Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Cancer hos barn - leukemi och hjärntumör

shadow

Varje år insjuknar omkring 300 barn och ungdomar i Sverige i någon form av cancersjukdom. De två vanligaste formerna som drabbar barn är leukemi och hjärntumör.

Cancer är inte EN sjukdom utan ett samlingsnamn för många sjukdomar med gemensamma egenskaper. För alla cancersjukdomar gäller att celldelningen i cancercellen sker utan kontroll.
Man kan säga att ett programmeringsfel har uppstått i cellkärnans DNA.

Den okontrollerade celldelningen ger upphov till en tumör som antingen kan växa på en plats eller ge upphov till metastaser, det vill säga sig sprida sig med småtumörer till andra delar av kroppen. I de allra flesta fall är det inte känt varför det uppstått ett fel i tumörcellens DNA.

Intensiv forskning kring barncancer har gjort att de flesta barn som drabbas av cancer idag blir friska, även om prognosen skiljer sig åt mellan cancerformerna. I Sverige överlever numera 80 procent av de barn som insjuknar i cancer.

Hjärntumör

Tumörer i hjärna och ryggmärg är näst efter leukemi den vanligaste maligna (elakartade) cancersjukdomen hos barn.
Det finns många typer av hjärntumörer hos barn. De flesta ligger i lillhjärnsregionen i bakre delen av huvudet. Hjärntumörer förekommer i alla åldrar. De vanligaste formerna av hjärntumörer som drabbar barn heter:
• astrocytom

• medulloblastom

• hjärnstamsgliom

• ependymom

Symtom

Symtomen på hjärntumör varierar beroende på tumörens läge och på barnets ålder. Symtomen beror huvudsakligen på ett ökat tryck i hjärnan som tumören orsakar. Huvudvärk, illamående och balansproblem är vanliga symtom men de kan också vara mer ospecifika.

Bland skolbarn kan symtom som trötthet, försämrade skolprestationer, personlighetsförändringar och diffus, regelbundet återkommande huvudvärk förekomma.
Hos småbarn förekommer symtom som irritation, svårigheter att äta och sen utveckling.

Diagnos

De flesta hjärntumörer kan diagnostiseras med hjälp av datortomografi (DT/CT) men vissa typer behöver ytterligare utredning. Det sker ofta med hjälp av magnetkamera (MR).

Behandling
• operation

• cytostatika (cellgifter)

• strålbehandling

Alla tre används vid behandling av hjärntumör. I vissa fall används alla tre i kombination, i andra fall kombineras två av dessa. Enstaka typer av tumörer kan botas genom enbart operation. Läget och spridningen på hjärntumören avgör vilken behandlingsmetod som väljs.

Möjligheten att ta bort tumören övervägs alltid, men ibland kan tumören vara svåråtkomlig vilket gör att man måste förbehandla tumören med antingen strålning eller cytostatika för att minska storleken. Barn under fyra år kan som regel inte strålbehandlas utan ges enbart cytostatika.

Cytostatika är en vanlig behandlingsform när det gäller hjärntumörer. Den är ofta långvarig, ibland upp till ett år, med behandling från en gång i veckan till var tredje-fjärde vecka. Mellan behandlingarna är barnet hemma.

Prognos

Hjärntumör är en allvarlig sjukdom och den kräver fortfarande en ofta ansträngande behandling. Under de senaste tio åren har behandlingen av hjärntumörer förbättrats väsentligt och utvecklingen fortsätter att gå framåt.

Operationstekniker och tekniken för strålbehandling har förfinats liksom möjligheten att ge effektivare cytostatika. Detta har lett till att många barn kan bli friska ifrån sin hjärntumör men fortfarande är det dock så att de ofta får kvarstående långtidssymtom efter genomgången sjukdom och behandling.

De vanligaste problemen är olika grader av ”hjärntrötthet” det vill säga nedsatt förmåga vad gäller minne, koncentration- och uppmärksamhet vilket kan ge svårigheter i skolarbetet. Hormonbrister, synpåverkan, försämrad balans och svaghet i en arm eller ett ben förekommer också.

Leukemi

Leukemi är en cancersjukdom i benmärgen och i de vita blodkropparna.
Det är den vanligaste maligna (elakartade) sjukdomen hos barn.

Det finns flera olika former av leukemi. Den vanligaste formen är akut lymfatisk leukemi (ALL) som drabbar en av de vita blodkropparnas två huvudformer, lymfocyter.

Den näst vanligaste är akut myeloisk leukemi (AML) som angriper granulocyterna, den andra huvudformen hos de vita blodkropparna. Lymfocyter och granulocyter ingår båda i kroppens immunförsvar.

När en lymfocyt eller en granulocyt förändras och blir en cancercell börjar den dela sig utan kontroll och trycker då undan de normala blodcellerna. Det innebär att alla blodkroppar påverkas:
• de syretransporterande röda blodkropparna (erytrocyter)

• de friska vita blodkropparna som ingår i kroppens immunförsvar

• blodplättarna (trombocyter) som ser till att blodet kan koagulera

Symtom

Det finns inga entydiga symtom som pekar på att ett barn har leukemi. Symtomen är allmänna och domineras av trötthet, feber och i senare stadier blekhet och blåmärken. Leukemi drabbar delar av immunförsvaret, upprepade infektioner kan därför också vara ett tidigt symtom.

Man måste dock komma ihåg att de allra flesta barn som är trötta, hängiga och bleka inte har leukemi.

Diagnos

Ett vanligt blodprov visar vanligen om det finns misstanke om leukemi. Finns en sådan misstanke tas ett prov från benmärgen baktill i höftbenet. Oftast görs detta prov under narkos. Man tar också ett prov från ryggmärgsvätskan. Dessa prover behövs bland annat för att fastställa formen av leukemi samt cancercellernas mognadsfas.

Behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL)

Alla typer av leukemi behandlas med cytostatika (cellgifter) som ges intravenöst, d v s direkt in i blodet. Total behandlingstid för ALL är ca 2,5 år, där behandlingen under det första året är mest intensiv.

Cytostatikabehandlingen vid ALL delas in i tre faser
• Induktionsbehandlingen innebär att cytostatikainjektioner och högdoskortison ges en gång i veckan i syfte att så snart som möjligt avlägsna leukemicellerna från benmärg och blod. De allra flesta blir fria från sin leukemi redan efter två veckors behandling. Trots det är det viktigt att fortsätta hela behandlingen.

• Konsolideringsbehandlingen har till huvuduppgift att nå även sådana områden i kroppen där leukemiceller är mer svåråtkomliga, t ex centrala nervsystemet och testiklar. Behandlingen ges med särskild högdoserad cytostatika.

• Underhållsfasen pågår normalt mellan 1-2 år. Behandlingen innebär att lågdoserad cytostatika ges i tablettform.

Kompletterande strålningsbehandling vid ALL är numera sällsynt.

Behandling av akut myeloisk leukemi (AML)

AML behandlas intensivt med cytostatika upp till 6 månader som ges i ett antal enveckorsblock. Vissa blodvärden ska uppnås innan nästa behandlingsblock kan påbörjas.

Tidigare avslutades ofta behandlingen med en benmärgstransplantation. Idag görs detta endast vid behov hos vissa barn medan andra barn fortsätter med cytostatikabehandling.

Prognos

Leukemibehandlingen har gjort, och gör fortfarande, stora framsteg. För tjugofem år sedan blev endast ett fåtal barn friska, idag blir de allra flesta det. Den sammantagna långtidsöverlevnaden är ca 80%. Fortfarande är leukemi dock en svår sjukdom som ofta kräver en tung behandling.

Uppdaterad maj 2016

Text:
Eva Gärdsmo Pettersson

Faktagranskad av:
Olle Björk, professor, generalsekreterare Barncancerfonden under nio år

Expertsvar om barncancer:

• Hur gäller barnförsäkringen vid retinoblastom?

Skicka efter kostnadsfri folder med info:

Cancer hos barn och tonåringar (Barncancerfonden 2016)

shadow

Diabetes hos barn

Ett barn som jämt är törstigt och kissar ofta och mycket bör alltid undersökas för att utesluta diabetes. Hos små barn kan symtomen utvecklas snabbt.

Läs mer
shadow

Problem med amningen

Sår på bröstvårtorna, mjölkstockning, ett ständigt ammande. När amningen inte fungerar beror det ofta på saker som går att rätta till.

Läs mer