Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Kolik - tremånaderskolik

shadow

Tremånaders- eller spädbarnskolik innebär att ett i övrigt friskt spädbarn skriker anfallsvis, otröstligt och återkommande i två – tre timmar flera dagar i veckan. Ofta skriker barnet mer under eftermiddagar och kvällar.

Koliken kan börja redan vid ett par veckors ålder och för att nå sitt maximum vid ca 6-8 veckors ålder. Sedan minskar skrikigheten och efter 3 – 4 månaders ålder brukar den gå över.

Symtom på tremånaderskolik

Det finns många orsaker till skrik i den här åldern, hunger, trötthet, kyla, värme eller bara behov av uppmärksamhet. Hur kan man då se skillnad på vanlig skrikighet och kolik?
I det typiska fallet är det lätt att känna igen tremånaderskolik på intensiteten i det otröstliga skriket, som kommer i attacker för att avlösas av lugnare perioder, innan skriket kommer tillbaka. Barnet drar upp benen, knyter händerna och blir högrött i ansiktet och samtidigt kanske rapar och släpper sig. Vissa barn verkar hungriga och suger häftigt på tröstnappen.
Barn med tremånaderskolik mår annars bra, äter bra, ofta glupskt och ökar i vikt, som förväntat.

Tänkbara orsaker

Tremånaderskolik har alltid funnits och i olika kulturer. Mellan tio och tjugo procent av alla spädbarn har tremånaderskolik. Flickor och pojkar är lika ofta drabbade. Kolik har inte blivit vanligare utan snarare minskat, eventuellt beroende på att färre spädbarnsmödrar röker och fler ammar mer fritt.

Det har funnits psykologiska teorier om störd mor-barnrelation. Inget talar för att det skulle vara den primära orsaken. Däremot kan föräldra-barnrelationen tillfälligt störas när barnet har sin kolikperiod – när ingen sover bra.

Trots att det är så vanligt är orsakerna till tremånaderskolik ännu oklar. Förmodligen är det flera orsaker som leder till magsmärtorna, t ex överkänslighet för ämnen i bröstmjölken eller modersmjölksersättningen samt tendens att svälja mycket luft och omognad i tarmfunktionen med störd rörlighet.
Spädbarnets tarm ännu är mer genomtränglig för olika ämnen som finns i modersmjölken eller modersmjölksersättningen.
Små mängder av t ex komjölksprotein kan nå spädbarnet från mammans tarm via bröstmjölken. Det förekommer därför att spädbarn kan utveckla allergi med kolik mot komjölksproteiner genom modersmjölken. Men det är förstås vanligare att spädbarn utvecklar den här typen av allergi om barnet får modersmjölksersättning. Den vanliga modersmjölksersättningen är gjord på komjölk som kan ge upphov till svår tremånaderskolik.

Vad kan man göra åt kolik?

Det är mycket påfrestande att som förälder uppleva den maktlöshet det innebär att se barnet gråta eller skrika otröstligt under flera timmar varje kväll och natt. Sömnlösa nätter leder dessutom ofta till spänningar i familjen. Det är då viktigt att få råd och stöd från närstående och BVC. Läs mer om sömnproblem hos bebisar.
Det finns, och har funnits, lika många behandlingsmetoder mot tremånaderskolik som det funnits teorier om orsaken.

Att prova själv:

• Om bröstmjölken rinner häftigt, mjölka ur lite innan barnet läggs till bröstet. På så sätt hinner barnet svälja mjölken utan att samtidigt få i sig för mycket luft.

• Minska hålet i nappen på flaskan så att det rinner långsammare.

• Låt barnet rapa under måltiden och efteråt.

• Ha nära kroppskontakt, bär gärna barnet i sele.

• Pröva eventuellt med tröstnapp om barnet verkar ha stort sugbehov.

• Sluta röka om du gör det. Tremånaderskolik är vanligare om mamman röker.

• Pröva att själv undvika vissa födoämnen, som t ex lök, kål, choklad och kaffe.

• Pröva spädbarnsmassage/kolikmassage.

• Pröva Minifomdroppar, som kan minska gasbildningen, även om övertygande studier saknas så är det ofarligt.

• Pröva Magdroppar (Semper), som innehåller laktobaciller. Dessa påverkar tarmfloran på ett gynnsamt sätt och har i en studie visat sig minska koliken.

Särskilda åtgärder efter kontakt med BVC eller läkarmottagning:

• Om du ammar, om koliken är svår och ovanstående åtgärder inte alls hjälpt bör du prova en strikt komjölksproteinfri diet under minst en vecka. Det är inte så enkelt – du behöver hjälp och stöd från din BVC och ev dietist.

• Om barnet får modersmjölksersättning (i de vanliga ersättningarna finns det mjölkprotein) bör du prova att byta den mot en helt komjölksproteinfri ersättning (t ex Nutramigen) under 1-2 veckor i samråd med BVC eller läkare.

• Om detta inte hjälper och i särskilt svåra fall kan man i samråd med läkare pröva den enda medicin, som har dokumenterad effekt mot tremånaderskolik, dicycloverinklorid (Merbentyl). Den har en kramplösande effekt, kan användas från två månaders ålder, men används sällan p.g.a. risken för biverkningar.

Håll ut!

När det är som jobbigast – tänk då på att den jobbiga perioden faktiskt kommer att gå över. Kom ihåg att du som mamma eller pappa inte är skyldig till att ditt barn har det så jobbigt. Sök stöd och försök hitta metoder att ”stå ut” under de jobbigaste timmarna.

Uppdaterad maj 2016

Faktagranskad av:
Gudmund Stitzing, barnläkare, docent

Alternativa behandlingar vid spädbarnskolik

Det kommer ibland artiklar i tidningar och på nätet om nya behandlingsmetoder mot kolik – men det finns skäl att vara skeptisk. Det finns t.ex. många förslag på olika födoämnen man bör undvika.
Fänkålste har av tradition rekommenderats men studier som stödjer dess effekt på kolik saknas.
Akupunktur är intressant men det finns ännu inte tillräckligt med studier för en allmän rekommendation.
Kiropraktik finns det skäl att varna för – det finns inga studier som övertygar.

shadow

Kolikmassage

Att ge barnet kolikmassage, massage på magen, kan hjälpa mot magsmärtor eller förstoppning. Här får du tips på några övningar att prova med ditt barn!

Läs mer
shadow

Lite större barn i bil

I åldern 4-5 år kan barnet börja åka framåtvänt på en bälteskudde eller bältesstol. Barn under 135 cm ska enligt lag sitta på en sådan.

Läs mer