjälp för att få lån

För att kunna lägga bud på en lägenhet måste du ha ett lånelöfte från din bank och kunna lägga en del av insatsen kontant. Om du inte har någon egen inkomst kanske en förälder med fast anställning eller egna tillgångar kan vara den som får stå för lånet - och del av ägandet - tills vidare? Skriv i så fall papper på hur skulder och ägande ser ut, särskilt viktigt om det finns syskon med i bilden.

De flesta föreningar kräver att den som bor i lägenheten också ska äga minst en viss andel, oftast 10 procent, ibland 50 procent, i undantagsfall 100.

Vill du räkna själv? Gör din boendekalkyl här.

Gå på visningar

Gå på visningar, lyssna på vad andra frågar om! Det finns tipslistor om detaljfrågor, sök ”checklista bostadsrätt” på nätet.
Kolla runt. Synliga fuktskador, mögel, eller spruckna väggar är varningstecken. Vid ett köp har du har så kallad undersökningsplikt vilket betyder att du inte kan komma och klaga på brister som du själv kunde upptäckt vid noggrann granskning.
Läget – kanske allra viktigast
Bostadens läge är något du inte kan ändra på – notera väderstreck, insyn, bullernivå, kommunikationer, avstånd till centrum och grönområden.
Var saklig och metodisk. Välj inte boende enbart på känsla - även om den givetvis också är väsentlig.

Bra planlösning eller någon vägg som kan flyttas

Har lägenheten det du önskar, som ett bra kök eller uteplats? Inredning kan fixas till och göras om, väggar kan sättas upp, tas bort eller flyttas om de inte är bärande.

Planerar du att bygga om kan det vara bra redan från början ta reda på vilka väggar som är bärande och inte får röras.

Ta reda på vad som ingår

Vad ingår i föreningsavgiften? Värme, vatten, el, bredband/TV-avgift, förråd, tvättstuga, parkering? Tillgång till gemensamma utrymmen? Fråga också mäklaren vad som tillkommer till den angivna avgiften - exempelvis el, hemförsäkring.

Vad ingår i lägenhetspriset? Vitvaror och liknande som finns med i beskrivning/prospekt ska ingå i köpet, liksom inbyggda möblemang, balkongens markiser etc. Och hatthyllan - ja den ska ju ingå!

Planeras renoveringar eller höjda avgifter?

Läs bostadsrättsföreningens årsredovisning för att få en bild av föreningens ekonomi. Är stammar i badrum och kök bytta (brukar behöva göras efter ca 40 år)? Elen? En underhållsplan är ett bra tecken på en välskött ekonomi.

Ring bostadsrättsföreningens ordförande för att få svar på sådant som inte framgår av stadgar eller lägenhetsbeskrivning. Namn och kontaktuppgifter får du av mäklaren.

Om du inte får tydliga besked om ekonomin, räkna med att avgiften kan höjas av någon anledning.

Föreningens dörr, ditt fönster?

Kolla också föreningens stadgar, vad du har för skyldigheter och rättigheter i föreningen. Vems ansvar är läckande avloppsrör? Ytterdörrar? Fönsterglas? Det är exempelvis inte självklart att du får sätta in kattluckan i din egen dörr eller ditt fönster utan godkännande från föreningen.

Dela eller hyra ut

Det går bra att dela lägenhet/hyra ut ett rum medan du själv bor där, men om du vill hyra ut hela lägenheten måste styrelsen i regel godkänna saken. De flesta föreningar säger ja om det gäller studier utomlands, eller provboende med en partner under en begränsad tid. Ifall du har sådana planer, hör med föreningens ordförande om hur man brukar se på sådana förfrågningar.

Läs mer om dela lägenhet - bo ihop.

Pejla skvallret och stämningen

Om det finns chans, prata med några grannar om hur föreningen fungerar. Vad är bra och dåligt i området!

Googla adressen och området. Titta efter noteringar på anslagstavlan i trapphuset. Det kan exempelvis vara bra att känna till om föreningen protesterar mot byggen i närområdet som gör att den era soliga balkonger snart är ett minne blott.

Jämför framtida utgifter

Kolla på nätet vad andra bostadsrätter i området gått för. Vad är det genomsnittliga kvadratmeterpriset i området, varför är den här lägenheten billigare/dyrare? I innerstan kan lägenheter långt ned i huset vara de som kostar minst – de är mörkare. I stadens ytterområden, där markplan kan betyda stor uteplats, är det kanske precis tvärtom.

Sätt föreningsavgiften i relation till kostnad för kommande reparationer. Klarar du eventuell ökning av avgiften - eller höjd ränta? Läs om hur bolåneräntan sätts och fundera över om räntan ska vara fast, bunden eller både och.

Här kan du läsa mer om olika räntor på bolån.

Dags att lägga bud!

Räkna på din framtida boendekostnad. Bestäm hur högt du kan tänka dig att gå. Överskrid inte den summan även om budgivningen drar iväg.

Det vanligaste är en öppen budgivning, men du kan också lägga ett bud som t ex bara gäller före nästa visning. Mäklaren ska ta ansvar för att det går rätt till.

Skriv kontrakt

Ditt bud är INTE bindande förrän du skrivit under kontraktet. Och ifall det kommer in ett högre bud kan du förlora lägenheten trots att du vunnit budgivningen. Mäklaren brukar vilja skriva avtalet så fort som möjligt efter accepterat bud.

Prata med honom/henne om hur avtal för bostadsrätter brukar se ut och läs igenom överlåtelseavtalet noga.

Var beredd på att betala en ”handpenning” på köpesumman ganska direkt, normalt 10 procent inom fem dagar. Resten av köpeskillingen betalas hos bank eller mäklare i samband med tillträdet. Då skriver ni på ett så kallat köpebrev, ett slags kvitto på betalningen.

Och sedan – grattis till ditt nya boende! Nu börjar det roliga.

Text: Åsa Fagerström, journalist